Abstract Titel: TV-bruset – Myt eller Verklighet? – En Kvantitativ Studie av olika Etniska Gruppers Representation i TV-bruset. Författare: Sara Backlund och Jessica Håkansson. Kurs: Fördjupningskursen våren 2001. Handledare: Monika Djerf-Pierre. Sidantal: 64. Syfte: Syftet är att undersöka i vilken omfattning och på vilket sätt människor från olika etniska grupper förekommer och skildras i TV-bruset. Metod: Kvantitativ innehållsanalys kompletterad med en tolkningsmöjlighet. Material: Det svenskproducerade utbudet i SVT 1, SVT 2, TV 3 och TV 4 mellan 19.00 – 23.00 under torsdagen den 5 April 2001. Huvudresultat: Den etniska gruppen svensk står för drygt tre fjärdedelar av det totala utbudet. Fakta är den genre som har flest etniska grupper representerade. Den aktör som är synligast i TV-bruset är den medelålders mannen från den svenska gruppen. De roller som utmärker sig är skurk och offer och det är också i dessa som de stereotypa skildringarna av olika etniska grupper finns. Det samlade intrycket av TV-bruset är att olika etniska grupper till stor del skildras på ett stereotypt sätt. Vi ser också ett samband mellan de etniska gruppernas socioekonomiska förutsättningar och på vilket sätt de skildras.

Abstract Titel: ”Hybrid – Tidningen bara för dig!” Författare: Frida Stenquist Kurs: Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2000 Syfte: Att belysa om det finns en framtid på läsarmarknaden för en tidskrift som Hybrid med avgränsning till tjejer i denna tidskrifts målgrupp. Metod: Kvalitativa gruppintervjuer Material: Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer. I varje intervju har tre tjejer i åldrarna 16-25 år intervjuats. Resultat: Mina resultat visar att det finns en framtid för Hybrid. De nio tjejerna är alla intresserade av att prenumerera på tidskriften. Att tidningen är gratis talar också för en framtid för Hybrid. De äldre tjejerna ställer sig tveksamma inför att lämna ut personuppgifter för att få tidningen hemskickad, medan de yngsta är vana vid detta förfarande då detta förekommer ofta på Internet. Tjejerna tycker också att Hybrid liknar de tidskrifter den konkurrerar med både till utseende och innehåll. Hybrid skiljer sig dock på ett par punkter, den har inte lika mycket text på sin framsida och det finns material som tjejerna tolkar som riktat till killar. När det gäller individanpassning är tjejerna överens om att de vill ha både anpassat och allmänt material. De vill alla möta överraskande material ibland. De tycker inte att vad omgivningen i form av kompisar anser inverkar på deras val av intresseområden. Tjejerna tycker därför inte heller att det är viktigt för dem att läsa precis samma artiklar som sina vänner.

Abstract Titel: Varumärkesprofilering – televisionenÓ nästa? Författare: Marie Elfving och Karin Mondet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Vi vill undersöka om TV-tittare uppfattar dagens television som varumärkesprofilerad genom att studera deras reflektioner kring kommersialisering, profilering samt förtroende i TV-sammanhang Metod och Kvalitativtundersökning i form av åtta individuella material: halvstrukturerade djupintervjuer. Antal sidor: 91 sidor Huvudresultat: Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar dagens televisionen som varumärkesprofilerad. Samtliga respondenter har tydliga images/åsikter om olika TV-kanaler och deras utbud. Respondenterna ser på kanalerna utifrån ett varumärkes olika funktioner, där de olika kanalernas profil hjälper respondenterna att välja vad de vill titta på. När det gäller själva valet av vilka kanaler respondenterna tittar på är det programmen som främst styr och inte vilken kanal det sänds på. Vi har dock i vår undersökning funnit att även om respondenterna inte har uttalade favoritkanaler, har de kanaler de favoriserar framför andra. Samtliga våra respondenter har ett stort förtroende för televisionen som medium. De separerar dock mediet televisionen från kanalerna och dess utbud, vilket vi tycker är en intressant aspekt. Respondenterna tycker att dagens television har ett bättre programutbud sedan avregleringen på etermediemarknaden. ”Bättre” utbud är här synonymt med mer underhållning samt mer publikvänligt utbud. Samtliga våra respondenter anser att kommersialiseringen av televisionen är en del av samhällets naturliga utveckling.

