Abstract
Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
HT-17
Handledare:
Annika Bergström
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
35 sidor
Antal ord:
15 092 ord
Nyckelord: Könsfördelning, nyhetsvärdering, Sandra Harding, genuskontraktet, internationell kvinnodagen, sportrapportering
Syfte: Denna uppsats handlar om att undersöka och studera könsfördelningen inom svensk dagspress i Sverige år 2016 och 2017. Studien är inriktad mot sport och idrottsutövare, därav kommer den endast studera sportsidorna och resterande inom tidningarna utelämnas. Ett samhällsproblem vi står inför idag är synen på könsfördelningen, vilken inte bara är otillräcklig inom flera avseenden gällande sporten och dess bevakning utan också bristfällig. Studien tar avstamp i ett urval av tidningar inom svensk dagspress 2016 och 2017, med avgränsning av datumen 8:e respektive 15:e mars och deras sportsidor.
Teori: Nyhetsvärdering, Sandra Hardings genusteori, Genuskontraktet
Metod: Kvantitativ innehållsanalys
Material: 445st sportartiklar
Resultat: Vad mitt resultat visar är en bekräftelse på vad tidigare forskning beskrivit. Inom de flesta tidningar läggs störst vikt på några få framträdande idrotter som fotboll och ishockey. Vad dessa sporter har gemensamt är att de är dominerade av manliga idrottare.
Vad som styr sportrapporteringen och nyhetsvärderingen är de oväntade händelser som det rapporteras om. Störst vikt eller inverkan av detta får de kvinnliga sportartiklarna.
Artiklar angående internationella kvinnodagen återfanns sällan inom sportrapporteringen
Vad som går att se över åren är att 2017 har det blivit populärare att betona denna dag mer explicit än föregående år.

ABSTRACT
Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: HT2017
Handledare: Marie Grusell
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 49
Antal ord: 19 277
Nyckelord:
Riktad reklam, personalisering, integritet, riktad
marknadsföring, digitalisering, reklam
Syfte: Syftet med studien är att undersöka företags förhållningssätt till riktad reklam och personlig integritet.
Teori: Det teoretiska ramverket innehåller teorier och tidigare forskning om riktad reklam, personalisering och integritet.
Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer.
Material: Fem stycken kvalitativa forskningsintervjuer med marknadschefer eller liknande på företag inom detaljhandeln
Resultat: Studiens resultat visar att informanterna har en samsyn på vad riktad reklam är, samt vad dess för- och nackdelar är. Två idealtyper har identifierats; de som enbart använder digitala medier i sina reklaminsatser och de som kombinerar digitala och traditionella medier. Med utgångspunkt i idealtyperna skiljer sig informanternas syn på var den riktade reklamen förekommer samt hur de själva använder sig av den.
Ingen av informanterna riktar dock reklamen snävare än till vissa segment. Gällande den personliga integriteten är det ingen av informanterna som kan se att deras egna reklaminsatser kan vara integritetskränkande, däremot kan de se att andra aktörer möjligen missköter informationen de har om sina kunder. Personlig integritet är viktigt för informanterna, men något av en icke-fråga när det kommer till deras eget arbete. Detta då de anser att de inte har någon känslig information om sina kunder.

Abstract
Program: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: HT 2017
Handledare: Marie Grusell
Kursansvarig: Malin Sveningson
Antal Ord: 20 700 ord
Sidantal: 65 sidor
Nyckelord: Medialisering, Uppmärksamhetssamhället, Instagram, Identitet,
Användarmönster, Generation Z & Y, Livsstil, Online/Offline
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur två olika generationer använder Instagram och vad det kan ha för betydelse för deras identitet.
Teori: Studiens referensram tar avstamp i Uses and Gratifications teorin och teorier om identitet.
Metod: En kvalitativ metod innehållande tio samtals-intervjuer.
Material: Tio inspelade och transkriberade intervjuer. Fem intervjuer representeras av respondenter från generation Z och fem från generation Y. Därtill innefattar studien två bilagor, en begreppslista och en intervjuguide.
Resultat: Aktuell studie fastslår att det finns såväl likheter som skillnader när det kommer till hur personer i generation Z och Y använder Instagram. För generation Z handlar mycket om bekräftelse och att visa upp en viss image där kläder och stil är centrala delar.
Därtill anser stora delar av generation Z att Instagram är en bra plattform för att träffa folk och delge bilder på sig själva. Generation Y använder istället Instagram för att söka inspiration samt för att upprätthålla sociala kontakter. Att delge roliga och speciella händelser står i fokus. Studien har konstaterat att det finns mönster som är mer framträdande och påtagliga beroende på generationstillhörighet. Det har dock funnits avvikande mönster inom såväl generation Z som Y vilket befäster att hur personer påverkas och identifierar sig via Instagram är personligt. Motivering, involvering och aktivitet är avgörande delar i hur och på vilket sätt individer använder plattformen. Därtill anses individers livsstil vara avgörande för både hur Instgram används samt vilken betydelse plattformen har för personers identiteter.

