Titel: “Någon skulle fan behöva stänga av elen för att man skulle agera”  – En kvalitativ studie av riskkommunikation ur ett mottagarperspektivFörfattare: Elvira Cranz, Ebba Johannesson Källeskog och Emelie LättmanKurs: Examensarbete i medie – och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2016
Handledare: Malin Sveningsson
Sidantal: 51, exklusive bilagor
Antal ord: 19 912
Syfte: Syftet med studien är att undersöka medborgares förståelse av och resonemang kring samhällsrisker och riskkommunikation. Studien ämnar undersöka mottagarna av Göteborg stads kampanj “72 timmar”.
Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar.
Material: Fyra fokusgrupper om 4 -6 deltagare som bor i Göteborg stad.
Huvudresultat:  Vårt  resultat  visar  att  deltagarnas  riskperception  är  olika men  att  vi ändå kunde identifiera en minsta gemensam nämnare. Risken för socialt utanförskap är något som samtliga deltagare resonerade kring. Deras riskförståelse utgörs primärt av en känsla av trygghet. Vi kan härleda deras resonemang till tre faktorer; det faktum att deltagarna  har  ett  stort myndighetsförtroende,  att  de  saknar  upplevelser  av  kris som gett  stora  konsekvenser  samt  att  deras  sociala  relationer  bidrar  till  en  känsla  av trygghet. Vårt resultat visar också att 72 -timmarskampanjens budskap inte i tillräckligt stor  utsträckning  ifrågasätter  deras  tolkningsram  och  att  de  generellt  har  svårt  att relatera  till budskapet. På  grund  av  detta  upplever de  heller  inte någon  angelägenhet eller  vilja  att  utöka  deras  civila  krisberedskap  och  vi  drar  slutsatsen  att  kampanjens nuvarande  utformning  inte  fungerar.  Medborgarnas  demokratiska  rättigheter,  i förhållande till att få, och kunna ta till sig, riskkommunikation tillgodoses alltså inte.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht 2016
Handledare: Malin Sveningsson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 52
Antal ord: 19468
Nyckelord: Tabu, mens, sport, mediediskurs, normativ femininitet
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur diskursen kring menstruation såg ut under 2016. För att uppfylla syftet besvaras följande frågeställningar; (1) Hur mycket skrivs om menstruation, i anslutning till sport?, (2) I vilka
sammanhang skrivs det om menstruation? och (3) På vilket sätt skildras
menstruation i sportmedia?
Teori: Genusteori, normativ femininitet, diskursteori
Metod: För att uppfylla vårt syfte genomförs en tvåstegsanalys. Frågeställning 1 och 2 besvaras genom en kvantitativ analys och frågeställning 3 genom en kritisk diskursanalys (CDA).
Material: Det empiriska materialet består av texter från svensk tryckt press. Materialet inhämtades från mediearkivet Retriever, och urvalet omfattar texter som publicerades mellan 1 januari 2016 och 14 november 2016, det datum då materialinsamlingen påbörjades.
Resultat: Resultatet av den kvantitativa analysen redogör inledande för hur
“mensdebatten” fick ett uppsving efter OS och i samband med Lotta Schelins
TT-intervju. Fortsättningsvis illustrerar resultaten av vår kvalitativa analys
hur stort tabut kring menstruation i sportsammanhang verkligen är. Detta
framgår till exempel genom den rädsla som uttrycks genomgående i texterna; både rädslan att tala om menstruation, och rädslan att mensen ska synas.
Vidare identifierar vi även diverse argument och ordval som uttrycker hur
ojämlika könsstrukturer ligger till grund för problemet med tabut kring
menstruation.

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Ht/2016
Handledare:
Magnus Fredriksson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
49
Antal ord:
17 007
Nyckelord:
Legitimitet, diskurs, innovation, landsting, strategisk kommunikation
Syfte:
Mot bakgrund av det ökade användandet av begreppet innovation i dagens samhälle är syftet med studien att undersöka hur de svenska landstingen legitimerar sina innovationsstrategier genom språket samt hur de hanterar konflikter mellan olika typer av legitimitetsanspråk.
