Abstract Titel: Äckel, empati och efterapning – en kvalitativ undersökning av människors meningsskapande utifrån inre förändringsprogram på TV Författare: Helene Lindström Handledare: Jakob Bjur Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs C Termin: HT 2006 Syfte: Undersökningens syfte är att öka förståelsen för hur människor skapar mening utifrån inre förändringsprogram Metod: En deskriptiv textanalys samt kvalitativa fokusgruppsintervjuer Material: Textanalysen är baserad på fyra inre förändringsprogram som har valts ut slumpmässigt under två veckor hösten 2006. Dessa program har därefter diskuterats under tre halvstrukturerade fokusgrupper med 4-5 deltagare per tillfälle Resultat: Inre förändringsprogram kan delas in tre kategorier: Rådgivande/ empatiskapande, Underhållande och Förnedrande Människor ägnar sig åt olika typer av identifikation utifrån olika program Olika typer av program fyller olika funktioner hos människor Människor förhandlar med de bilder som ges i programmen om de medverkande liknar dem själva TV-experter tilldelas överordnad kunskap Förtroendet för experterna baseras på den bild som ges i programmen Människor upplever innehållet i Rådgivande/ empatiskapande program som mer trovärdigt Nyckelord: inre förändringsprogram makeover identitetsskapande livsstil

Abstract Titel Politikens egen Idoljury? En kvantitativ undersökning av inrikespolitiska expertjournalisters kommentarer i nyheterna hos SVT och TV4 en månad före valet 2006. Författare Gunilla Isaksson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin VT 2007 Syfte Att undersöka innehållet i de inrikespolitiska expertkommentatorernas inslag i SVT Aktuellt, SVT Rapport och TV4 Nyheterna. Metod Kvantitativ innehållsanalys. Material Antalet nyhetsprogram där kommentarer förekommer från inrikespolitiska expertjournalister är 24 st (av totalt 84), vilka resulterar i 130 st frågeställningar med efterföljande kommentarer. Dessa utgör själva materialet för studien. Resultat Undersökningsresultaten visar att det är Alliansen tätt följd av skandalen kring tsunamihanteringen som har genererat störst intresse (och flest kommentarer) hos de inrikespolitiska expertjournalisterna. De båda blocken i sig har dock exakt samma synlighet. Sakfrågorna hamnade i skuggan av de två stora skandaler som upptog stort utrymme i valrörelsen. Rena sakfrågor hamnade långt ned på dagordningen, representerade av Alliansens valmanifest, ungdomsarbetslöshet samt fördelningspolitik. Sättet att presentera görs främst genom skandal- eller spelgestaltning. Spekulationer förekommer kring politikens innehåll efter valet, valutgången, valdeltagandet samt vilka regeringskonstellationer som kan komma i fråga. Generellt förhåller man sig neutral eller negativ i sina kommentarer.

Abstract Titel: Musiknedladdning och attityder – En kvalitativ intervjustudie Författare: Peter Freibergs och Linda Solberg Handled.: Annika Bergström Kurs: Fördjupningskurs VT-07 Syfte: Vårt syfte att undersöka ungdomars/unga vuxnas attityder till olaglig nedladdning av musik och koppla samman det med livsstil och beteende. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Material: Tio stycken respondenter Huvudres.: Fyra av tio respondenter hade övervägande positiva attityder. Tre av tio hade övervägande negativa attityder och tre av tio hade blandade attityder. Lättillgängligheten och att det är gratis är viktiga argument för de positiva. Man kan provlyssna och upptäcka ny musik samt få tag på sådant som annars kan vara svårt att få tag på. Ur artisters synvinkel ses det som positivt att de kan nå ut med sin musik . Negativa argument är att man stjäl någons musik, vilket i slutändan gör att artisterna inte har råd att producera mer musik och att skivaffärer då också försvinner. De pekar även på lagen som ger stränga straff. Sambandet mellan attityd och beteende ser olika ut för olika personer. Personer med övervägande positiva attityder gentemot fildelning upplever ingen kognitiv dissonans (tankekonflikt eller obehag) då deras attityder och beteenden överensstämmer. Personer med övervägande negativa attityder gentemot fildelning upplever, enligt teorin, kognitiv dissonans då deras attityder inte överensstämmer med deras beteende. De tycker att det är fel att ladda ned, men gör det ändå. Denna obalans reducerar de genom att ändra sitt beteende efter attityden och laddar ned mindre. På så sätt väger de upp obalansen och det känns mer rätt att ladda ned. Andra reducerar obalansen genom att ändra sin attityd även om det inte är lika utmärkande. Det gör de genom att framföra argument som gör att det känns bättre och inte lika fel för dem att ladda ned. Livsstil är en viktig grund för vilka attityder en person har. Vi har sett fall där personer med liknande livsstil har samma attityd. Samtidigt har vi sett fall där de med liknande livsstil inte alls är överens. Vi har kunnat utläsa olika sociala världar vilka kan skapas av en intressegemenskap som att spela i band eller att leva i en parrelation.

Abstract saknas men uppsatsen finns digitalt

Abstract Titel: Vem är herren på täppan? – En kvalitativ innehållsanalys av den svenska bloggsfären Författare: Sandra Divinyi och Cecilia Niklasson Handledare: Annika Bergström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2007 Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig bild av hur den svenska bloggsfären ser ut i fråga om vem som bloggar och vad man bloggar om. Syftet är också att undersöka om man kan tillämpa nyhetsvärderings-principer på bloggen. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Analysen genomfördes på de främsta bloggarna på Bloggportalen.se. Den ena delen av analysen syftar till att undersöka vilka ämnen de 20 flitigast lästa bloggarna berör samt vem som ligger bakom dessa. Den andra delen av analysen avser att undersöka om det förekommer någon typ av nyhetsvärdering på de 20 främsta bloggarna inom kategorin Journalister och media. Huvudresultat: Vilka ämnen som dominerar inom bloggsfären är beroende på om det är proffs eller privata bloggare. Vår undersökning visar att de ämneskategorier som är de populäraste är IT och bloggande, Mode och design, Sex, skvaller och dejting samt Humor. Den privata bloggaren är framförallt modebloggare medan proffsbloggaren ger utrymme åt sport och teknik. Kvinnorna representeras i och med modebloggarna medan männen får en större del av kakan då de flesta bloggarna har en manlig inriktning så som just sport och teknik. Den svenska bloggaren i toppen av listorna över de flitigast lästa bloggarna är en man. Kvinnorna är klart underrepresenterade vilket tydligt sätter sin prägel på innehållet. Trots denna underrepresentation figurerar kvinnorna ändå relativt högt upp på listorna. Innehållet mellan den samlade listan och topplistan över Journalister och media skiljer sig en aning gällande ämnes val. Här skrivs det främst om Politik och samhälle samt Sport och fritid. Den privata bloggaren är i underläge inom denna kategori, samtidigt är kvinnorna underrepresenterade. Det är alltså även inom denna kategori som männen har ett övertag, den manliga eliten. De traditionella medier får fortsätta stå för det innehåll som publiken bör ta del av. Vi kan alltså inte finna några bloggar som tydligt visar på att man kan applivera nyhetsvärdering inom bloggsfären. Detta utifrån ett resultat som visar att det endast var nio stycken bloggar inom kategorin Journalister och media som faktiskt berörde seriösa nyheter. Vi kan här se att det inom bloggsfären framförallt är det individuella valet, egenintresset det vill säga det man vill ta del av det som styr utbudet.

Abstract Titel: Ungdomars val – SVT eller kommersiella kanaler? Författare: Victoria Hindelid och Cathrine Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårtermin 2007 Handledare: Marie Grusell Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förhållningssätt till Sveriges television och de kommersiella kanalerna. Metod & material: Kvalitativ undersökning i form av åtta individuella semistrukturerade djupintervjuer. Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att våra ungdomar föredrar de kommersiella kanalerna framför Sveriges television. Anledningen tycks främst vara att de inte anser att deras intressen blir behandlade i Sveriges television och att samma kanal inte heller prioriterat ungdomarna i sitt utbud utan främst fokuserat på barn och äldre. Våra ungdomar menar också att man vill se på TV för att kunna slappna av och ”slötitta” och det menar ungdomarna att de kommersiella kanalerna erbjuder. Kanalerna som föredras hos våra respondenter är främst Kanal5 och TV3. Endast en av respondenterna hade SVT1 som favoritkanal och det berodde främst på att hennes intressen, som kultur och konst blev behandlat där. Slutsatsen vi kan dra av detta är att den kanalen som behandlar ens intresse, det är också den man väljer att titta på. Intresse är alltså den faktor som spelar störst roll i val av TV-kanal.

Abstract Titel: ”Hur central är kommunikationen inom centrala GU?” – en kartläggning av Göteborgs Universitets informationsstruktur mellan gemensamma förvaltningen och fakulteterna Författare: Martin Ström & Kristin Möller Handledare: Monica Löwgren Nilsson Kurs: Fördjupningsskurs, VT 2007 Syfte: Att kartlägga Göteborgs Universitets informationsstruktur inom den centrala enheten Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Intervjuer av aktörer inom målgruppen gemensamma förvaltningen Huvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll på vad interkommunikation ska användas till men att det inte riktigt efterlevs. Informationsflödet är för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bättre om det fanns gemensamma forum där man själv kan hämta information. Generellt sett så finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det är skapat av individen själv. Intervjupersonerna efterfrågar klarare direktiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten. Den allra vanligaste informationskanalen man använder är e-post trots att öga – mot – öga ses som det allra mest effektivaste. Indikationer finns på att informationsvägen följer en hierarkisk struktur men man tvivlar generellt på att informationen tar sig hela vägen ut. Anledningen till detta var att för många avdelningar anses jobba för mycket på sin egen kant. Bilagor: Intervjuguide

