Kategoriarkiv: Examensarbete

”NÄR OBJEKTIVITET STÄLLS MOT SUBJEKTIVITET”

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur PR-konsulter upplever att deras arbete med medierelationer skiljer sig åt när de arbetar med journalister respektive influencers samt få djupare förståelse för hur de utvecklat sitt strategiska arbete gentemot dessa två aktörer.

Teori: Det teoretiska ramverket utgår från Mediating the model, Word-of-mouth och Medielogik Metod: Metoden utgörs av en kvalitativ intervjustudie.

Material: Det empiriska materialet består av sju samtalsintervjuer med verksamma PRkonsulter.

Resultat: Studiens resultat visar att valet av strategi bygger på karaktären hos journalister och influencers där journalister drivs av en objektivitet medan influencers drivs av subjektivitet. Nya medier och influencers har ökat möjligheten att nå ut till en yngre målgrupp och samtidigt personifiera ett budskap, samtidigt som traditionella medier med sin pressetiska bakgrund står högt i förtroende hos allmänheten och är mer mottagliga för PR-konsulter än förr. På grund av traditionella mediers karaktär kan de aldrig garantera kunden exponering, PR-konsulter måste därför i arbetet med journalister förhålla sig till deras medielogik och anpassa sin retorik och material. På samma sätt krävs ett annorlunda förhållningssätt gentemot influencers. Samarbeten med influencers sker ofta via betalning och PR-konsulter kan därför i större
utsträckning än med journalister garanteras exponering. Vidare har dock en influencers agerande och uttalande stor kraft att påverka avsändaren av budskapet, positivt såväl som negativt. Slutligen fyller de två aktörerna olika funktioner i PR-konsulters strategiska arbete och därför läggs det stor vikt på syftets relevans, för PR-konsulter är det avgörande eftersom beroende på vilken målgrupp de önskar nå kommer det att styra valet och deras tillvägagångssätt.

ÄR REKLAMEN VÄRT DET?

Syfte: Syftet med studien är att undersöka ungas inställning till riktad reklam på Facebook.

Teori: Studiens teoretiska ramverk består av tidigare forskning och teorier om riktad reklam samt integritet.

Metod: Kvalitativ metod genom fokusgruppsintervjuer

Material: Tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer bestående av grupper om 4 till 6 ungdomar i åldrarna 16 till 25 år med aktiva konton på Facebook.

Resultat: Sammanfattningsvis visade studien att inställningen till riktad reklam bland ungdomarna kan ses ur två perspektiv – där det är ett antal faktorer som kan bidra till en varierad inställning till riktad reklam på Facebook. Ungdomarna är positiva till att företagen använder sig av den marknadsföringsstrategiska funktion som är riktad reklam, men att de som användare alltjämt har en negativ inställning till riktad reklam på Facebook. Vidare visade resultatet att det förekom tre olika förhållningssätt till hur Facebook hanterar privat information. Emellertid kan samtliga förhållningssätt konkretiseras som mer eller mindre negativt inställda till hur Facebook hanterar deras privata information.

En hjälpande hand eller ett spårbart risktagande?

Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur internets spårbara historik påverkar en utsatt grupps närvaro och aktivitet på internet och sociala medier. Studien avser att undersöka hur kvinnor som levt i nära våldsrelationer närvarat
på internet och sociala medier och därigenom vidare kunna belysa risker och möjligheter med internet som plattform för att nå kvinnor som lever i våldsrelationer.

Teori: Det teoretiska ramverket innehåller teorier om makt och maktutövande, medieanvändning, personalisering och integritet samt kognitiv dissonans.

Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer.

Material: Åtta stycken kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som levt i nära relationer med fysiskt och/eller psykiskt våld.

Resultat: Studiens resultat visar att samtliga deltagare upplever att deras före detta partner hade stor påverkan på deras närvaro och aktivitet på internet och sociala medier.
Det tog sig främst uttryck i att deras möjlighet att ta del av information och att interagera med omvärlden begränsades. Studiens deltagare är medvetna om internets spårbara historik, oberoende förkunskap, genom sina egna erfarenheter. Både erfarenheter av relevant, riktad kommunikation samt erfarenheter av att partnern spårat deras historik och aktivitet. På grund av detta anpassade de sin användning av internet och sociala medier under tiden de befann sig i relationen, och några av deltagarna gör det än idag. Deltagarna lyfter både risker och möjligheter med internet som plattform för att nå dem, vilket presenteras detaljerat i resultat- och analysdelen.

