ABSTRACT Titel: Slitz – Mannens vägledare och vän En kvalitativ innehållsanalys av mansbilder i livsstilsmagasinet Slitz årgång 2000 Författare: Helena Norman och Ewa Reimbertsson Nivå: C Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Antal sidor: 74 Syfte: Att undersöka mansbilden som förmedlas i livsstilsmagasinet Slitz . Metod: Kvalitativ innehållsanalys. Material: Livsstilsmagasinet Slitz årgång 2000, bestående av 12 nummer. Huvudresultat: Slitz agerar guide och vägledare för den manliga läsaren, både vad gäller konsumtion, värderingar och handlingar. Magasinet är en vän som uppmuntrar och hjälper sina manliga läsare. Slitz har en tydlig syn på vad som är manligt. Den mansbild som dominerar tidningen utgörs av myten om Erövraren. Han erövrar alla de arenor han beträder. Den fysiska kroppens utseende är inte av stor vikt för maskulinitet i Slitz. Slitz mansbild legitimeras och förstärks genom tidningens bild av kvinnan.

ABSTRACT Titel: Trassliga affärer och dyra drinkar Författare: Maria Schlichting och Karin Weijdegård Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kurs Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att kartlägga kommunpolitikers föreställningar om medias betydelse för politiska skandaler. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Intervjuer med åtta kommunpolitiker, från kulturnämnden och fastighetsnämnden, fyra från varje nämnd. Huvudresultat: Våra huvudsakliga slutsatser är att politikerna tillskriver media stor makt och ofta försöker anpassa sitt agerande till medias villkor då de tror att innehållet kommer att påverka allmänheten. De effekter de ser vid upprepade skandaler i media är ett minskat förtroende för det politiska systemet. En skandaldebatt i media får stora konsekvenser, anser de, både för individen, dess omgivning och dess parti. Det sistnämnda kan reagera med avståndstagande till en skandalomsusad medlem, då man har föreställningen att den negativa stämpeln kan färga av sig.

ABSTRACT. Titel: Fantasykultur: En kvalitativstudie av unga människors massmedieanvändande, identitetsskapande, och den sociala kontextens påverkan inom fantasygenren. Författare: Emil Scott Mathias A. Färdigh Uppsatsarbete. Fördjupningskurs, höstterminen 2001. Syfte: Vårt syfte är att undersöka och få fördjupade kunskaper om unga människors massmedieanvändning i en subkultur med en fokusering främst på identitetsskapande. Vidare är vårt syfte att lyfta fram andra faktorer som kan anses ha viktig betydelse i unga människors identitetsarbete. Metod: Vi använder oss av en kvalitativansats. Vårt tillvägagångssätt är att intervjua fem respondenter. För att få ett så fylligt material som möjligt har vi i huvudsak valt att använda oss av standardiserade intervjuer. Då i huvudsak användandet av den etnografiska intervjumetoden. Material: Materialet till uppsatsen har vi fått genom att intervjua fem fantasyintresserade unga män, som aktivt rör sig inom fantasygenren på ett eller annat sätt. Vi har genom intervjuer på mellan 90 till 120 minuter, fått ta del av deras personliga åsikter och reflektioner. Huvudresultat: Studiens har i stort sätt tre huvudresultat. För det första så kan vi se att den sociala påverkan inom respondentens umgängeskrets bidrar mer till fantasyintresset än lockelsen till genren i sig. Dock så är det individens behovstillfredsställelse som upprätthåller intresset för fantasy, medan den sociala kontextens påverkar valet av mediekanaler inom genren. Ett annat resultat, var att respondenterna föredrog fantasygengren framför god fantasykvalité. De socialaktiviteterna lockade respondenterna i större grad, och gav upphov till att kvalitén hos fantasyaktiviteten sänktes. Respondenterna balanserar således mellan konflikten, socialgemenskap kontra fantasyintresset och god kvalité. Det tredje resultatet som man kan utläsa av studien är att den sociala kontexten styr individens identitetsarbete i mycket stor utsträckning. Genom att gruppgemenskapen stärker individens personliga utveckling inom genren.

Abstract Titel: Kulturnyheterna – Nio minuter kultur. En Receptionsstudie om nio respondenters åsikter och tankar om programmet. Författare: Johansson, M. & Zander, M. Kurs: Fördjupningskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet C-uppsats, 10p Vt 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur publiken förhåller sig till innehållet och formen av Kulturnyheterna samt göra en komparativ publikanalys. Vi har också till syfte att undersöka Kulturnyheterna som program och utveckla förståelse för dess innehåll och form. Metod: Receptionsforskning i form av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ intervju. Vi har kodat 20 program av Kulturnyheterna med sammanlagt 124 inslag. Har även utfört djupintervjuer med nio stycken personer som ser på programmet, varav fyra stycken i åldersgruppen 20-30 och fem stycken pensioner. Huvudresultat: Vi har identifierar två huvudanledningar att respondenterna ser på programmet. De som ser på Kulturnyheterna på grund av att de ser på andra nyheter som sänds i samband med programmet och de som väljer att se på Kulturnyheterna på grund av deras specifika intresse för kultur och för programmet. För att få största möjliga behållning av programmet krävs mer eller mindre en förkunskap i form av ett kulturintresse, en allmänbildning och kunskap inom kultur. Kulturnyheterna har en snäv inriktning på kultur i sina inslag i förhållande till ett antropologiskt synsätt, då de förmedlar de mer traditionella kulturformerna. De har dock en stor bredd inom det ”snäva”. Vi har fått uppfattningen av att det kan förekomma att personer ser på Kulturnyheterna utan att vara medvetna om det. Då programmet upplevdes som en del av ett stort block och jämfördes med övriga nyhetsprogram såsom Regionala nyheter, Ekonominyheter och Sportnyheter.