Teori:
Studiens teoretiska utgångspunkt är Van Leeuwens legitimeringsteori. Teorin är vald utifrån syfte och sammanhang.
Metod:
Diskurs-/ kvalitativ textanalys, studien har genomförts utifrån Van Leeuwens metod och teori kring kommunikation, diskurs och legitimering.
Material:
Materialet som undersökts är de svenska landstingens innovationsstrategier.
Resultat:
Resultaten visar att det förekommer flera olika legitimeringsanspråk i de studerade dokumenten, i texterna hänvisas det till aktörer på högre nivå, bemyndigande genom personer och hänvisningar till organisationer som har makt sker genom att aktörerna direkt eller indirekt talar om hur landstingen ska arbeta. Detta sker bland annat genom spridning av definitioner.
Genom resultaten märks det att både normer och bakomliggande diskurser ligger till grund för hur landstingen beskriver sina innovationsstrategier. De moraliska värderingar som syns mest är kopplade till kreativitet, samarbete och lärande. Att vissa områden presenterades i lägre grad i enskilda dokument, t ex beskrivningen av organisationens arbetssätt gav kunskap för analysen då det kan ses som resultatet av konflikt mellan olika legitimitetsanspråk. De olika valen av perspektiv som jag kunnat uppfatta visade på två idealtyper, den värderingsstyrda organisationen med ett större lokalt fokus samt den rationalitets-/målstyrda organisationen med mer fokus på globala utmaningar. Slutligen uppfattar jag att den förändrade och utvidgade innebörden av begreppet innovation gjort att konflikten kring olika legitimeringsanspråk kan diskuteras.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht/2016
Handledare: Malin Sveningson
Kursansvarig: Malin Sveningson
Sidantal: 46
Antal ord: 17 734

Nyckelord:
Boxning, genus, framställning, kvällspress, normativ femininitet,
hegemonisk maskulinitet, kvinnlig maskulinitet.
Syfte: Syftet med studie är att undersöka hur kvinnliga boxare framställs i svensk press under 2016.
Teori: Ambjörnssons normativa femininitet, Connells hegemoniska maskulinitet, Halberstams kvinnlig maskulinitet samt mediedramaturgi.
Metod: En översiktlig, mindre kvantitativ innehållsanalys tillsammans med den kvalitativa metoden etnografisk innehållsanalys, ECA.
Material: 48 artiklar i Aftonbladet och Expressen.
Resultat: Studien fann att kvinnliga boxare förekom oftare i kvällspressen än manliga boxare under 2016, 65 procent mot 35 procent. Den kvalitativa innehållsanalysen visade att kvinnorna framställdes som fysisk starka och med egenskaper som konfliktsökande och orädda. Deras sportperson var i fokus och inte deras privata jag. Samtliga resultat går emot tidigare studier. Sammantaget visar medierepresentationen upp en bild som går emot den normativa femininiteten och närmar sig den hegemoniska maskuliniteten, något Halberstam menar är ett bevis på att det finns manlig kvinnlighet.
En bakomliggande orsak kan vara kvällspressens mediedramaturgi som söker och bygger upp konflikter för att det anses vara intressant för läsarna. På så sätt tillspetsas både innehållet i konflikterna och aktörerna. Det är också möjligt att kvinnor som slåss i sig är tillräckligt lockande i sig att det anses finnas fog för intresse hos kvällstidningsläsarna.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht/2016
Handledare: Magnus Fredriksson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 36
Antal ord: 14 757
Nyckelord: recognition, auto-communication, public sector organization, brand building, reliance, generalized other, campaign, identity, advertising
agency, organization
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur betydelsen och bakgrunden av varumärkeskampanjen “Du nya, du fria” skiljer sig för beställaren Försvarsmakten och utföraren Volt i fråga om omvärldsaktörers erkännande.
Teori: Erkännande, generaliserade andre, varumärkesbyggande
organisationsidentitet & autokommunikation
Metod: Kvalitativa respondentintervjuer
Material: Fyra respondentintervjuer och en gruppintervju á två personer,
genomförda i Stockholm.
