ABSTRACT Titel Den marknadsanpassade kyrkan. Kvalitativ innehållsanalys ur ett retoriskt perspektiv av Svenska kyrkans profileringskampanj hösten 2001 Författare Evelina Hedström, Anette Stillner och Linus Östholm Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet Termin Hösten 2001 Handledare Magnus Fredriksson Syfte Vi vill se hur Svenska kyrkan valt att kommunicera, och hur de ser på sin egen position i dagens samhälle i valkampanjen hösten 2001: ”Letar du på rätt ställe?”. Metod Kvalitativ innehållsanalys ur ett retoriskt perspektiv Material Delar av profileringskampanjen, affischer, radioreklam och informationsmaterial. www.svenskakyrkan.se Huvudresultat Undersökningen visar att de begränsar tolkningsramarna för att vi ska acceptera deras människosyn och samhällssyn som den gällande. Kyrkan försöker sätta normer för hur vi bör leva genom kampanjen. De ser sig själva som en överhet och att deras värderingar står i kontrast till samhällets. Samtidigt som de använder sig av kommersiella kanaler för att få vår uppmärksamhet. De utnyttjar sin välförankrade trovärdighet i kommunikationen för att uppnå sitt syfte. Hypotes Vår hypotes är att Svenska kyrkans människosyn och samhällssyn präglar deras kommunikation.

abstract Titel: Berättelsen om det ”trasiga” nätet – en kvalitativ fallstudie av fem intranät ur sändarperspektiv Författare: Christina Koponen, Mariah ben Salem, Susanna Svensson Medie- och Kommunikationsvetenskap C, VT2001 Syfte: Vad bestämmer sändarens förväntningar på ett intranäts funktion inom en organisation? Metod: Vi genomförde kvalitativa djupintervjuer med tio personer inom fem olika organisationer. Dessa personer var alla ansvariga för någon del på intranätet, antingen var de ansvariga för införandet av intranätet, informationsansvariga och/eller tekniskt ansvariga. Vi anonymiserade både organisationer och respondenter och valde att istället att kalla organisationerna för Teknikföretaget, Kommunikationsföretaget, IT-företaget, Taxiföretaget och det Kommunala bolaget och respondenterna med deras titlar. Vid ett senare skede förstod vi att validiteten blivit högre om vi innan undersökningen tog form beslutat oss att använda två i förväg bestämda yrkeskategorier per organisation. Huvudresultat: En faktor som är av avgörande betydelse för intranätets funktion är den nya tekniken. Tron på att intranätet som system i sig skall kunna lösa eventuella informationsproblem är stor. Det har också visat sig att människan får anpassa sig efter de nya tekniska lösningarna i stället för att tekniken fungerar som ett stöd till befintliga arbetsrutiner. En organisation som inför intranät har mycket större möjligheter att få det att fungera om man sedan tidigare har en god organisationsstruktur och en genomtänkt plan för vad man vill att intranätet skall åstadkomma.

Abstract Titel: Den svenska mångfalden. En imageanalys av Systembolaget Författare: Cinna Axelsson och Pauline Sjöberg Handledare: Bengt Johansson Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för Journalistik och masskommunikation Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2001 Sidantal: 73 Syfte: är att studera Systembolagets image, samt likheter och skillnader i denna. Imagen jämförs slutligen med Systembolagets strategiska profil. Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod, baserad på semistrukturerade samtalsintervjuer. Material: Intervjumaterial från tio samtalsintervjuer. Huvudresultat: Systembolagets image är kluven och stämmer dåligt överens med deras strategiska profil, vilket kan ses som ett tecken på bristfällig eller vag kommunikation från organisationens håll. Vad som överraskade mest var att Systembolagets samhällsansvar, vilket är grundvalen för deras verksamhet, hade fått föga gensvar hos respondenterna. Kommunikationen om sortiment och service har uppfattats tydligare, än kommunikationen om Systembolagets samhällsansvar.

ABSTRACT Titel: Nyheternas Ramar. Bilden av det svenska EU-ordförandeskapet i de tre nordiska tidningarna Dagens Nyheter, Huvudstadsbladet och Berlingske Tidende. Författare: Mats Hasselqvist Kurs: Fördjupningskurs. Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med undersökningen har varit att göra en komparativ studie på hur nordisk dagspress bevakat det svenska ordförandeskapet i EU. Metod: Kombination kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys Material: Tre dagstidningars (Dagens Nyheter, Huvudstadsbladet och Berlingske Tidende) rapportering kring EU-mötena i Norrköping, Luleå och Stockholm under vintern/våren 2001 Huvudresultat: Undersökningen visar på att de tre undersökta tidningarna i sin rapportering varit ganska lika varandra. I frågan om frames har de tre tidningarna gjort ungefär samma val, det är olika konfliktperspektiv som dominerar deras rapportering. Den avgörande skillnaden har varit att Dagens Nyheter har haft en klart mycket mer omfattande bevakning av händelserna.

