Abstract Titel: ”Jag vill leva la dolce vita”. En kvalitativ studie om hur barn och ungdomar använder sig av datorspelet The Sims och vilken mening det fyller i deras liv Författare: Helena Mindedal, Carolina Tacking Handledare: Monika Djerf-Pierre Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin: HT 2004 Sidoantal: 65 Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur unga människor använder sig av datorspelet The Sims och vilken mening det fyller i deras liv. Metod: Pilotstudie: Fokusgrupp Receptionsanalys samt kvalitativa intervjuer med 11 personer i åldern 9-17 år Material: Datorspelet The Sims och The Sims 2 Huvudresultat: Uppsatsens resultat pekar på att alla datorspelare har olika individuella spelstilar. Beroende på vem man är och vilken personlighet man har följer ett visst behov av att finna sin egen personliga väg i text. Det är till följd av den egna spelstilen som man kan tala om The Sims, eller för den delen vilket annat datorspel som helst, in-dividuella betydelse och meningsskapande. Vi har funnit sju olika spelstilar, som oftast kombineras, utforskaren, skaparen, den omoraliske, verklighetsdesertören, maximeraren, fuskaren samt vårdaren. Uppsatsen visar på ett resultat att man i respondenters sociala kontext generellt inte diskuterar datorspel och dess innehåll. Det kan anses som något förvånande att föräldrar inte diskuterar intresset av datorspel samt innehållet då denna aktivitet påtagligt tar mycket av de ungas tid i anspråk. Resultatet visar också att respondenterna inte har några problem med att skilja spelet The Sims, trots att det är en simulering av den verkliga världen, från verkligheten. Man använder datorspelandet i sökandet efter lust och glädje och ser spelet som en lek som kan skänka förströelse och nöje. Genom leken ges möjlighet till att granska, undersöka och prova sig fram. Det är just genom att pröva olika fiktiva verkligheter och världar som datorspel som The Sims har sin stora potential. Vi uppfattar generellt datorspel som en kulturell resurs där det finns enorma möjligheter att lära, leka och att ha roligt. Vi har funnit att datorspelandet har ersatt vissa lekar samt också att datorspelandet, till viss del, ersätter användandet av andra medier. Datorspelandet fyller därtill en funktion som ger möjlighet till avskildhet och egen tid. Spelandet av The Sims kan också liknas vid en ställföreträdande resa i ett annat parallellt liv, där spelaren kan skaffa sig personliga erfarenheter. Vi har valt att kalla det för att man samlar erfarenhet i en erfarenhetsbank. Detta kan liknas vid ett sparande, ett erhållande av en kunskap som man kan använda sig av senare i livet. Då unga människor spelar The Sims får de en ”tidigare-kunskap”, en egen kunskap som fås utan personlig inblandning och som de förvärvar innan tillfälle bjudits i det verkliga livet. Medietexten The Sims är polysemisk så till vida att spelaren har makten att frikoppla textens betydelse för eget meningsskapande, men detta innebär inte att denna text kan tolkas hur som helst. The Sims är producerat i USA, och spelet är kodat och präglat av en amerikansk kontext, tankesystem och värderingar, en dominerande ideologi. För många människor är det verkliga livets strävan att leva ”la dolce vita”, det goda livet och vi har funnit att respondenterna spelar The Sims i likhet med en fiktiv klassresa, där de kan prova på att leva detta liv i lyx och överflöd. För att möjliggöra detta förhandlar spelarna med texten då de inte spelar enligt producenternas avsikt och enligt spelmanualen. Respondenterna uppger att de fuskar för att redan vid spelets början få de pengar som enligt producenternas intention ska erhållas genom flit och strävan i spelet. Med andra ord tar spelaren, genom denna förhandling, en genväg i texten vilket görs för att spelet upplevs som för svårt eller för att det annars inte upplevs som roligt. Vi tycker att det är av vikt att problematisera The Sims och spelandet av det samma. The Sims kan med dess ideologiska innehåll, ses som kapitalistisk och konsumtionsinriktat och därmed förstärka de ideal och värderingar som förmedlas som en dominerande ideologi via The Sims. Det är viktigt att komma ihåg att detta är världens mest sålda datorspel och att man inte talar om spelets förmedlade innehåll med andra vuxna.

