Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och undersöka hur svenska kroppsaktivister uttrycker och gestaltar sin aktivism i det sociala mediet Instagram, utifrån ett kritiskt
perspektiv.

Teori: Multimodal kritisk diskursanalys, Socialsemiotik

Metod: Kvalitativ innehållsanalys

Material: Profiler och inlägg på Instagram för sex unga, kvinnliga kroppsaktivister i Sverige.
Inläggen sträcker sig från 16 januari 2018 till 16 maj 2018.

Resultat: Studiens resultat visar på att kroppsaktivismen på det sociala mediet Instagram är starkt identitetsbaserat och ofta liknar annan digital feministisk aktivism. Det som främst gestaltas i materialet är bilder på och text om aktivisterna, trots det upplevs en stark känsla av gemenskap till följare och aktivisterna emellan. Det framgår även tydligt att kroppsaktivismen i Sverige är en del av populärkulturen då det finns kommersiella inslag hos majoriteten av de undersökta Instagramkontona, ofta gällande samarbeten och reklam för klädesmärken som erbjuder kläder av större storlekar. De
digitala plattformarna är viktiga för spridning av aktivismens budskap om att tjocka människor måste bli en del av kroppsnormen i samhället. Däremot finns det en risk att
detta endast når följare eller likasinnade i slutna rum, vilket kräver att aktivisterna uppmärksammas eller erbjuds möjligheter att uttrycka sig i andra typer av medier eller via kommersiella företag.

Syfte: Den här studien vill få en större förståelse av hur kvinnor använder pornografi. Studien syftar till att förstå hur kvinnor upplever och använder pornografiskt innehåll samt hur de upplever pornografi påverkar dem.

Teori: De förklaringsmodeller som den här undersökningen tar grund i, för att förstå kvinnors pornografiska upplevelser och erfarenheter, har utgått från receptionsforskningen och receptionsanalyser av Radway Reading the romance och
Ang Wathing Dallas. Studien använder även Skeggs teorier i Att bli respektabel om klass i form av respektabilitet och femininet som beror på bekostnad av varandra.

Metod: Undersökningen har använt sig av fokusgruppintervjuer med redan etablerade vännergrupper bestående av kvinnor. Gruppintervjuerna var semi-strukturerade för att lämna så stort utrymme som möjligt för kvinnornas berättelser.

Material: Studien baserar sig på material inhämtat från gruppintervjuer som har transkriberats för resultat och analys.
Resultat: Kvinnorna definierar pornografi som något orealistiskt och kvinnoförnedrande. Pornografi upprör och provocerar dem på grund av hur, främst den kvinnliga,
pornografiska skådespelaren framställs. Flera kvinnor beskriver känslor av skam när de använder pornografi just för att de inte accepterar det pornografiska narrativet och/eller den pornografiska industrin. Kvinnorna beskriver hur dem har använt pornografi för att bli upphetsade men det pornografiska narrativet gör det problematiskt för kvinnorna att uppleva njutning. Pornografi används av kvinnorna, i
tonåren, för att bilda sig om hur man ska bete sig och ha sex. Influerade av pornografi har de kopierat pornografiska uttryck som de senare använt själva.

Syfte: Studiens syfte är att analysera mediernas gestaltning av rörelsen Metoo samt de problem Metoo haft för avsikt att uppmärksamma.

Teori: Gestaltningsteorin (framing theory)

Metod: Kvalitativ textanalys

Material: 75 artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter och Expressen. Tagna från perioderna 16-29 oktober 2017, 13-26 november 2017 och 5-18 mars 2018

Resultat: Resultatet visar att mediernas rapportering har gestaltats på ett sätt som ger rörelsen Metoo legitimitet, samtidigt som kritik och artiklar som får Metoo att framstå som illegitim knappt förekommer. Flera problem kopplade till sexuella trakasserier och övergrepp skildras i medierna. En sammanslagen analys av alla dessa visar att medierna gestaltat problemen som tematiska (samhällsproblem) i något större utsträckning än episodiska (kopplade till enskilda individer). De som sedan skildras som ansvariga för att förändring skall ske är dock främst individer – vilket innebär att ansvar skildrats episodiskt. Avslutningsvis visar analysen att utsatta kommer till tals i betydligt större utsträckning än anklagade. Gestaltningen
i dessa reportage bidrar dessutom till att ge dem utsatta  trovärdighet.

Syfte: Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur unga uppfattar influencers på Youtube.

Teori: Det teoretiska ramverket innehåller teorier och tidigare forskning om opinionsbildning, parasociala interaktioner/relationer, socialisation, identitet och
identifikation samt tredjepersonseffekten.

Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer.

Material: Sex parintervjuer med personer som går andra eller tredje året på gymnasiet.

