Titel: Den svenska internetbokhandeln – en kartläggning av karaktären hos sju svenska internetbokhandlars webbplatser Författare: Malin Malm Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs, C-nivå Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett användarperspektiv kartlägga karaktären hos den svenska internetbaserade handeln med böcker. Utgångspunkten i studien är att internetbokhandlarnas webbplatser kan användas antingen som en distributionskanal eller som ett kommunikationsverktyg. Studien avser att kartlägga i vilken utsträckning de svenska internetbokhandlarna är utformade enligt dessa två dimensioner. Metod: Innehållsanalys Material: Innehållsanalyser av sju svenska internetbokhandlares webbplatser. Av dessa hade fem enbart internetbaserad verksamhet, nämligen AdLibris, Bol.com, Bokex, Internetbokhandeln, Netbokhandeln. Två av de sju undersökta internetbokhandlarna hade både vanliga affärer och internetbaserad försäljning. Dessa var Akademibokhandeln och Wettergrens. Resultat: Resultatet av innehållsanalyserna visade att distributionsdimensionen generellt var mer utvecklad än kommunikationsdimensionen på samtliga internetbokhandlares webbplatser. Överlag hade de webbplatser med en väl utvecklad distributionsdimension också en bättre utvecklad kommunikationsförmåga, samtidigt som de webbplatser med en sämre utvecklad distributionsdimension också hade en sämre utvecklad kommunikationsförmåga. Undersökningen visade också att de enbart internetbaserade internetbokhandlarna generellt var bättre på att utveckla webbplatsernas funktioner både vad gäller kommunikation och distribution, än de två traditionella bokhandlarna.

Abstract Titel: TV-bruset – Myt eller Verklighet? – En Kvantitativ Studie av olika Etniska Gruppers Representation i TV-bruset. Författare: Sara Backlund och Jessica Håkansson. Kurs: Fördjupningskursen våren 2001. Handledare: Monika Djerf-Pierre. Sidantal: 64. Syfte: Syftet är att undersöka i vilken omfattning och på vilket sätt människor från olika etniska grupper förekommer och skildras i TV-bruset. Metod: Kvantitativ innehållsanalys kompletterad med en tolkningsmöjlighet. Material: Det svenskproducerade utbudet i SVT 1, SVT 2, TV 3 och TV 4 mellan 19.00 – 23.00 under torsdagen den 5 April 2001. Huvudresultat: Den etniska gruppen svensk står för drygt tre fjärdedelar av det totala utbudet. Fakta är den genre som har flest etniska grupper representerade. Den aktör som är synligast i TV-bruset är den medelålders mannen från den svenska gruppen. De roller som utmärker sig är skurk och offer och det är också i dessa som de stereotypa skildringarna av olika etniska grupper finns. Det samlade intrycket av TV-bruset är att olika etniska grupper till stor del skildras på ett stereotypt sätt. Vi ser också ett samband mellan de etniska gruppernas socioekonomiska förutsättningar och på vilket sätt de skildras.

Abstract Titel: Varumärkesprofilering – televisionenÓ nästa? Författare: Marie Elfving och Karin Mondet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Vi vill undersöka om TV-tittare uppfattar dagens television som varumärkesprofilerad genom att studera deras reflektioner kring kommersialisering, profilering samt förtroende i TV-sammanhang Metod och Kvalitativtundersökning i form av åtta individuella material: halvstrukturerade djupintervjuer. Antal sidor: 91 sidor Huvudresultat: Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar dagens televisionen som varumärkesprofilerad. Samtliga respondenter har tydliga images/åsikter om olika TV-kanaler och deras utbud. Respondenterna ser på kanalerna utifrån ett varumärkes olika funktioner, där de olika kanalernas profil hjälper respondenterna att välja vad de vill titta på. När det gäller själva valet av vilka kanaler respondenterna tittar på är det programmen som främst styr och inte vilken kanal det sänds på. Vi har dock i vår undersökning funnit att även om respondenterna inte har uttalade favoritkanaler, har de kanaler de favoriserar framför andra. Samtliga våra respondenter har ett stort förtroende för televisionen som medium. De separerar dock mediet televisionen från kanalerna och dess utbud, vilket vi tycker är en intressant aspekt. Respondenterna tycker att dagens television har ett bättre programutbud sedan avregleringen på etermediemarknaden. ”Bättre” utbud är här synonymt med mer underhållning samt mer publikvänligt utbud. Samtliga våra respondenter anser att kommersialiseringen av televisionen är en del av samhällets naturliga utveckling.