8. Summary In our presented work, we studied the guest book and the forum on the official homepage of the Swedish musician Lars Winnerbäck, where we analysed the expressions of his fans. The aim of our study was to see what possible dimensions the Internet adds to fan culture. To reach a deeper understanding we studied the fans’ Internet usage connected to Winnerbäck’s homepage. We were especially interested in the aspects of how computer-mediated communication is used to make a meaning of the artistic product, how identity and sense of community is constructed and what this adds to fan culture. Theoretically, our study is grounded in two fields: in a cultural studies approach represented by John Fiske and Göran Bolin and the research done on the field of computer-mediated communication represented by Malin Sveningsson et al. and Nancy K. Baym. We used qualitative methods to interpret the collected material. The methods constituted of a combination between discourse analysis and conversation analysis. The material was collected from the guest book and the forum that are to be found on the official homepage of the artist. We presented our result organised along the themes fan culture, making sense and identity. We came to the conclusions that the fans integrate their activities on the homepage tightly in their everyday context. The fan culture developed on the Internet can be seen as a supplement to the offline fandom. Social norms are also valid on the Internet. A warm feeling of community is developed, grounded in the appreciation of Lars Winnerbäck. However, if a person acts against the norms of the community, he/she is rebuked and called to order. The medium is thereby used to become explicit in language. The medium does not only create a feeling of closeness among the fans, but the fans express additionally that they feel nearness to Lars Winnerbäck. The musician and personality of LW play the decisive role on the homepage. He and his music link the community. The homepage is used as a platform to express and exchange thoughts, ideas and feelings about his work and him.

Abstract Titel Morgonpressens övergång från fullformat till tabloid – vad händer med innehållet? Författare Annette Johansson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupning Termin Vårterminen 2005 Syfte Syftet är att studera om en förändring i tidningsformatet har betydelse för tidningens redaktionella innehåll. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Undersökningen genomfördes på Göteborgs-Postens utgåvor under första veckan i december 2003 respektive 2004: · 1 – 7 december 2003 · 29 november – 5 december 2004 Huvudresultat Övergången från fullformat till tabloidformat har mycket liten betydelse för det redaktionella innehållet. Undersökningen av Göteborgs-Posten uppvisar inte några stora förändringar, varken när det gäller omfång, struktur eller användningen av markörer. Förändringen av formatstorleken har liten betydelse för både omfång och antal artiklar. Antalet artiklar minskade med 5 procent, medan omfånget av det redaktionella materialet ökade med 4 procent. Genomsnittsartikeln ökade med 10 procent i omfång. Tabloidformatet innehåller snarare mer redaktionellt material än fullformatet. De genrer som uppvisar ökningar från 2003 till 2004 är i flera fall kopplade till de målgrupper som morgontidningarna söker, kvinnor och unga människor. Det gäller till exempel kultur och sport. Bland markörerna är det framförallt fotografierna som har ökat i tabloidformatet, men även illustrationer och billboards har ökat

Abstract Titel: Ett förhållande fyllt av hat och kärlek… – en kvalitativ studie av hur människor förhåller sig till reklam i TV och radio Författare: Karin Lindauer & Caroline Kullendorff Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2004 Syfte: Syftet med vår undersökning är att undersöka och förstå skillnader i hur människor förhåller sig till reklam i TV och radio. Metod och material: Fyra fokusgruppsintervjuer som avser att undersöka hur deltagarna förhåller sig till reklamen i TV och radio. Huvudresultat: Våra huvudsakliga resultat visar att människors förhållande till reklamen i TV och radio beror på flera faktorer. För det första är förhållandet beroende av vilken användning mottagarna har av reklamen. Kunskap om användningen säger vilken funktion reklamen har, varav de viktigaste visade sig vara att informera och strukturera mottagarnas tillvaro. För det andra är attityder en viktig faktor för förhållandet till reklamen i TV och radio. Vi har kunnat fastställa att attityderna till reklamen i både TV och radio till stor del är negativa men också till viss del är positiva, vilket tyder på ett ambivalent förhållande till reklamen. En tredje faktor som har betydelse för förhållandet till reklamen är medievanor. Människor som i stor utsträckning exponeras för kommersiella kanaler har mer användning av och tydliga attityder till reklamen. Vi har dessutom i vår undersökning kunnat fastslå att det finns skillnader i hur stor betydelse faktorerna ålder och kön har för förståelsen av människors förhållningssätt till reklamen i TV och radio. Åldersaspekten kunde oftare än könsaspekten förklara skillnader i medievanor, användning av och attityder till reklamen.