Resultat: Studiens resultat visar att unga upplever att det finns olika typer av youtubers: den vettiga, den manipulerande och den ytliga youtubern. De unga upplever att
den youtuber som påverkar dem mest är den vettiga youtubern, en youtuber som upplevs vara en förebild. Resultatet visar också en tydlig tredjepersonseffekt och
en omvänd tredjepersonseffekt, där de unga upplever att andra påverkas av den manipulativa youtubern, medan de själva påverkas positivt. Studiens visar att unga främst tittar på youtubers med liknande grundvärderingar som de själva
har, en utgångspunkt som analysen visar påverkar hur “högt” en youtuber kan komma i relationstrappan. Relationstrappan är en modell som indikerar på möjligheten till inflytande på värderingar och attityder. Studiens slutresultat landar i att de unga tillåter en youtuber med liknande värderingar att klättra högt i relationstrappan, något som visar att de ungas primära socialisation har “godkänt” förebildens värderingar. När youtubern upplevs vara en förebild anses dennes värderingar vara åtråvärda att ha i den egna identiteten.

Syfte: Syftet med studien är att genom undersökningar med befintlig personal anställd på SDF Angered få en tydlig bild av SDF Angered som arbetsgivare. Syftet är baserat på en uppdragsbeskrivning från SDF Angered som är uppdragsgivare
för uppsatsen och tar i ansats att utifrån ett medarbetarperspektiv söka svar på: varför individer söker sig till SDF Angered som arbetsgivare och varför dessa stannar kvar.

Teori: Employer branding, Employer value proposition, Image, Identitet och Profil, Organisationskultur, Strategisk kommunikation, Rekryteringskommunikation.

Metod: Metoden utgörs av en kvalitativ innehållsanalys som baseras på samtalsintervjuver utförda på medarbetare inom SDF Angered.

Material: Studien baseras på 5 transkriberade och kategoriserade samtalsintervjuer som legat till grund för en innehållsanalys

Resultat: Studien tar i ansats att redovisa för bilden av SDF Angered som arbetsgivare, utifrån ett medarbetarperspektiv. Resultatet visar på (1) att den externa bilden av arbetsgivaren primärt formas genom vänner och media, samt att den
uppfattade bilden kopplas samman med Angered som geografiskt område, eller utifrån arbetet inom yrkesrollen. Resultatet visar även att (2) SDF Angered bör kommunicera värden som ökar deras attraktionskraft. Positiva aspekter rörande Angered beskrivs som att det är ett mångkulturellt område och att det finns möjlighet till ett introduktionsprogram. Resultatet visar även på (3) att SDF
Angereds personal hittar dem då de aktivt söker jobb, via annonser. Resultatet visar på att det inte var främst på grund av SDF Angereds image som respondenterna sökte jobb där, utan att de var aktivt jobbsökande och SDF Angered var en i mängden. Studien konstaterar även att (4) i de fall där SDF
Angered som arbetsplats lyfts med främst fördelar och positiva bilder av SDF Angered, är genom kontakt med individer som redan är anställda inom organisationen. Studien visar även på (5) en problematik rörande att de anställda ej identifierar sig med SDF Angered i stort. Studien konstaterar även (6) att det finns en problematik rörande kommunikationen inom
organisationen, där det nämns en avsaknad kring möjlighet att föra dialog med andra avdelningar inom organisationen samt att den information som förmedlas från SDF Angered oftast är av informativ karaktär och syftar ofta till att förmedla information rörande negativa förändringar. Sammantaget gav
resultatet oss en tydlig bild av SDF Angered som arbetsgivare och lyfter aspekter som kan vara viktiga att arbeta med och lyfta i sitt fortsatta Employer branding arbete.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur svenska mensaktivistiska inlägg på Instagram i både text och bild utmanar rådande samhällsstrukturer och normer kring mens.

Teori: Den tidigare forskningen består främst av forskning om feministisk och digital aktivism samt menstruationsforskning i samhällelig kontext. Teorin består huvudsakligen av diskursteori som har kompletterats med teorier om medborgerligt deltagande och alternativa offentligheter.

Metod: För att besvara studiens syfte utformades en multimodal kritisk diskursanalys inspirerad av Berglez analysmodell. Analysen bestod av fyra steg som analyserade det explicita, aktörer och perspektiv, det implicita samt det kontextualiserade.

Material: Empirin bestod av 32 inlägg från åtta mensaktivistiska Instagramkonton ur fyra kategorier: allmänna aktivister, konstnärer, ideella organisationer samt offentliga personer.

Resultat: En stor bredd av innehåll publicerades av aktivisterna med en mängd skilda strategier som abjektifieringsstrategi, hyper-personalisation och humor. Ett gemensamt drag bland
aktivisterna var utmana den befintliga diskursen genom att placera mensen i arenor där den konventionellt inte hör hemma; konsten, litteraturen, stora nyhetsmedier samt politiken. Slutligen sågs ett mönster i att antingen föra en städad eller en ostädad kamp.

Syfte: Syftet är att ge en fördjupad förståelse för hur storytelling används som kommunikativt grepp bland välgörenhetsorganisationer.

Teori: Studiens teoretiska ramverk utgörs av narrativ teori, tillsammans med teori om retorik och semiotik.

Metod: Kvalitativ textanalys.

Material: UNICEF Sveriges kampanjfilm Katastrofer är olika stora i olika länder och Cancerfondens kampanjfilm Minns det som igår.

Resultat: Katastrofer är olika stora i olika länder berättar en historia med hjälp av satir för att framkalla en känsla av skam. Minns det som igår berättar en historia som ska skapa igenkänning och leda till medlidande. Båda kampanjfilmerna går i linje med vad teori och tidigare forskning har sagt om storytelling och framkallar känslor för att öka donationer.