Abstract Titel Konsten att investera i relationer – En studie av relationen mellan IR-ansvariga och finansanalytiker. Författare Andreas Jerat & Arthur Zachau Kurs C-kurs, Medie- och Kommunikationsvetenskap (JMG) Termin HT 1999 Handledare Magnus Fredriksson Syfte Syfte Syftet med uppsatsen är att studera vilken relation IR-ansvariga och finansanalytiker har till varandra, samt varför relationen ser ut som den gör. Metod Kvalitativa intervjuer Material Intervjuer med sju IR-ansvariga och sex finansanalytiker. Huvudresultat Vi har funnit att relationen mellan IR-ansvariga och finansanalytiker präglas av ett ömsesidigt beroende och utbyte av information. En allt hårdare konkurrens bland börsföretag och analytiker har fått till följd att en närmare relation parterna emellan ofta utvecklas. För att kunna konkurrera om kunderna måste analytikerna ta fram analyser med ett mervärde. Detta kräver information som, utan att den är otillåten, ändå är exklusiv. Sådan information erhålls främst genom direktkontakter med företagen och dess IR-funktioner. De IR-ansvariga är i sin tur beroende av att analytikerna utför en korrekt värdering av företagets aktie. Detta minskar svängningar i aktiekursen och underlättar bl.a. upplåning av kapital. Vid direkta kontakter kan de IR-ansvariga försäkra sig om att analytikerna har alla fakta, samtidigt som de får viktig input på den egna verksamheten och information om konkurrerande företag. Den kommunikationsform som bäst lämpar sig för parternas utbyte är dialogen, vilket också kännetecknar relationen mellan de två. Genom att föra en dialog kan analytikerna få tag i den information de är i behov av, samtidigt som de IR-ansvariga får en god möjlighet att ge företagets ”syn på saken”, vilket kan påverka analytikernas då de skall bestämma sig för köp-, behåll- eller säljrekommendation på företagets aktie.

ABSTRACT Titel: Närsynta individer i ett långsynt sammanhang – en textanalys av hur Aktuellts aprilskämt beskriver vår sociala verklighet. Författare: Erik Jonsson Handledare: Karin Fogelberg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen höstterminen 1999 Göteborgs Universitet Syfte: Syftet med denna uppsats är att, på ett övergripande plan, öka förståelsen för hur Aktuellts aprilskämt är konstruerade. Detta genom att undersöka hur den sociala verkligheten beskrivs utifrån motsatsförhållandet individ – samhällssystem. Metod och material: Diskursinriktad textanalys av Aktuellts aprilskämt under åren 1979 – 1999. Huvudresultat: Det motsatsförhållande mellan individ och samhällssystem som beskrivs i Aktuellts aprilskämt förs fram dels genom att beskriva ett visst individuellt motiverat beteendemönster och de följder detta får för kollektivet, dels genom att beskriva de följder en utökad social kontroll får för det individuella handlingsutrymmet. Nyhetsdiskursen utgör en central funktion för aprilskämtens berättande. Detta blir tydligt i hur olika metadiskursiva positioner, framförallt nyhetsankare, kommentator och arkivbilder, används för att skapa betydelser i berättandet. De lösningar som presenteras utgörs oftast av någon form av socialt kontrollerande åtgärd mot alternativa beteendemönster hos individer. Inslagen formas av en dominant diskurs genom vilken sociala skillnader neutraliseras samtidigt som maktelitens perspektiv utgör normen. Men aprilskämtens tolkningsmönster är inte entydiga; en motsägelsefullhet uppstår då inslagens parodiska sida uppfattas. De alternativa tolkningarna möjliggörs i aprilskämten genom de komiska vändningar som avslöjar inslagen som skämt.

ABSTRACT Titel Hon & Han – ett riktigt Scoop. En kvalitativ studie om hur produktionsbolaget MTV (Mobile Television) åstadkommer ett tittarmässigt framgångsrikt underhållningsprogram för TV. Författare Helene Carlson och Patrik Nyqvist Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG). Termin Vårterminen 2000 Syfte Vårt syfte är att undersöka hur produktionsbolaget MTV (Mobile Television) åstadkommer ett tittarmässigt framgångsrikt underhållningsprogram för TV. Metod & material Vi har valt att använda en kvalitativ metod för vår undersökning. Metoden består av två delar. I den första delen har vi gjort intervjuer med producenterna av programmen Hon & Han samt Scoop, två producenter för respektive program, sammanlagt fyra intervjuer. I den andra delen av vår metod har vi tagit del av alla dokument och protokoll, programplaneringsmaterialet, som legat till grund för inspelning och sändning av Hon & Han samt Scoop. Tyngden i vår undersökning ligger på intervjuerna. För att besvara frågeställning två, där vi granskar MTV:s programplaneringsmaterial, fann vi att en verifierande komparativ innehållsanalys skulle vara mest passande. Avsikten med denna analys är att den ska komplettera respondenternas svar. Huvudresultat Vi har kommit fram till att det finns väldigt många faktorer som har betydelse för att åstadkomma ett framgångsrikt underhållningsprogram för TV. Det är bl a viktigt att programidén är lättformulerad och genren väldefinierad. Den viktigaste rollen spelar programledaren och han/hon är en förutsättning för att programmet ska bli framgångsrikt. Produktionsprocessen kan försvåras av att programidén inte är en svensk originalidé. Även tablåläggning och ekonomiska faktorer kan ha betydelse för programmets utgång. I vår undersökning har vi kommit fram till nya forskningsresultat som visar att det är betydelsefullt att alla i produktionsteamet arbetar mot ett och samma mål. I praktiken kan det innebära att produktionsteamets laganda, gemenskap, positiva och kreativa miljö såväl framför som bakom kameran ger den färdiga produktionen en mer lyckad framtoning.