Abstract Titel Intranätet – konkurrent eller komplement till personaltidningen? En kvantitativ studie i anställdas inställning till och användning av två interna kommunikationskanaler Författare Marie Alverslid och Madeleine Johnsson Handledare Jan Strid Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap C, Höstterminen 2004 Syfte Vårt syfte är att undersöka huruvida Landstinget Kronobergs personaltidning och intranät kompletterar varandra eller om de konkurrerar med varandra. Metod Kvantitativ undersökning Material Enkäter Huvudresultat Generellt är de anställda nöjda med internkommunikationen och tycker också överlag bra om de kommunikationskanaler som vi intresserat oss för. Vi har dock upptäckt att det finns stora skillnader mellan olika åldrar i uppfattningen av kanalerna. Framförallt är det tydligt att de yngre tycker om intranätet mer än de äldre och de äldre föredrar ofta personaltidningen. Angående i vilken utsträckning de anställda tar del av de båda kanalerna finns det dock inga större skillnader mellan åldrarna. Däremot visade vår undersökning på att de anställda överlag inte anser sig ha möjlighet att använda sig av intranätet i den utsträckning som de skulle vilja pga tidsbrist, därför anser de sig heller inte ha möjlighet att söka upp Bladets information på intranätet. Personaltidningen fyller ett relationsbehov hos de anställda, och bidrar också till en känsla av samhörighet i landstinget. Intranätets delar fyller i större utsträckning ett trygghetsbehov. Personaltidningen Bladet har också en viktig funktion genom att ge de anställda en känsla av samhörighet i landstinget, intranätet tror vi dock inte kan bidra till detta. Våra resultat pekar på att de båda kanalerna kompletterar varandra.

Abstract Titel Intranätet på K3 – en jämförande studie om ett intranät i en strukturell organisation Författare Jenny Spetz Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin Höstterminen 2004 Handledare Jan Strid Sidantal 55 Syfte Mitt syfte är att jämföra hur intranätet används på K3 med hur det är avsett att användas Metod Kvalitativ och kvantitativ Material Intervjuer och enkäter Huvudresultat K3s intranät används i stor utsträckning av personalen. Ledningen använder intranätet enbart till att sprida information. För användarna fungerar intranätet som ett arbetsverktyg. Det behov som intranätet fyller är främst trygghetsbehovet i och med att intranätet tillhandahåller information som den enskilde organisationsmedlemmen behöver för att känna sig trygg i sitt arbete. Överlag är användarna nöjda med intranätet. De anser att informationen är trovärdig vilket ligger i linje med det strukturella perspektivet. De tycker dock inte informationen på intranätet är vidare intressant vilket kan förklaras med att intranätet endast fyller en sökfunktion. Vidare menar användarna att de inte i hög grad hittar vad de söker efter. Att det förhåller sig på det viset kan förklaras med att strukturen är rörig. Det avsedda användandet var att personalen skulle använda intranätet till att hitta rätt information för att klara av sina arbetsuppgifter. På grund av svårigheter att hitta i intranätet stämmer detta dock inte helt överens med det faktiska användandet.