Abstract
Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
MK1500 Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Ht 2017
Handledare:
Orla Vigsö
Kursansvarig:
Malin Svenningsson
Sidantal:
42
Antal ord:
16518
Nyckelord:
Kriskommunikation, terrorism, sociala medier
Syfte:
Studiens syfte är att undersöka och utvärdera Polisen Stockholms och Krisinformations kommunikation på Twitter under terrordådet i Stockholm samt att ta reda på vad representanter från ansvariga myndigheter anser om kommunikationsinsatsen, utifrån ett i huvudsak sändarperspektiv.
Teori:
Social-Mediated Crisis Communication Model, Kriskommunikation 2.0 och Organisatoriskt lärande.
Metod:
Kvalitativ innehållsanalys av Twittermaterial samt kvalitativa intervjuer med representanter från Polisen Stockholm och Krisinformation.se.
Material:
Twitterflöden från Polisen Stockholm och Krisinformation.se samt intervjumaterial från respektive aktör.
Resultat:
Myndigheterna var i stora drag nöjda med hur de agerat i kriskommunikationen och samarbetet mellan de båda hade enligt dem själva fungerat. Inom Stockholmspolisen verkar det finnas vissa problem i hur kommunikationsresurserna inom organisationen fördelas, då de upplever ett allt högre behov av att kommunicera i sociala medier. Krisinformation och Polisen skulle båda vinna på ett mer utpräglat samarbete med en tydligare ansvarsfördelning, för att effektivisera kommunikationen inom båda organisationer. Något som också skulle kunna bidra till att Krisinformation får ökad kännedom bland allmänheten.

Abstract
Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: HT 2017
Handledare: Nicklas Håkansson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 46
Antal ord: 15 985
Nyckelord:
Gudrun Schyman, Mona Sahlin, Anna Kinberg Batra, kvinnlig
politiker, partiledare, porträttering, avgång, könsstereotyper,
textanalys, genus, politik, Aftonbladet, Svenska Dagbladet
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska kvinnliga partiledare har porträtterats i svensk media i samband med deras avgångar och undersöka om det skett någon förändring över tid ur ett genusperspektiv.
Teori: Medielogik, dagordningsteori, framing, genusteori.
Metod: Kvalitativ textanalys (ECA-modellen)
Material: 113 tidningsartiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
Resultat: Resultatet visade på en könstereotypisk porträttering av kvinnliga partiledare i svensk media i samband med deras avgångar. Vår studie stödjer flera genusteoretiska antaganden som legat till grund för undersökningen. De tre partiledare som analyserats, Gudrun Schyman, Mona Sahlin och Anna Kinberg Batra har till stor del porträtterats negativt i samband med sina avgångar. De framställs samtliga med ett flertal negativa ledarskapsegenskaper, så som icke politiskt trovärdiga, otillräckliga och inkompetenta i medierapporteringen. Däremot beskriv partiledarna i retroperspektiv mer positivt där de tillskrivs positiva ledaregenskaper och kvalitéer. Studien har även visat på tendenser till en förändring över tid ur ett genusperspektiv där fokus på kön och utseende får mindre utrymme i media än tidigare.

Abstract
Examensarbete 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin: HT 2017
Handledare: Nicklas Håkansson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 63
Antal ord: 15 808
Nyckelord: Rättighetsbaserad kommunikation, Human Rights-Based
Approach, rättighetsperspektivet, multimodal analys, postkolonialism, sociosemiotik, stereotyper, biståndsorganisationer, UNICEF Sverige, Plan
International Sverige.
Syfte: Att undersöka huruvida svenska biståndsorganisationer,
i filmer där insamlingsarbete åsyftas, kommunicerar ur ett rättighetsperspektiv.
Teori: Rättighetsperspektivet, postkolonialism, sociosemiotik
och stereotypisering.
Metod: Multimodal analys.
Material: En film från UNICEF Sverige och en film från Plan International Sverige. Båda filmerna är hämtade från respektive organisations Youtube-kanal.
Resultat: Båda filmerna följer i viss mån rättighetsperspektivet, även om ingen av dem ligger helt i linje med det. Båda filmerna presenterar framförallt passiva avbildade där maktförhållandena mellan dem och åskådaren är ojämna. Plan International Sveriges film går mer i linje med rättighetsperspektivet än vad UNICEF Sveriges film gör, framförallt eftersom UNICEF Sverige presenterar en större distinktion mellan Vi och Dem,
Västvärlden och Tredje världen. UNICEF Sverige presenterar också mer dramatiska bilder på de avbildade än vad Plan International Sverige gör.