Abstract Titel Den tysta TV:n – En kvalitativ undersökning av fem dövas TV-användning Författare Björn Ottosson & Dag Thyselius Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen (C) Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet (JMG) Termin Höstterminen 2000 Handledare Birgitte Christiansen Sidantal 69 sidor + 4 sidor bilagor Syfte Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för fem barndomsdövas TV-användning i vardagen och hur den påverkas av de speciella förutsättningar dövheten medför. Intervjupersoner Fem vuxna barndomsdöva människor i olika åldrar, av olika kön och med olika bakgrund Metod Kvalitativa djupintervjuer och TV-dagböcker Huvudresultat Den sociala kontexten har betydelse. Om man lever ensam, tillsam-mans med hörande eller i ett hushåll där alla är döva, får konsekvenser för hur man kan ta till sig innehållet i televisionen. T.ex. skiljer det sig i tillgång till tolkhjälp inom hushållet. Det får också betydelse för vil-ket mediealt behov man får. De olika medierna i en persons medie-kontext påverkar varandra samt personens intresse och värderingar. En döv i en hörande kontext blir påverkad av hörandes medieanvändning. Mediekontexten har stor betydelse. Ljudmedierna är ofta bärare av det engelska språket, ett språk som hörande får ”gratis” i sin vardag och som döva går miste om. Detta får betydelse för deras möjligheter att bevara de språkkunskaper de en gång lärt sig i skolan. Det finns möjlighet att internet kan bidra till att döva lättare kan underhålla eng-elskan och få in den mer i vardagslivet. Det har visat sig att genom att kombinera bild och text ifrån olika medier kan man uppnå en synergieffekt som ökar förståelsen för inne-hållet. Text-TV är något som används mycket. Framför allt för den dolda textens skull, men även som en viktig källa för information. Textningen är mycket viktig för att så bra som möjligt kunna följa med i ett TV-program. Det händer att man tvingas välja bort program man vill se på grund av att de saknar text, det vill säga att man utesluts från en del av TV-utbudet. Men om intresset är tillräckligt stort försö-ker man följa programmet utan text. I vissa fall kan tolkhjälp från en familjemedlem vara lösningen.

ABSTRACT Titel I gränslandet mellan verklighet och fiktion. En receptionsanalys av hur 8 tv-tittare upplever dokusåpan Big Brother Författare Malin Taavola, Linda Täng och Sara Iglesias Karlsson Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin Hösten 2000 Handledare Henrik Örnebring Syfte Att försöka få en fördjupad kunskap om vilket symbolvärde dokusåpan Big Brother har för mottagaren och hur han/hon skapar mening ur programmet. Metod Receptionsanalys – kvalitativa djupintervjuer Material Djupintervjuer med 8 personer i åldrarna 26 till 73 år. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att den yttersta anledningen till att våra respondenter tittar på Big Brother är underhållning och förströelse. Utmärkande är dock att alla våra respondenter visar på ett högst personligt engagemang för deltagarna i programmet. De talar om dessa människor som om de tillhörde den närmsta bekantskaps- kretsen eller familjen. Något som vi i vår analys kopplar till det faktum att det är vanliga människor som deltar i programmet. Gränsen mellan verklighet och fiktion upplevs flytande. Det faktum att programmet bygger på kameraövervakning och att man som tittare har möjlighet att kika in i huset på deltagarnas vardagliga tillvaro, har bidragit till att skapa nära relationer mellan våra respondenter och texten. Det har i sin tur ökat möjligheten till identifikation. Lusten att titta – voyeurism – är en av de bidragande anledningarna till att man tittar, liksom förväntningarna inför den relativt nya genren dokusåpan. En genre där även gränserna för privat och offentligt upplevs som diffusa.

Abstract Titel: Ungdomars föreställningar om medievåld Dokument: C- uppsats Författare: Peter Grönberg. Institution: Journalistik och Masskommunikation Handledare: Birgitte Christiansen Tid: Höstterminen 2000 Sidantal: Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Nyckelord: Media, våld, socialpsykologi Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att försöka få en inblick i ungdomarnas föreställningar om medievåld och vad som påverkar dem. Jag har använt oss av en hermenutisk ansats med kvalitativ metod., och utgått från etnografiska och receptionella angreppssätt. Enskilda intervjuer har varit den främsta källan för informationshämtandet. Jag har valt att angripa problemet ur tre perspektiv: En bakgrundsöversikt av medieanvändning, moralisk panik samt medieeffekter som knyts samman till de resultat jag fick i intervjuen. Intervjuerna analyseras med hjälp av kulturella och socio -analytiska redskap, som belyses i den teoretiska genomgången Resultat: