Titel Mediebilden av EU – En kvantitativ innehållsanalys av svenska lokala morgontidningar i storstad och på landsort Författare Emma Byström och Emma Eng Uppdragsgivare Regeringskansliet Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2015 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal 60 (inklusive bilagor) Antal ord 17 400 Syfte Att undersöka mediebilden av EU i svenska lokala morgontidningar från storstad och landsort under vinterhalvåret 2014/2015 Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Dagens Nyheter, Hallandsposten, Svenska Dagbladet samt Västerbottens-Kuriren Huvudresultat Studiens resultat visar att mediebilden av EU skiljer sig åt i svenska lokala morgontidningar i storstad och på landsort på flera sätt. Landsortspressen har en avsevärt mindre frekvent EU-rapportering men uppvisar samtidigt en i förhållande till storstadspressen mer läsartillgänglig EU-rapportering ur flera aspekter. Trots detta visar studiens huvudsakliga resultat på ett missförhållande då storstadspressens läsare genom sin lokala morgontidning ges långt fler möjligheter än landsortspressens att tillägna sig information om EU, och att landsortspressens EU-rapportering i jämförelsen blir skral.

Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Nivå: Grundnivå Termin/år: HT/2015 Handledare: Marie Grusell Examinator: Nicklas Håkansson Antal ord: 13 107 Nyckelord: PR, Public Relations, Intervjustudie, Image, Profession, Identitet, Syfte: Syftet är att få en fördjupad förståelse för hur PR-konsulter i Sverige uppfattar sin bransch. Teori: Image, profil och identitetsskapande samt professionsteorier. Metod: Elva kvalitativa samtalsintervjuer Resultat: PR-branschen lider av dåligt förtroende. Detta dåliga förtroende kommer mycket från allmänheten, men uttrycks även internt i branschen genom en förvirrad identitet. Den interna byråsammanhållningen är god, men branschens uppfattning om sig själva är mer kluven. Samtidigt är professionen svag utan tydlig inriktning och definition, där ingen enad definition om vad PR är finns. Ironin som uppstår är att branschen – vars syfte är att handha relationer och bygga förtroende – har problem med att föra fram sig själva. Fokus hamnar på kunden, och branschen glömmer bort sin egen image. För att stärka yrket krävs en starkare profession där en branschorganisation ska vara ledande. Samtidigt krävs det också att branschen i stort får en mer fokuserad identitet med en tydligare profil – något som är alla byråers ansvar. Genom att ta samhällsdebatt och föra fram PR i fler positiva sammanhang, skapas tillsammans med en stark branschorganisation och samlad yrkeskår förutsättningar för en god image och stark profession.

Titel: Privacy setting: public: en kvalitativ studie om delandet av personlig information på sociala medier Författare: Emma Bengtsson, Andrej Kavrzic Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Gabriella Sandstig Antal ord och sidor: 17 052 ord, 45 sidor (exkl. referenser och bilagor) Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad svenska användare av sociala medier har för normer kring användandet och delandet av personlig information på sociala medier och om delandet påverkar deras syn på privatlivet. Metod: Kvalitativ studie med fokusgrupp och samtalsintervjuer. Material: Intervjuer och fokusgrupp Huvudresultat: Studien visar att det finns normer kring delandet av personlig information. Sociala behov såsom gemenskap och intimitet står som främsta anledningar för varför man använder sig av sociala medier. Tid och rum är båda faktorer som har en påverkan på vilken typ av information som anses vara lämplig respektive olämplig. Det vill säga att användarna anpassar sitt delande beroende på vilka som tar del av informationen och när. Detta för att man vill kunna kontrollera hur man framställer sig själv i olika situationer. Privatlivet påverkas av delandet på så sätt att gränsen mellan den man är offentligt och den man är privat inte blir lika tydlig, vilket är något som användarna uttrycker som negativt.

Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht 2015 Handledare: Nicklas Håkansson Examinator: Marie Grusell Antal ord: 18 507 Nyckelord: internkommunikation, organisationskommunikation, ledarskap, management, första linjens chefer, organisationskultur, struktur Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer inom Göteborgs Stad uppfattar den interna kommunikationen och ledningens kommunikativa roll. Teori: Organisationsteori – struktur, kultur, strukturellt och symboliskt perspektiv. Kommunikationsteori – överföring och meningsskapande, internkommunikationens funktion. Managementforskning och ytterligare studier. Metod: Tio kvalitativa och semistrukturerade samtalsintervjuer med första linjens chefer inom Göteborgs Stad. Resultat: Första linjens chefer upplever strukturen inom Göteborgs Stad som tydligt hierarkisk. Det är en klar linjestruktur där kommunikation sker enligt linjen. Cheferna menar att de aldrig skulle frångå denna linjestruktur. Det är därmed tydligt att strukturen påverkar den interna kommunikationen, även om detta snarare kan bero på organisationens kultur. Den interna kommunikationen uppfattas av cheferna primärt ha en informerande funktion. Kommunikationens huvudsakliga syfte är enligt cheferna att ge dem de rätta förutsättningarna till att utföra sitt arbete och är framförallt av informerande karaktär. Det dominerande synsättet på kommunikation är att se kommunikation som överföring. Det finns dock tydliga inslag av en modern organisations egenskaper. Ledningens primära roll upplevs enligt cheferna vara att styra organisationen och skapa de rätta förutsättningarna för de anställda. Cheferna förväntar sig att ledningen är tydlig, lyhörd och närvarande och att det genomsyrar all kommunikation från ledningen.

Titel: Native advertising – En balansgång med förtroende som insats Författare: Hanna Hernius och Sebastian Rosenlind Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 51 sidor inklusive bilagor Antal ord: 18 399 Syfte: Att undersöka mottagares inställningar till native advertising samt om användningen av native advertising har någon påverkan på deras förtroende för svensk nyhetsjournalistik. Metod: Kvalitativa fokusgrupper. Material: Tre fokusgruppintervjuer, uppdelade efter ålder. Huvudresultat: Resultatet visar att samtliga tillfrågade respondenter har en negativ inställning till native advertising. Samtliga respondenter härleder sin negativa inställning till en irritation över att annonseringsmetoden upplevs som vilseledande samt att den upplevs avbryta dem i medieanvändningen. Majoriteten av respondenterna, sex av nio, anser att native advertising inte påverkar deras förtroende för svensk nyhetsjournalistik. Istället är det förtroendet för företagen som står som avsändare för native-annonserna som påverkas negativt då de anses ansvara för dem. Resterande respondenter anser att tidningarna har ett ansvar över innehållet och vad som publiceras, vilket innebär att vid användning av native advertising påverkas deras förtroende för nyhetsjournalistiken negativt. Samtliga respondenter anser att det tydligt ska framgå om en nyhetsartikel har ett kommersiellt eller redaktionellt syfte, och att denna distinktion är en grundförutsättning för upprätthållandet av deras förtroende. Native advertising kan dock utgöra ett givande inslag i nyhetspress enligt ett flertal respondenter, förutsatt att den är målgruppsanpassad och väl riktad.

Uppsats: Kandidatuppsats, 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet Nivå: Grundnivå Termin/år: HT2015 Handledare: Jenny Wiik Examinator Monica Löfgren Nilsson Kursansvarig: Malin Sveningsson Nyckelord: Instagram, sociala, medier, nyhetsmedier, nyhetspublicering, nyheter, Facebook, plattform, kanal, foto, journalistik, fotojournalistik, delningslogik Sidantal: 72 sidor, inklusive referenser och bilagor Antal ord: 19 799 ord, exklusive innehållsförteckning, sammanfattningar, referenser och bilagor Syfte: Syftet med studien är att studera svenska nyhetsredaktioners arbete med Instagram som publiceringsverktyg och de resonemang som kantas av det. Teori: Journalistikens roll i sociala medier, branding och strategi. Metod: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer som analyseras och problematiseras. Huvudresultat: Svenska nyhetsmedier befinner sig fortfarande på ett experimentstadie där man inte hittat en konkret målbild för användandet av Instagram i journalistiken. Plattformen uppfattas som positiv och trevlig. Möjligheterna kan till exempel vara att framhäva bildjournalistiken eller hitta nya målgrupper, likväl som att bygga det egna varumärket. Man vill gärna uppfattas som snabbfotad och komma nära läsaren. Oftast är arbetet rätt ensamt och inte så utspritt som man önskar och oftast postar man genom att lita på magkänslan. Bilderna ska vara ”snygga” och färgglada och ackompanjeras av positiva nyheter. Det finns inte mycket tid över till att engagera sig med läsarna mer än att svara på direkt tilltal; likväl kantas utvärdering och mätningar av arbetet av tidsbrist. När man väl analyserar arbetet är oftast engagemang i form av följare och ”likes” viktigast.