COMPOSING AD COMMUNICATION

Aim: To examine the Musical Fit influence on communicative properties of music in an audiovisual advertising context, using Volvo Cars’ commercials as a case.

Theory: Perspectives concerning semiotics, multimodality, brand-ing, as well as research on music in advertising and film from both psychological, commercial, and musicological points of view.

Method: A mixed methods content analysis design examining the congruence between music and the reference points product, brand, target group, and narration, i.e. Musical Fit.

Material: 25 commercials for Volvo Cars released between 2013 and 2018.

Findings: The study found high levels of Musical Fit, 58% fit to three reference points or more, and that the distribution of types of Musical Fit were relatively balanced. Products and target groups were generally presented in a masculine, mature, luxurious, serious, and simple manner. With reservation for a more complex presentation, the same is true for how the Volvo brand was presented. The music was similar, albeit more youthful and feminine. The nar-ration generally expressed seriousness, while the music was more sentimental.

INFLUENCERS- VÄN ELLER FIENDE?

Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur tonårstjejer uppfattar influencers.

Teori: Studiens referensram tar avstamp i Parasociala interaktionsteorin, Social jämförelse-teorin samt identitetsteorier.

Metod: En kvalitativ metod innehållande tre stycken semistrukturerade parintervjuer.

Material: Tre stycken inspelade och transkriberade intervjuer, med sex stycken respondenter i åldrarna 13 och 14 år. Därtill innefattar studien en bilaga i form av en intervjuguide.

Resultat: Föreliggande studie fastslår att tonårstjejers uppfattningar om influencers varierar. Resultaten visar på att influencers kan ses som förebilder (positiv uppåtgående jämförelse), som vänner (lateral jämförelse av omdöme) samt som fiender (negativ uppåtgående jämförelse). Genom jämförelser med profilerna utvärderar respondenterna sig själva och sin självbild. Studien visar på att effekterna av jämförelser kan leda till både självförstärkande och självförgörande för respondenternas självbild. Positiva uppåtgående jämförelser med förebilder kan inspirera och motivera mottagarna att efterlikna denne. Ytliga självförbättringsmotiv är centralt i denna typ av jämförelse, vilket förbättrar individers självbild och självkänsla. Negativ uppåtgående social jämförelse med förebilder kan leda till känslor av hjälplöshet, avundsjuka och missnöjdhet, vilket försämrar individers självbild och självkänsla. Ytliga självförgörandemotiv är centralt i denna typ av jämförelse,
vilket försämrar individers självbild och självkänsla. Vidare visar studiens resultat på att influencers kan liknas vid vänner. Den laterala sociala jämförelsen av omdöme leder till positiva effekter i form av strävan att efterlikna karaktärsdrag, värderingar och åsikter som profilerna.

VET DU VEM EN SVENSK UTLANDSVETERAN ÄR?

Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur bilden av svenska veteraner ser ut hos unga i Sverige och vad det är som bidragit till att det är så den ser ut.

Teori: Semiotik, uses and gratifications

Metod: Intervjuer genomförda på ungdomar 18-19 år gamla via telefon och i person.

Material: 12 genomförda intervjuer. 10 via telefon och 2 i person.

Resultat: Efter en analys framkom det att den studerade gruppen ungdomar har en positiv uppfattning och bild av svenska veteraner. Ord som förknippas med en veteran är hjälpsam, osjälvisk, stark, erfaren och någon som gör en god insats. Det finns dock en hel del oklarhet och okunskap i begreppet utlandsveteran vilket visade sig i ungdomarnas svar. Resultaten visar också att gruppen ungdomar främst förlitar sig på fyra källor till inflytande till den bild de har: Media (Främst massmedia), Människor i sin omgivning, skolans undervisning och populärkultur. De förlitar sig sedan på de olika källorna på olika sätt, där massmedia och skola ses som viktiga för att få kunskap. Ungdomarna visar sig också vara positiva till att själva delta i internationella insatser i framtiden, något som de ser som en möjlighet till att få erfarenhet av världen. Detta kan ha en koppling till den positiva bilden av veteraner som genomsyrar svaren.

Youtube: Kreativitet och gemenskap eller slöseri med tid?

Syfte: Kartlägga en högstadieklass användning av Youtube och få en förståelse av varför de konsumerar det innehållet som de gör samt om kontakten med influencers påverkar detta.

