Abstract
Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
Medie- och kommunikationsvetarprogrammet med inriktning PR, opinionsbildning och omvärld
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Ht 2017
Handledare:
Malin Sveningsson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
45
Antal ord:
17 564
Nyckelord:
Sociala medier, Fettaktivism, Kroppsaktivism, Instagram, Nya former för organisering, Feministisk onlineaktivism, Counterpublics
Syfte:
Studien syftar till att undersöka hur fettaktivister upplever, samt vad de har för erfarenheter av, organisering inom ramen för deras fettaktivism på sociala medier.
Teori:
Muted Group Theory, Counterpublics, Nya former för organisering, Representation, Former av fettaktivism
Metod:
Kvalitativa samtalsintervjuer
Material:
Tre kvalitativa samtalsintervjuer med aktiva fettaktivister i skilda åldrar och med skilda års erfarenhet av fettaktiviströrelsen
Resultat:
Studiens resultat visar att den enbart är en av de tre respondenterna som har erfarenhet av organisering inom ramen för hennes fettaktivism. Det har hon av två anledningar varav den första är att hon själv skapar organisering. Hon har startat ett företag som arbetar med kroppsaktivism, där hon har sett till att ge andra personer än sig själv och sina kollegor utrymme att synas. Till det här företaget har hon och hennes kollegor även skapat en egen hashtag som tillåter andra fettaktivister att hitta varandra och samlas under den. Den andra anledningen är att hon är med i flertalet separatistiska Facebookgrupper för tjocka personer där medlemmarnas diskussioner senare blir inlägg på exempelvis deras Instagramkonton. Respondenterna anser att de i feministiska separatistiska Facebookgrupper inte tas på allvar på samma sätt som andra marginaliserade grupper. Alla tre respondenter använder främst Instagram för att sprida sin fettaktivism och två av respondenterna är med i minst en Facebookgrupp där de kan diskutera med andra tjocka personer. En av respondenterna anser att den aktivistform samt de verktygen som används idag kan leda till de förändringar som hon är ute efter. Två av respondenterna anser att den aktivistform och de verktyg som används idag kan vara en bra början för att skapa förändring, varav en av dem tror att det behövs mer organisering och offentligt tal för att skapa samhällsförändring på riktigt.

Abstract
Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: HT17
Handledare: Magnus Fredriksson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 43 sidor
Antal ord: 16 104 ord exklusive bilagor
Nyckelord: Kommunikation, rekryteringskommunikation, kommuner,
rekrytering, legitimitet, särskiljning
Syfte: Syftet är att undersöka hur rekryteringskommunikation hos svenska kommuner kommer till uttryck. Detta satt i relation till det dilemma som uppstår mellan kraven på likhet som institutionella ramar ställer, och de fördelar som kan uppnås genom att framstå som en unik arbetsgivare.
Teori: Rekryteringskommunikation, legitimitet, särskiljning, retoriska arena
Metod: Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys på de argument som svenska kommuner lyfter fram sig själva i ett rekryteringssammanhang.
Material: Studien baseras på 237 texter där svenska kommuner har beskrivit sig själva och som har inhämtats på Linkedin.
Resultat: Resultatet visar att många kommuner bedriver kommunikation i ett sammanhang för rekrytering. Totalt har 145 argument identifierats i den kommunikation som svenska kommuner använder i rekryteringssyfte. Dessa har kunnat kategoriseras enligt fyra teman som gäller: det som individen får, det som förväntas av individen, kommunen som organisation eller kommunen som plats. Inom dessa teman är det några topp-argument som utgör en stor del av de totala argumenten vilket talar för att kommuner i praktiken inte särskiljer sig markant från varandra. Vi har även kunnat definiera fem olika kommunikationsgrupper, baserat på hur de fyra
temana har använts och placerat kommunerna i följande fem grupper: (1)
kommuner som framförallt använder platsargument (2) kommuner som
fokuserar på att redogöra för organisationen, (3) kommuner med fokus på både individ och organisation, (4) kommuner som främst använder sig av plats- och organisationsargument samt (5) kommuner som använder sig av av alla teman.

Abstract
Titel: Rewrites i dagens ”nyhetsfabriker”
English title: Rewrites in modern-day ”news factories”
Författare: Kristoffer Elisson Snygg & Viktor Johansson
Examensarbete: 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet
Nivå: Grundnivå
Termin: Ht 2017
Handledare: Nicklas Håkansson
Kursansvarig: Malin Sveningson
Sidor: 52
Antal ord: 15 729
Nyckelord: Rewrite, nyhetsbyråmaterial, morgontidning, delat medieinnehåll, unikt medieinnehåll, medielogik, journalistikens kommersialisering, nyhetskriterier, nyhetsfabrik
Syfte: Att över tid undersöka graden av unikt respektive delat medieinnehåll i två svenska storstadstidningar.
Hypotes: Under en åttaårsperiod (2009-2013-2017) har det delade medieinnehållet i Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet ökat.
Metod: Kvantitativ innehållsanalys
Material: 432 artiklar från Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet
Resultat: Denna studie har visat att det, inom de undersökta tidningarna, finns en tendens om att delat medieinnehåll, såsom rewrites och nyhetsbyråmaterial, ökat över tid. Framför allt när det gäller inrikes- och utrikesnyheter. Jämförs rewrites i de två studieobjekten råder det skillnader i utvecklingen mellan tidningarna. Den mer nationellt präglade tidningen Svenska Dagbladet påvisar en tydligare ökning och därigenom en mer direkt tendens än vad den mer regionalt präglade Göteborgs-Posten påvisar. När det kommer till nyhetsbyråmaterial påträffas en tydligare ökning i Göteborgs-Posten, medan andelen nyhetsbyråmaterial i Svenska Dagbladet i stort är oförändrad över mätperioderna.