Sammanfattning (abstract) TITEL: »P2… är inte lätt» – om spelet kring P2/Musikradions uppdrag på 90-talet FÖRFATTARE: Andreas Löfman KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Vårterminen 2001 Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet HANDLEDARE: Peter Dahlén SYFTE: Att i studiet av diskursen kring P2/Musikradion under 90-talet… … kartlägga de strukturella (dvs. ekonomiska, organisatoriska och de i sändningsavtalen med staten uppställda) villkoren för P2/Musikradions verksamhet under 90-talet;… undersöka hur P2/Musikradiouppdraget behandlas i diskursen, och genom detta också kunna… … säga något om P2/Musikradions (spänningsfyllda) relationer såväl internt som till omgivande samhällsfält/aktörer som har intressen i och inflytande över verksamheten – allt i det övergripande syftet att utveckla teoretiska verktyg (begrepp och modeller) till hjälp för vår förståelse av P2/Musikradion som public service-institution. METOD: Diskursanalys av texter som behandlar P2/Musikradions verksamhet och uppdrag. MATERIAL: o P2/Musikradions egna officiella dokument: policytexter, verksamhetsbeskrivningar, årsredovisningar;o Organisationsinterna dokument: redaktionsprotokoll, redaktionernas intern- och externkorrespondens etc.;o Artiklar i dags-, kvälls- och fackpress;o Medie- och kulturpolitiska dokument. HUVUDRESULTAT: Det finns under 90-talet två händelser som har varit av särskild betydelse för P2/-Musik-radion och som även dominerat diskussionen kring verksamheten. Det gäller dels den kommersiella radions intåg och den till följd därav genomförda organisationsför-ändringen inom Sveriges Radio runt 1992-93, dels de mycket kraftiga nedskärningar som drabbade verksamheten 1995. I samband med dessa händelser har spänningarna i Musikradions upp-drag kommit till tydligt uttryck i diskursen. Spänningarna visar sig i den klassificeringskamp om vad Musikradion är och primärt bör vara som äger rum i diskursen. Kampen står mellan olika intressesfärer som har skilda uppfattningar om vad verksamheten ytterst skall syfta till. Till dessa är kopplade del-diskurser. Jag har skilt mellan fyra sådana: den kulturpolitiska, den ekonomisk/organisatoriska, den marknadsorienterade/kommersiella och slutligen den konstmusikaliska, som alla omtalar Musikradion ur olika perspektiv. Vi kan använda bilden av ett spänningsfält för att beskriva den situation Musikradion befinner sig i, eller se den som belägen i skärningspunkten mellan i sig spänningsfyllda fält, inför vilka Musikradion måste legitimera sin verksamhet. Till att börja med inryms Musik-radion i ett public service-företag, SR, som i sin helhet präglas av spänningar och tvingas ut-föra en känslig balansgång mellan svårförenliga, ja rentav oförenliga krav. Dessutom måste Musikradion ta hänsyn till en lång rad organisationer och institutioner i svenskt musikliv, bl.a. i sin roll som arbetsgivare för grupper av musiker och kompositörer som utan Musik-radion skulle få svårt att överleva i sin yrkesroll. Samtidigt befinner den sig på ett mediefält som kommit att alltmer domineras av den kommersiella logiken som oundvikligen krockar med public service-idéns principer. Dessa förhållanden kan sammanfattas i de modeller som presenteras i slutet av arbetet.

Abstract Titel: Röster om reklam – samtalsintervjuer med människor om TV-reklam Författare: Charlotta Bengtsson och Heléne Riihonen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vt 2001 Syfte: Syftet med vår undersökning är att undersöka hur människor förhåller sig till TV-reklam och varför. Metod och material: Sju samtalsintervjuer som bygger på en halvstrukturerad intervjuform Huvudresultat: Alla har ett förhållande till TV-reklam. De har alla accepterat dess existens i vårt samhälle. Alla tar till sig det som passar dem själva. Vi måste sluta att se på TV-reklam som en enhetlig massa. TV-reklam har idag blivit något som man skulle kunna betrakta som en egen TV-genre, som alla förhåller sig till på sitt eget sätt. Även om vi, i vår undersökning, kunde se att de individuella faktorerna hade störst betydelse, tycker vi ändå att man måste ha med positionella faktorer, för att kunna få en djupare förståelse. Detta tyder på att Reimers individualiseringshypotes torde stämma ganska väl överens med vad som formar en människas agerande idag.

Abstract Titel: WhiteNet – ett sätt att bygga broar. En kvantitativ användarstudie av intranätet hos White arkitekter AB Författare: Ann-Marie Askenbom, Anders Eckerström och Hanna Hedvall Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet är att studera vilken betydelse intranätet, WhiteNet, har som intern kanal för information och kommunikation för de anställda på White arkitekter AB. Metod: Kvantitativ undersökning med dataenkät. Material: Totalundrsökning av White arkitekter AB:s samtliga anställda. Huvudresultat: Vad gäller användandet av intranätet WhiteNet används det i hög grad av de anställda. Användandet skiljer sig åt beroende på vad man arbetar med inom organisationen och den tidigare datavana man har. Ålder och anställningsår spelar mindre roll än sidans användarvänlighet. Gällande den funktion WhiteNet fyller för användarna har vi funnit att intranätet kan karaktäriseras som en faktabaserad informationskanal. Den enda form av tvåvägskommunikation som förekommer i nämnvärd omfattning är e-post. Tekniskt sett är denna funktion skild från intranätet men nås via en genväg på WhiteNet. WhiteNet ses som en god källa till information och som kanal för kommunikation. När det gäller kommunikation via intranätet med andra delar av organisationen än den man själv tillhör, och även med företagsledningen, är denna nästan obefintlig.