Kategoriarkiv: Examensarbete

”TVÅ FLUGOR I EN SMÄLL”

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur de unga respondenterna tar del av nyheter och information om politik och samhälle i dagens medielandskap, vilken roll det sociala nätverket spelar samt hur de resonerar och reflekterar kring sin nyhetskonsumtion och det nyhetsinnehåll som de tar del av.

Teori: Uses & Gratifications, Oavsiktlig/slumpmässig nyhetskonsumtion, Selektiv exponering, Two step flow-theory och Information overload.

Metod: Kvalitativ studie i form av fokusgruppsintervjuer med halvstrukturerad intervjuguide.

Material: Sex fokusgruppsintervjuer med totalt 22 deltagare i åldern 17-19 år. Studerande vid tre gymnasieskolor i Västsverige. Intervjuerna ägde rum mellan 20190426-20190503.

Resultat: Studiens resultat visar att sociala medier är en viktig plattform för nyheter om samhälle och politik för de unga, oavsett om det rör sig om en planerad eller slumpmässig konsumtion då den fungerar som en ingång till traditionella nyhetsmedier. De unga beskriver att nyhetskonsumtionen, i varierande grad, påverkas av de olika nätverk de ingår i. De har också ett källkritiskt förhållningssätt och söker sig medvetet till olika nyhetskällor utifrån ämne, behov och förtroende. Detta visar sig även när det kommer till vänners inlägg i sociala medier, där respondenterna värderar nyheter olika beroende på vem som delat nyheten och huruvida innehållet överensstämmer med egna värderingar. Studien visar också att opinionsguiden fyller flera behov såsom att bidra med information till grund för hur omvärlden förstås och ge bekräftelse till befintliga värderingar. De unga i studien beskriver en generell tillfredsställelse med det nyhetsinnehåll de tar del av. Dock framkommer en problematisering av mediernas negativa nyhetsrapportering och mängden av nyheter som påverkar individens nyhetskonsumtion. Studien ger även en nyanserad bild över risken för filterbubblor i det sociala medieflödet utifrån faktorer som det sociala nätverkets sammansättning och delningar samt individens vilja och tolerans att ta del av motstridig information.

thumbnail of 1085

PRIORITERAD POLITIK PÅ INSTAGRAM

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur väl Sveriges rikspartiers kommunikation på det sociala mediet Instagram stämmer överens med sina respektive valmanifest.

Teori: I denna uppsatsen används dagordningsteorin och politikens medialisering för att visa på eventuella förklaringar till varför kommunikationen på Instagram eventuellt skiljer sig från partiernas valmanifest.

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: Materialet baseras på partiernas och dess partiledares samtliga inlägg på Instagram under perioden 1 juli 2018 – 9 september 2018.

Resultat: Resultatet visar på att det skiljer sig mycket mellan partierna och hur väl deras kommunikation stämmer överens med dess valmanifest.

thumbnail of 1084

DEN OFFENTLIGA DEBATTENS OMFÅNG

Syfte: Att undersöka huruvida indexteorin är en relevant teori för att mäta graden av journalistisk autonomi.

Teori: Indexing Theory (Indexing hypothesis).

Metod: Kvantitativ innehållsanalys.

Material: 220 tidningsartiklar från fem svenska lokaltidningar i två kommuner.

Resultat: Studien visade att det med hjälp av indexteorin var möjligt att förutspå hur lokaljournalistiken i två svenska kommuner behandlade äldreomsorgen under ett år. I både de undersökta kommunerna fanns det en journalistik som följde indexnormen. Det fanns dock små skillnader som visade att detta skedde i en något större omfattning i den mindre kommunen. Resultatet stämde överlag väl överens med tidigare studier och bekräftade att indexnormen förekommer även i denna kontext. De politiska aktörerna stod i högre grad för upprinnelsen till artiklarna, fick mer utrymme i artiklarna och deras utrymme var större runt valet än någon av de andra aktörerna som förekom i samband med nyhetsbevakningen av äldreomsorgen.

thumbnail of 1083

FILTER ELLER #NOFILTER?

Syfte: Studiens syfte är att bidra med fördjupad förståelse för hur unga svenska kvinnor resonerar kring användning av och exponering för retuscherande kamerafilter på sociala medier.

Teori: Genusteori, objektifieringsteori, Cultural Studies

Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie

Material: Studien bygger på transkriptioner av fyra enskilda intervjuer samt en parintervju. Sammanlagt sex deltagande respondenter i åldrarna 16–21.

Resultat: Studien visar att retuscherande kamerafilter var vanligt förekommande i de unga kvinnliga respondenternas vardagliga kommunikation. Hur de använde filtren skilde sig beroende på plattform och vem som var mottagare. Samtliga respondenter uttryckte en oro för filtrens förmåga att påverka hur de tänker både kring sina egna och andras utseenden. Några uppgav även att de förhöll sig mer kritiskt till det egna utseendet efter att ha använt retuscherande kamerafilter. Vidare kunde de unga kvinnorna skönja en rad samhälleliga och kulturella normer kring det kvinnliga skönhetsidealet i de retuscherande filtrens utformning.

thumbnail of 1082

KOMMODIFIERAD FEMINISM – ”INTE FÖRDELAKTIGT, MEN INTE UTESLUTANDE PROBLEMATISKT”

Syfte: Studiens syfte är att bidra till en djupare förståelse kring fenomenet kommodifierad feminism och unga kvinnliga feministers meningsskapande kring fenomenet.

Teori: Meningsskapande, postfeminism, symbolisk konusmtion.

Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.

Material: Sex stycken samtalsintervjuer med kvinnor mellan 18–30 år som definierar sig som feminister.

Resultat: Studien visade att ambivalens uppstår hos mottagarna när de tolkar kommodifierad feminism. Ambivalens handlar om att kommodifierad feminism kan fungera både gynnsamt och missgynnsamt för den samtida feminismens utveckling. En avgörande faktor för hur mottagarna tolkar kommodifierad feminism har visat sig vara autenticitet. De främsta faktorerna som påverkar autenticiteten är kontextuella faktorer som avsändare och framställningen av feminism.

thumbnail of 1081

“VI STRÄVAR [IBLAND] EFTER ATT GENOM REPRESENTATION FÅ ALLA UNGA KVINNOR ATT KÄNNA SIG SEDDA OCH HÖRDA”

Syfte: Att undersöka hur stort utrymme normbrytande kroppar får i VeckoRevyn samt vilka typer av normbrytande kroppar som får ta del av detta utrymme. Detta i relation till VeckoRevyns kampanj ”Size Hero”.

Teori: Normativ Femininitet, Postkolonial Feminism, Representation

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: Nio nummer av VeckoRevyn från 2008, 2013 och 2018. Totalt 1 525 texter och bilder.

Resultat: Studiens resultat visar att VeckoRevyns representation av kvinnokroppen stämmer dåligt överens med Sveriges befolkning. Majoriteten av kropparna i VeckoRevyn är normativa; vita, unga, smala och utan synlig fysisk funktionsvariation. Den normbrytande kropp som ges mest utrymme är den större kroppen men den normbrytande kropp vars utrymme ökat mest mellan 2008 och 2018 är den rasifierade kroppen. Den normbrytande kropp som bäst stämde överens med Sveriges befolkning var den funktionsvarierade kroppen.

thumbnail of 1080

INFLUENCERN 2.0 – FRÅN REELL TILL VIRTUELL

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur den virtuella influencern Miquela Sousas persona tar form på det sociala mediet Instagram.

Teori: Det teoretiska ramverket består av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt visuella verktyg för innehållsanalys.

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: 468 inlägg publicerade på Miquela Sousas Instagramkonto, vilket under studiens genomförande motsvarade hennes fullständiga flöde.

Resultat: Genom en kvantitativ analys av innehållets övergripande, visuella och textuella komponenter så har flera karaktäristiska drag identifierats som återkommande i Miquela Sousas publicerade inlägg. De främst framträdande egenskaperna som lokaliserats innefattas av intimitet, autenticitet, originalitet och idealisering, vilka samtliga är karaktärsdrag som återfinns i tidigare forskningsstudier kring självpresentation på sociala medier. Då resultatet sätts i parallell till Goffmans dramaturgiska perspektiv vittnar detta om hur såväl Miquela Sousas inramning som personliga fasad tillsammans utgör en persona som är personlig, känslopräglad och humoristisk såväl som tillrättalagd och avsevärt idealiserad.

thumbnail of 1078

DET OKONVENTIONELLA OFFRET

Syfte: Studiens syfte är att med en tematisk analys undersöka SVT:s dokumentär Josefin Nilsson – älska mig för den jag är. Studien fokuserar främst på hur aktörerna porträtteras och eventuellt skuldbeläggs, samt hur våldet framställs.

Teori: Dokumentär som genre, Gestaltningsteori

Metod: Kvalitativ textanalys

Material: SVT:s dokumentär Josefin Nilsson – älska mig för den jag är

Resultat: Josefin Nilsson framställs inte som ett traditionellt offer, utan dokumentären gestaltar henne genom att fokusera på hennes bedrifter och levnadsglada karaktär. Expojkvännen framställs som en förövare och blir skuldbelagd för det våldsamma förhållandet. Dokumentären gestaltar honom som ond och avvikande. Dokumentären har arbetat utefter en performativ representationsform vilket lett till att den inte kan betraktas som objektiv utan bygger på känslor och personliga berättelser. Dokumentären framställer våldet genom att betona tystnadskulturen i samhället samt vikten av att prata om våld mot kvinnor. Resultatet visar likheter med nyare forskning där offer får ta en mer central roll i medieinnehållet och berätta sin historia utan själva blir skuldbelagda för våldet.

thumbnail of 1077

UNGA MED DUBBLA INSTAGRAMKONTON

Syfte: Studien syftar till att skapa en djupare förståelse kring ungas användning av Instagram genom att analysera fall där de har mer än ett konto. Genom att undersöka den företeelsen ämnar jag reflektera kring hur de ser på privat och offentligt.

Teori: Symbolisk interaktionism, Erving Goffmans dramaturgiska teorier, vidareutveckling av Erving Goffmans teorier på sociala medier

Metod: Kvalitativ studie baserad på parintervjuer

Material: Tre kvalitativa parintervjuer med sex respondenter i åldrarna 14-18 år.

Resultat: Resultaten för studien visar att de olika kontona på Instagram har olika syften för respondenterna. Det privata kontot är en plats för privata saker och roliga minnen att dela med sina närmsta vänner. På det öppna, deras vanliga konto, är självrepresentationen betydligt viktigare. Kommentarer är roligare än likes, speciellt på det privata kontot. Där handlar det mer om att skapa en diskussion, som ett sätt att fortsätta och vidareutveckla en interaktion som skett ansikte mot ansikte. Respondenterna är alla väl medvetna om den publiksegregation de gör på de olika kontona. De spelar olika roller och jobbat med sina olika regioner inför olika publiker, vilket gör att de är noga med att publikerna inte blandas.

TERRORISTERNAS PR-BYRÅ?

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader i hur gärningsmännen och ländernas myndigheter gestaltades i svensk dagspress i samband med terrorattentaten i Oslo/Utöya 2011 och Christchurch 2019

Gestaltningsteori, medielogik, nyhetsvärdering Kvantitativ innehållsanalys

210 artiklar från tidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen/GT, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten.

Resultatet i vår studie visar att det varit ett större personfokus på Anders Breivik än på Brenton Tarrant i mediernas rapportering. Utrymmet som medierna ger gärningsmännens narrativ är oförändrat över tid men det finns en skillnad i ​hur narrativet kontextualiseras. Det finns både likheter och skillnader i gestaltningen av myndigheterna. Slutsatsen av vår studie är att media inte rapporterar på ett sätt som kan anses vara att inspirera till mer eller mindre attacker i samband med myndigheternas gestaltning. Dock visar vårt resultat att terroristens inramning år 2019 kan få en minskande effekt på potentiella terrorister ​–​ jämfört med 2011.