Abstract
Program och/eller kurs: Examensarbete:Medie- och kommunikationsvetarprogrammet med inriktning PR, opinionsbildning och omvärld 15 hp
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht 2017
Handledare: Marie Grusell
Kursansvarig :Malin Sveningsson
Sidantal : 47
Antal ord: 19 032
Nyckelord:Uses and gratifications, social media, instagram, gratification sought, gratification obtained, interactivity, qualitative interviews, feature,
control, function.
Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur unga uppleverInstagram.
Teori: Uses & gratifications
Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer
Material: Elva kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter i åldrarna 19-25 år.
Resultat:  Resultaten från studien visar att det finns ett starkt samband mellan de behov som söks tillfredsställas och de som faktiskt tillfredsställs. De behov som oftast tillfredsställs i användandet av Instagram är behov kopplade till behovskategorierna Underhållning, Uppmärksamhet, Social interaktion, Parasocial Interaktion, Informationssökning, Informationsdelning och
Två nya behov upptäcktes;
Dokumentationsbehovet som innebär att användaren använder mediets funktioner för att spara innehåll för framtida bruk, samt Tvångsbehovet som visar på en upplevd känsla av att vara tvungen att ta del av innehåll av en viss karaktär i en viss utsträckning. Analysen visade också att respondenterna inte önskade tillfredsställa alla behov genom användandet av en applikation, utan använde hellre flera applikationer dedikerade åt särskilda behov och funktioner. Respondenterna söker en förutsägbarhet kring vilka behov som kommer att tillfredsställas.

Abstract
Kandidatuppsats: 15 hp
Program och/eller kurs: MK 1500
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht 2017
Handledare: Orla Vigsø
Kursansvarig: Malin Svenningsson
Sidantal: 42
Antal ord: 14132
Nyckelord:
Image repair, Retorisk situation, Anders Borg, Kriskommunikation, Skandal
Syfte Syftet med studien är att pröva om kombinationen av image
repair-teorin och teorin om den retoriska situationen kan bidra till att skapa förståelse för ett krisförlopp.
Teori: Image repair-teori och teorin om den retoriska situationen
Metod: Kvalitativ textanalys
Material: 22 artiklar från under perioden 3:e – 8:e augusti 2017
Resultat Studien visar att genom att kombinera image repair-teorin
och teorin om den retoriska situation går det att se vilka begränsningar och möjligheter som finns beroende på påträngande problem. För en kriskommunikatör är detta avgörande för att veta vilka möjligheter som finns att komma fram till ett passande svar för olika publiker.

Abstract
Examensarbete: 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vt/2017
Handledare: Malin Svenningsson
Kursansvarig: Malin Svenningsson
Sidantal: 42
Antal ord: 18 608
Nyckelord:
Litterära resor, popkulturturism, media pilgrimages, mediekonvergens,
Skam, Tv-serier, Astrid Lindgrens Värld, Wallanderland.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka resenärers upplevelser av litterära resor, med inriktning på de resenärer som besöker Oslo för att vara på inspelningsplatserna från tvserien Skam.
Teori: Media pilgrimages, fandom, deltagarkulturer.
Metod: Kvalitativa intervjuundersökningar.
Material: Sex kvalitativa samtalsintervjuer med personer mellan 21 – 70 år, som besökt inspelningsplatser från tv-serien Skam i Oslo.
Resultat: Studiens resultat visar på deltagarnas upplevelser före, under och efter den litterära resan. Deras förväntningar och motivation bottnade i att vilja uppleva platserna från Skam i verkligheten, ta bilder på plats och – i ett drömscenario – träffa någon av seriens skådespelare. Väl i Oslo upplevde intervjupersonerna starka känslor i mötet med inspelningsplatserna. De jämförde platserna från skräm till verklighet, tog foton och återskapade scener från serien. För de flesta blev det viktigt att på olika sätt försöka leva
sig in i, och bli en del av Skams universum. Efter resan laddades foton upp på sociala medier, och serien sågs på nytt – men med nya ögon efter att även ha varit på dess platser i verkligheten.

Abstract
Examensarbete: 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vt 2017
Handledare: Mathias Färdigh
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 47 sidor exkl. referenser och bilagor
Antal ord: 18 421 ord exkl. referenser och bilagor
Nyckelord:
Influencer marketing, Influencers, Sociala medier, Instagram, Digital
marknadsföring, Förtroende, Trovärdighet
Syfte: Studiens syfte är att undersöka konsumenters syn på influencers och deras marknadsföring på Instagram. Influencer marketing studeras utifrån ett konsumentperspektiv där konsumenters uppfattning av fenomenet tolkas och analyseras. Detta för att möjliggöra en effektivisering av marknadsföringsmetoden både för företag och influencers som genomför denna typ av marknadsföring.
Teori: Word-of-mouth, Parasocial Interaction, Opinionsledare, Tvåstegshypotesen, Gestaltningsteorin
Metod: Detta är en litteraturstudie tillsammans med en empirisk undersökning i form av sju semistrukturerade samtalsintervjuer. Det empiriska materialet har analyserats genom en kvalitativ dataanalys.
Resultat: Konsumenterna ser på influencer marketing som en effektiv marknadsföringsmetod som föredras framför företags egen marknadsföring. Enligt konsumenterna bör företag och influencers prioritera rätt matchning mellan varumärke och influencer, att samarbetena är genuina och inspirerande samt att rätt innehåll passar in i den kontext
där det kommuniceras. Detta för att marknadsföringsbudskapet ska uppfattas som så trovärdigt som möjligt.