Abstract
Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och kurs: Examensarbete i Medie-och kommunikationsvetenskap, MK1500
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht 2017
Handledare: Malin Sveningsson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 60
Antal ord: 17179
Nyckelord:
#metoo, digital activism, hashtag activism, frame, framing, news
value
Syfte: Det övergripande syftet med studien är att undersöka den svenska dagspressens rapportering av hashtag-kampanjen #metoo.
Teori: Nyhetsvärdering, dagordningsteorin, gestaltningsteorin.
Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.
Material: 83 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD) under mätperioden 22/10 2017 – 29/10 2017.
Resultat: Studiens resultat visar att #metoo har fått ett stort utrymme i den svenska dagspressens rapportering, utifrån resultatet av att DN och SvD tillsammans har publicerat 83 artiklar under vald mätperiod. #Metoo har ett stort nyhetsvärde i förhållande till Hvitfelts (1985) nyhetsvärderingskriterier, nästan samtliga nyhetsartiklar innefattas av alla kriterier. #Metoo ramas sedan in å ena sidan av en episodisk gestaltning (episodic) samt en tematisk gestaltning (thematic) enligt Iyengars (1996) gestaltningsanalys.

Abstract
Examensarbete: 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht/2017
Handledare: Orla Vigsö
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 60
Antal ord: 16 200
Nyckelord: Gentrifiering, BoStad2021, Kreativa klassen, Narrativitet, Entreprenörsurbanism, Innehållsanalys, Bostadsmarknad, Semiotik
Syfte: Beskriva och analysera hur boende, bostäder och bostadsområden presenteras i byggaktörers marknadsföringsmaterial för nybyggnationer i samband med BoStad2021.
Teori: Gentrifiering, den kreativa klassen och narrativitet.
Metod: Semiotik och kvalitativ textanalys.
Material: Byggaktörers hemsidor som finns på hemsidan för BoStad2021.
Resultat: Studiens huvudsakliga resultat visar att gentrifiering, den kreativa klassen och narrativitet kan ses i byggaktörernas marknadsföringsmaterial. Även om presentationerna skiljer sig åt mellan boende, bostäder och bostadsområden så är ändå samma teman och narrativ återkommande i alla tre frågeställningsområden.

Abstract
Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: MK 1500 Examensarbete i Medie-och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht/2017
Handledare: Pavel Rodin
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 52 sidor (exkl. executive summary, sammanfattning,
definitionslista, innehållsförteckning)
Antal ord: 19 660 (exkl. executive summary, sammanfattning, definitionslista,
innehållsförteckning, referensförteckning, bilagor)
Nyckelord: nyhetsvärdering, nyhetsurval, medielogik, public service,
beslutsprocesser, sociala medier, algoritmer, Facebook
Syfte: Syftet är att undersöka de beslutsprocesser som står bakom vad redaktioner publicerar på sociala medier
Teori: Teoretiskt ramverk omfattar teorier om journalistikens uppgift i samhället, nyhetsvärdering och medielogik
Metod: Etnografisk observationsstudie i kombination med kortare intervjuer
Material: Fältanteckningar från 2 observationsdagar på SVT Nyheter Väst
Resultat: Studien visar att allt redaktörerna publicerar på redaktionens Facebooksida föregås av en tvåstegsprocess där nyheterna väljs ut för att först publiceras på SVT Nyheter Västs hemsida och därefter publiceras på SVT Nyheter Väst Facebooksida. Resultatet visar även att det i det redaktionella arbetet prioriteras egna nyheter och nyheter som engagerar. Det redaktörerna kan publicera på Facebook begränsas däremot av
Facebooks algoritmer som påverkar hur användarnas nyhetsflöden ser ut, vilket leder till att nyheterna delvis anpassas innan publiceringen.