Resultat: Resultatet visar på att de studerade organisationerna i ämbete
av beställare och utförare av Försvarsmaktens varumärkeskampanj “Du nya, du fria” förhåller sig till och eftersträvar olika former av erkännande från olika aktörer i sin omvärld. Erkännandet från de aktörerna är viktigt i
reklamköparen och -producentens kamp att positionera sig i respektive bransch eller organisation. Kampanjen som gemensam produkt betyder olika för de två parterna då de erhåller erkännande från olika håll och från olika aktörer.

Uppsats/Examensarbete:
15 hp.
Program och/eller kurs:
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.
Nivå:
Grundnivå.
Termin/år:
Ht 2016.
Handledare:
Nicklas Håkansson.
Kursansvarig:
Malin Sveningsson.
Sidantal:
42 inklusive bilagor.
Antal ord:
15 516.
Nyckelord:
Kvalitativ, bildanalys, visuell retorik, visuell kommunikation, etos, logos, patos, semiotik, denotation, konnotation, politik, politisk kommunikation, Instagram, Socialdemokraterna, Stefan Löfven.
Syfte:
Syftet med denna studie är att undersöka hur Socialdemokraterna använder sig av visuell retorik i sina Instagrambilder under valrörelsen 2014.
Teori:
Undersökningen baseras på teorier inom visuell retorik och semiotik. Visuella kännetecken används i semiotikens två meningsnivåer; denotation och konnotation.
Metod:
Kvalitativ bildanalys med semiotisk utgångspunkt.
Material:
Fem stycken bilder ur Socialdemokraternas officiella Instagramkonto som är publicerade under valrörelsen 2014.
Resultat:
Undersökningen visade att bilderna genomsyrades av flera underliggande betydelser. Analysen visade även att Socialdemokraterna framförallt använde etos i sin framställning, där ett stort fokus var att framställas Löfven som en trovärdig ledare. Även patos användes i stor utsträckning som framkallade kärleksfulla, energiska och positiva känslor. Logos användes minst, dock kan förklaringen vara studiens syfte som enbart fokuserar på bildernas visuella element och inte det verbala. Dock argumenterade Socialdemokraterna genom logos-argument då de illustrerade två stapeldiagram där de argumenterade på ett väldigt fördelaktigt vis medan de jämförde sig själva med Moderaterna.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht/2016
Handledare: Orla Vigsø
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 53
Antal ord: 19 949
Nyckelord:
Crisis communication, organizational crisis, crisis management,
image restoration, apologia, doping, Therese Johaug, Norwegian Ski Federation, Clostebol, anabolic steroids.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka Norska skidförbundets (NSF) kriskommunikation i samband med att Therese Johaug testat positivt för det dopningsklassade preparatet Clostebol.
Teori: Apologia, Image repair/restoration theory, den ideala apologian, den retoriska situationen, samt appellformerna ethos, logos och pathos.
Metod: Kritisk retorikanalys (retorisk analys).
Material: 6 videofiler, vilka visar material från: Norska skidförbundets presskonferens den 13/10 2016
Norska skidförbundets presskonferens den 14/10 2016
Intervjuer med Therese Johaug under en pressträff den 27/10 2016
Norsk rikskringkastings (NRK) sändningar från Beitostølen den 19/11 2016
Sveriges Televisions (SVT) sändningar från Bruksvallarna den 19/11 2016
Resultat: Studien fann att Norska skidförbundet starkt appellerade till pathos i sin kriskommunikation. Organisationen talade med en samlad röst och avvek inte från sin strategi, vilket var viktigt för trovärdigheten. Flera av Benoits imagereparerande strategier användes, men strategierna förneka ansvaret, skjuta undan ansvaret samt minska händelsens kränkande karaktär var mest frekvent förekommande. Det var också tydligt att man från NSFs håll undvek att använda ordet dopning, som ett sätt att minska
händelsens kränkande karaktär. Den enda imagereparerande strategi som NSF inte använde var att be om ursäkt, vilket kan ha gett en bild av att NSF inte anser att de har något att be om ursäkt för.