ABSTRACT Titel: Go gubbe och gott mos – en kvalitativ undersökning av hur ett antal göteborgare upplever tidningen Vårt Göteborg. Författare: Julia Andersson och Annika Berne Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, 20p Termin: Höstterminen 2004 Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera om några av Vårt Göteborgs läsare kunde identifiera sig med innehållet i tidningen. Detta utifrån begreppen social och kulturell identitet. Metod och material: Vi valde att utgå från en kvalitativ metod som bestod i att vi utförde fyra fokusgruppsintervjuer som valdes ut med ett s k strategiskt urval. Analysmaterialet bestod av resultaten från de fyra intervjuerna. Huvudresultat: Resultatet vi fick fram visade på att de olika sociala och kulturella identiteterna hade stor betydelse för hur intervjupersonerna läste tidningen. Deras kön, etnicitet, intressen, kollektiva identiteter m.m. påverkade hur de uppfattade det som stod i Vårt Göteborg och sättet de läste tidningen på. Det resultat vi tyckte var mest intressant var att se att gruppen med invandrarkvinnor var mest kritiska i sin läsning medan de svenska grupperna och då främst gruppen med kvinnor, i stort sätt inte reagerade på något som stod i tidningen. Något annat som skilde grupperna åt var att den kritik som kom fram, både positiv och negativ, handlade i de svenska grupperna om tidningens layout och utformning medan den i gruppen med invandrare handlade om innehållet och framställningarna.

SAMMANFATTNING Syftet med denna uppsats är att jämföra vilka ideologiska feministiska perspektiv som förmedlas i tidningen Cosmopolitan och fanzinet Bleck. Jag undersöker detta i två skilda forum som vänder sig till samma kön och målgrupp. För att kunna svara på min huvudfråga; Vilka ideologiska perspektiv förmedlas i respektive tidning ? använder jag mig av två underfrågor, Hur beskrivs kvinnor och män? och Hur framställs könsöverskridande grupper ? I bakgrundskapitlet introduceras tidningarna för att ge en förståelse av deras olika ursprung. Bleck är ett uttalat feministisk fanzine. Tidningens innehåll är mediekritiskt och den innehåller inga reklamsidor och har få andra bilder. Blecks nummer ser alla olika ut och innehållet har ingen given struktur. Bleck ställer sig kritisk till många av de ideal som kommersiella tidningar likt Cosmopolitan förmedlar. Cosmopolitan är inte uttalad feministisk man väljer istället att profilera sig med ”är en tidning som uppmanar kvinnor att ta för sig så mycket som möjligt av livet” Cosmopolitan har en given struktur och kan ses som en stereotyp tidning med modereklam, sextester och kändisskvaller. Mitt urval av material består av två tidningar, en från varje tidning. De aktuella numren är valda utifrån att dels för att överensstämma relativt tidsmässigt men också på grund av deras tillgänglighet. I teoriavsnittet presenteras feministisk teori och queerteori. Feministiskt teori problematiserar kön och lyfter fram historiska och sociala dimensioner i de konstruktioner som finns idag. Queerteori har också en konstruktivistisk syn där man intresserar sig för hur olika grupper i samhället definieras utifrån det ”normala”, det normala definiera i queerteori som heteronormanitet. Min textanalys har gjorts med hjälp av semiotiska analysverktyg. Syftet med denna är att man genom ett aktivt läsande kan uppfatta strukturer i texterna som inte uppfattas vid en första anblick. Det som främst skiljer tidningarna åt är de sammanhang där män och kvinnor skildras. I Bleck beskrivs män i maktposition som osidosätter kvinnors intressen i mediala sammanhang medan kvinnorna i Cosmopolitan är självständiga singlar som letar efter potentiella älskare eller pojkvänner. Könsöverskridande grupper förekommer i båda tidningarna också där beskrivs de ur olika perspektiv. I Bleck tar man ställning för de homosexuella i frågan om homoadoption. De homosexuellas rättigheter i fråga om homoadoption ses som självklar. Det är istället politikernas inställning som synas. I Cosmopolitan närmar man sig de könsöverskridande grupperna ur ett individuell synvinkel där man uppmanar läserskan att utforska det sexuella fältet genom att prova att vara med någon av samma kön. Bleck har en radikal feministisk hållning som tydligt uttrycks. Huruvida Cosmopolitan kan sägas vara feministisk är tveksam då kvinnor vid flera tillfällen får ge utrymme åt självsäkra män.