Teori: Uses and Gratifications, Media Ecology, Participatory culture/Parasociala relationer

Metod: Frågeundersökning i form av en fallstudie av en högstadieklass.

Resultat: Youtube används dagligen av klassen men det betyder inte att plattformen föredras av alla. Val av plattform att ta del av Youtube var mobilen där anledningen var att den är tillgänglig och att alltid med. Musik var populärt i klassen då flest röster lades på den frågan om vad de tittar på mest. Parasociala relationer mellan Youtubers och åskådare visade sig inte existera på ytan i denna klass. Livsstil och resande var populärt inom vlogs. Slutligen var en blandpåse av videos det vanligaste och mest populära sättet klassen konsumerade Youtube. Det var heller inte direkt någon i klassen som tittar på endast en typ av video. Klassen skulle därför kunna ses som lågkonsumenter av Youtube.

“HAN ÄR NYBLIVEN FAR, HAR EN VACKER FRU, EN BUICK ELECTRA I GARAGET OCH SISÅDÄR 100 MILJONER UNDANSTOPPADE.”

Syfte: Studien syftar till att undersöka och reflektera kring den mediala representationen av manlighet i livsstilsmagasinet Café Magazine och om det skett en förändring under de senaste två decennierna.

Teori: Agenda setting, framing, priming, denotation, konnotation, diskurs och hegemonisk maskulinitet.

Metod: Kvalitativ textanalys med ECA-modellen som metodverktyg

Material: 12 intervjuer med män i livsstilsmagasinet Café Magazine.

Resultat: Studien visar på skillnader i hur männen och manlighet presenteras i Café Magazine där teman och inramningar i intervjuerna har förändrats över tid. Yrket och framgång är fortfarande centrala teman, men inramningen har vidgats till att innefatta andra teman som faderskap. Något som är oförändrat är att de män som intervjuas i Café Magazine är vita, framgångsrika och heterosexuella, centrala delar i en hegemonisk maskulinitet som ter sig hålla sig stark över tid och som fortsätter reproduceras och upprätthållas i Café Magazine.

VEM I HELA VÄRLDEN KAN MAN LITA PÅ?

Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken roll avsändare spelar för unga vuxnas förtroende för traditionella medier.

Teori: Media Priming, Fientliga medier-effekten Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer

Material: 3 stycken fokusgrupper med sammanlagt femton deltagare

Resultat: Resultatet visar att avsändare är av stor vikt för unga vuxnas medieförtroende. Vidare förklarar resultatet ett antal av de mekanismer som ligger bakom att ett förtroende för
en avsändare uppstår. Ett viktigt faktum bakom att så sker är visade sig graden av exponering vara. Alltså, studiens deltagare visade sig i stor utsträckning ha ett stort förtroende för de avsändare som de regelbundet kommer i kontakt med. De avsändare som kompisarna pratar om eller som förekommer regelbundet i deras sociala medierflöden var de avsändare deltagarna kände störst förtroende för.

THE CONOR MCGREGOR AGE

Abstract
Uppsats/Examensarbete:
15 HP
Program och/eller kurs:
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
HT 2017
Handledare:
Orla Vigsö
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
85
Antal ord:
12 790
Nyckelord:
Identitetsskapande, Dramaturgi, Goffman, Makt, Kampsport, UFC, MMA, Conor McGregor
Syfte:
Syftet är att undersöka hur identitetsskapande och självrepresentation över Twitter kan driva karriären framåt för en kampsportsatlet.
Teori:
Ett teoretiskt ramverk bestående av forskning inom identitet, självrepresentation, dramaturgi, medialisering, makt och kändiskultur
Metod:
Metoden består av en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden har undersökt studieobjektets kommunikation över Twitter för att besvara hur McGregor skapar och förstärker sin identitet. Den kvantitativa metoden undersöker följande variabler: antalet Twitter inlägg, antalet Twitter inlägg med bilder/video, Twitter inlägg med länkar, Twitter inlägg med interaktioner och Twitter inlägg med Re-Tweets under perioden 2016-01-01 till 2017-07-31.
Material:
Forskningsobjektets Twitter konto.
Resultat:
I studien framkom det att studieobjektet använder kommunikation över Twitter i främst tre syften – för att avskräcka sina motståndare och fånga publikens intresse, för att utmana sin arbetsgivare samt för att bygga sitt varumärke.