Studien fann att NSF på många sätt var framgångsrika i sin kriskommunikation. De verkar dock ha lyckats ännu bättre i en inrikes kontext än utrikes.

Examensarbete: 15 hp
Program:
Medie- och kommunikationsvetarprogrammet med inriktning PR,
opinionsbildning och omvärld
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht/2016
Handledare: Johanna Arnesson
Kursansvarig: Malin Svenningsson
Sidantal: 46
Antal ord: 19 701
Nyckelord:
Nya Tider, Alternativ media, Framing theory, högerpopulism, rasism, invandring, nyhetsrapportering, kultur, politik, media.
Syftet med studien är att undersöka den verklighet som beskrivs i
Nya Tider. Rasim, gestaltningsteori, andrafiering, etnifiering, rasifiering,
kulturell rasism, banal nationalism Etnographic Content Analysis
55 artiklar tagna ur fyra nummer av Nya Tider. Vecka 23 och 40 år
2015 samt vecka 5 och 23 år 2016.
Studiens resultat visar att en majoritet av de undersökta artiklarna
berör migration och personer med invandrarbakgrund, som beskrivs
som ett samhälleligt och ekonomiskt problem. De ses som en enhetlig grupp, snarare än individer, och beskrivs som giriga, våldsamma och kriminella. Det svenska samhället beskrivs vara i kris och välfärden anses hotad. Politiker och media beskrivs som undertryckta av den politiska korrektheten och rädslan för att bli kallad rasist. Nya Tider lyfter också upp utländska politiska
förebilder i form av nationalkonservativa partier runtom i Europa.
Resultaten visar också att islam och mångkultur är återkommande
ämnen i tidningen och skildras som hot mot det svenska samhället.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: MK1500 Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vt/2016
Handledare: Britt Börjesson
Kursansvarig: Malin Sveningson
Sidantal: 57
Antal ord: 19511
Nyckelord: innehållsanalys, kvantitativ, nyhetsbyrå, Ryssland, propaganda
Syfte: Syftet har varit att undersöka vilka huvudsakliga ämnen och aktörer som behandlas i nyheter från Sputnik News samt den bild nyhetsbyrån förmedlat av den europeiska migrationskrisen 2015-2016 med avseende på Sverige
Teori: Deskriptiv statistik och tidsserieanalys. Med utgångspunkt från prospektteorin och teorier kring social identitet studeras migrationsfrågan i artiklar publicerade av Sputnik.
Metod: Kvantitativ innehållsanalys
Material: Webbpublicerade artiklar i den engelskspråkiga editionen av Sputnik News under perioden 1 april 2015 – 31 mars 2016.
Resultat: De artiklar Sputnik News publicerat under den studerade tidsperioden och som berör Sverige har varit koncentrerade till ett fåtal ämnen. De handlar framför allt om internationella relationer, migrationskrisen, militär verksamhet och kriminalitet. Olika aspekter av säkerhetspolitik är ett återkommande tema. Bland personaktörerna i det studerade materialet har statschefer, politiker, diplomater och myndighetsföreträdare framträdande roller. Den mest förekommande personen i artiklarna är dock Julian Assange. Mansdominansen är i det närmaste kompakt. Sputnik refererar i sina artiklar till ett brett spektrum av andra nyhetsmedier. Från svensk sida är DN, Sveriges Radio och SVT de mest citerade källorna. Kontroversiella mediekällor förekommer, men inte i någon större omfattning.

En genomgång av Sputniks artiklar om migrationsfrågan visar att det huvudsakligen är ämnen med negativa förväntade följder som dominerar, påfallande ofta för såväl Sverige och hemmahörande i Sverige som för migranter i analysdimensionen social identitet.
Slutligen har Sputnik av allt att döma inte någon större publik, när man fogar byråns egna siffror till analysen. Nästan 40 procent av artiklarna har haft färre än 500 besökare. De mest lästa artiklarna under tidsperioden har samtliga handlat om migration.