Abstract Titel Grader av ”de” – En kvalitativ studie om konstruktionen av ”de” i datorspel före och efter 11 september Författare Peter Ekvall & Rickard Petersson Handledare Karin Fogelberg Kurs Medie- & kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin Vårterminen 2007 Syfte Att undersöka hur ”de” har konstruerats före och efter 11 september i datorspel Metod Kvalitativ textanalys Material Två datorspel ur serien Rainbow Six (Black Thorn och Lockdown) Huvudresultat Resultaten visade att det har skett förändringar i konstruktionen av ”de” men att bilden av ”de” också är väldigt trögrörlig och i vissa avseende i det närmaste ”cementerad”. Viktigt att nämna är att allt eftersom svårighetsgraden i spelen ökar så ändras hudfärgen på ”de” från mörkare till vitare och ”de” blir i takt med detta också mer sofistikerade och välutrustade. Detta gav en slutsats om att ett ”de” inom ”de” existerar. Detta var något som förekom i båda spelen. Vi kunde också konstatera att bilden av terrorismen har blivit en mer nationell sådan, vilket vill mena att terroristorganisationer framställs som mer välorganiserade och lokalt förankrade. Således förstärks bilden av terrorism som ”en inre fiende”. En annan viktig slutsats blev den att ”vi” anammat ett tydligare ”anfall är bästa försvars”-mentalitet då terroristerna mer vanligtvis blir agerade emot innan de hunnit göra någon terroraktion. Detta gäller då endast Lockdown och detta kopplar vi till den utveckling som kriget mot terrorismen tagit efter händelserna den 11 september.

Abstract Titel: ”Ja tack, jag tar chansen att bli riktigt rik i PostkodLotteriet, samtidigt som jag stödjer våra barn, djuren och miljön…” – en kvalitativ retorikanalys om argumenten i PostkodLotteriets direktreklam Författare: Kari Mette Bergkvist och Elisabeth Olofsson Handledare: Monica Djerf-Pierre Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs VT-07 Sidantal: 56 Syfte: Syftet med vår uppsats är att se hur PostkodLotteriet argumenterar för sin verksamhets legitimitet i sin direktreklam. Metod och material: En kvalitativ retorikanalys av 10 stycken direktreklammaterial från PostkodLotteriet Huvudresultat: Vid en närmare analys av materialet så såg vi flera intressanta tendenser, där det framkom tydligt att de i sin argumentation spelade mycket på retorik. Vidare såg vi argumenten för PostkodLotteriet som mest lyfter fram ett eget vinnande, kombinerat med den goda gärningen för förmånstagare som ett sätt att existera på marknaden, där företag och organisationer allt mer måste visa upp ett aktivt Corporate Social Responsibility-arbete för att kunna legitimera sig. Slutligen blev det nästan paradoxalt att förmånstagarna som ändå är grunden för PostkodLotteriet och som tydligt är i behov av att synas på marknaden i kombination med andra företag, till viss del själva bidrar till att upprätthålla ett avstånd och ”ett tredje rum” till dem man hjälper genom att låta företaget man samarbetar med vinna mycket, mycket mer på samarbetet. Nyckelord: Retorik, Corporate Social Responsibility, Postkolonial teori, Reklam

Abstract Titel: Är lärarna dagens hycklare? Kurs: Medie- & kommunikationsvetenskap C-kurs Författare: Karl Jakobsson & Mattias Lindgren Handledare: Jan Strid Termin: VT07 Syfte: Att undersöka lärarnas attityd och förhållningssätt till upphovsrätten Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Respondentintervjuer av fyra yrkesverksamma lärare Huvudresultat: Lärarna använder sig av en mängd olika material. Bortsett från kursböcker är det vanligt att artiklar och tidskrifter brukas frekvent i undervisningen. I övrigt används även film, overheadblad, bilder och fotografier. Om lärarna följer upphovsrättslagen eller inte, beror både på kunskapsnivå och på resurser. Det finns lärare som på grund av stor okunskap bryter mot lagstiftningen ideligen, samtidigt som det finns lärare som är medvetna om lagstiftningen men som väljer att stundtals bryta mot lagstiftningen för att tillgodose eleverna. De flesta lärarna är dock nöjda med upphovsrättslagen trots att de saknar ingående kunskaper om den. Lärarna lyfter fram den ekonomiska faktorn som en större käpp i hjulen när det gäller begränsningar i deras yrkesroll. Lärarnas åsikter var att en upphovsman måste och bör kunna tjäna pengar på sitt verk. Samtidigt var det uppenbart att lärarna inte alltid höll sig på rätt sida av lagen. Samtidigt var det viktigt hos alla lärarna att elevernas arbeten inte var plagiat, även om graden av kontroll varierade.