Abstract Titel Kommunikation är bra – men hur var det med lyssnandet? Författare Samina Shamsie & Sara Sunnevik Kurs Fördjupningskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap (JMG) Termin Vårterminen 2001 Syfte Syftet är att belysa hur informatören lyssnar på sin omvärld och hur lyssnandet uttrycker kulturella faktorer. Metod Kvalitativa intervjuer Material Intervjuer med sex informatörer inom offentliga och privata organisationer. Huvudresultat Vi har funnit att de undersökta organisationerna sammantaget inte lyssnar i särskilt stor utsträckning på sin omvärld. Lyssnandet som ändå förekommer sker i stort sett utifrån organisationens perspektiv. Därmed blir det tydligt att det inte handlar om en ömsesidig kommunikation som sker på lika villkor i organisationernas kommunikation med omvärlden. En strävan efter att arbeta effektivt eller att organisationen ska bli effektiv prioriteras framför att skapa ökad förståelse och kunskap. Ett informationstänkande kan i majoriteten av organisationer liknas vid ett marknadsföringstänkande i det avseendet att det främst handlar om att ge en önskvärd bild av organisationen som ska bidra till ökad lönsamhet eller effektivitet. Det kulturella speglas i informationsarbetet och i lyssnandet men det inte är möjligt att se några entydiga samband utifrån vår undersökning. Kulturens inflytande över informationsarbetet tycks ske på olika sätt. I de fall det finns ett tilltaget kulturellt spelrum skiner informatörernas eget förhållningssätt tydligare igenom och tar sig uttryck i informationsarbetet, även om det är svårt att dra en tydlig gräns mellan dessa faktorer. De båda färgar av sig på varandra.

Abstract Titel: P3:s Tracks – Jorden runt på 321 låtar? En kvantitativ innehållsanalys av Trackslistan 1985-2000. Författare: Jonas Eklund & Lisa Lönroth Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Handledare: Lennart Weibull Termin: Vt 2001 Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka mångfalden i Trackslistan åren 1985-2000 och diskutera eventuella förändringar och orsaker till dessa. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av Trackslistan 1985-2000. Sidantal: 71 Huvudresultat: De språk som dominerar är engelskan, som totalt sett utgör 90% av alla musikstycken. De övriga 10% står svenskan för. Dessa två språk dominerar även när det gäller högsta placeringar och antal veckor. Resultaten kan bero på att engelskan till följd av globaliseringen är ett internationellt språk och ger publiken gemensamma referensramar. Även publikens smakpreferenser kan vara en förklaring, men även exponeringen av musikstyckena i andra medier. Även om ca 10 länder fanns representerade varje år, var det tre länder, USA, Sverige och England, som stod för 81% av det totala antalet musikstycken. Inga av de icke engelskspråkiga artisterna, Sverige exkluderat, använde sitt eget modersmål. Det engelska språket används i allt större utsträckning av de svenska artisterna. De svenska artister som sjunger på engelska når en högre placering på listan och stannar ett högre antal veckor än de svenska artisterna. Vi fann samband mellan andelen svenskspråkiga artister på listan och andelen svenska artister (både svensk- och engelskspråkiga) på svenska skivbolag. Vi fann ett samband mellan rotationen och skivbolagen i Trackslistan. I takt med att de svenska bolagen minskar i andel, minskar även rotationen på listan. När andelen svenska bolag stiger, stiger även rotationen. Dessa resultat kan bero på de transnationella skivbolagens sätt att köpa upp och integrera mindre bolag.

Abstract Titel: ”Ligistrar, marodörer och huliganer” Författare: Anna Frödeby, Cecilia Rolf Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (C-kurs) Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Termin: Höstterminen 2001 Handledare: Karin Fogelberg Syfte: Uppsatsen syftar till att belysa Västra Götalands polismyndighets respektive Göteborgsaktionen 2001:s bild av händelserna och organisationerna i samband med EU-toppmötet i juni 2001. Metod: Retorisk-kritisk analys Material: Pressmeddelanden från Västra Götalands polismyndighet och Göteborgsaktionen 2001, 12 – 20 Juni 2001. Antal sidor: 63 Huvudresultat: När organisationerna beskriver händelseförloppet använder de sig av symboler och begrepp för att dramatisera. De belyser oftast olika händelser för att framställa sitt beteende så fördelaktigt som möjligt. Organisationerna beskriver sig själva som betydelsefulla företrädare av olika lagar. En annan likhet dem emellan är att de ser sig som förespråkare för demokratin. Vidare försöker organisationerna framhäva att de inte ansvariga till vissa händelser under EU-toppmötet. Båda organisationerna beskriver varandra som brottsliga. En förklaring till detta kan vara att dra en skiljelinje mellan sin egen organisation och den andra.