Titel: Att umgås med reklam – en kvalitativ studie om reklam i sociala medier ur ett offentlighetsperspektiv Författare: Wilhelm Golinski & Matilda Wåger Uppdragsgivare: Marie Grusell, Göteborgs universitet (JMG) Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 19 872 Antal sidor: 60 (exklusive bilagor) Syfte: Att undersöka medieanvändares inställning till reklam i sociala medier och om synen på sociala medier som offentliga eller privata påverkar inställningen. Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer. Material: Analysen baseras på elva samtalsintervjuer med medieanvändare i blandade åldrar i Göteborgsområdet. Huvudresultat: Resultaten av denna mottagarstudie visar en mer negativ inställning till reklam i sociala medier jämfört med reklam generellt. Inställningarna till reklam varierar något beroende på om personen i fråga ser sociala medier som en privat sfär eller en offentlig sfär där acceptansen ökar ju mer offentligt forumet upplevs. Överlag upplevs de sociala medierna som privata, vilket med studiens teoretiska utgångspunkt förklarar den mer negativa synen på reklamen i sociala medier.

Titel: Trender och transparens Författare: Mimmi Bladini och Ellen Simonsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord och sidor: 16 726 ord exkl. källförteckning och bilagor, 60 sidor. Syfte: Undersöka kvinnliga konsumenters inställning till Lindex hållbarhetskommunikation. Metod och material: Kvalitativa intervjuer. Sex parintervjuer med 12 kvinnliga respondenter i åldern 20-40 år från Göteborgsområdet. Huvudresultat: Studien visar att de kvinnliga konsumenternas inställning till Lindex hållbarhetskommunikation är komplex, då många aspekter spelar in. Studien har påvisat ett antal aspekter som mer centrala för inställningen än andra; synen på hållbart mode, personlig relevans, förtroende, trovärdighet samt kommunikationskanal. Av dessa aspekter har personlig relevans visat sig vara särskilt betydande, då vikten av detta varit återkommande. De kvinnliga konsumenterna anser hållbarhetskommunikation vara något som grundas i Lindex och andra modeföretags egenintresse snarare än ett samhälleligt allmänintresse. Dock är detta något som accepteras av de kvinnliga konsumenterna, så länge det som grundas i egenintresset i slutänden gynnar allmänintresset.

Titel Faktum – innehåll eller välgörenhet? En kvalitativ studie om varför människor som känner till Faktum ändå inte köper tidningen Författare Sebastian Blom och Jakob Claesson. Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Vårterminen 2015. Handledare Jan Strid. Sidantal 53 sidor. Antal ord 17 650. Syfte Att undersöka varför människor som känner till Faktum ändå inte köper tidningen. Metod Kvalitativa fokusgruppsundersökningar. Material Tre fokusgrupper om fyra-fem deltagare. Huvudresultat Vad som verkar vara den helt klart vanligaste anledningen till icke-konsumtionen är bristande kunskap om tidningens innehåll. Några har dessutom en helt felaktig bild över innehållet, vilket framkom när respondenterna själva fick titta i tidningen och då blev mycket positivt överraskade. Det verkar även finnas viss förklaringskraft i att gatutidningens image som sådan är dålig och förknippad med billig, för att inte säga undermålig journalistik. Utöver det verkar köptillfället vara ett hinder för några respondenter, då de upplever att mötet med försäljarna går så fort att man inte hinner ta ställning till ett eventuellt köp. Vad som även framkommit under fokusgrupperna är att hemlöshet ligger långt ifrån många människors vardag, vilket gör tidningen svårgreppbar och försäljarna svåra att relatera till. Några respondenter upplever även ett informationsöverflöd i vardagen och har av den anledningen inte tid och ork att ta sig till mer medieinnehåll.