ABSTRACT Titel: Närsynta individer i ett långsynt sammanhang – en textanalys av hur Aktuellts aprilskämt beskriver vår sociala verklighet. Författare: Erik Jonsson Handledare: Karin Fogelberg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen höstterminen 1999 Göteborgs Universitet Syfte: Syftet med denna uppsats är att, på ett övergripande plan, öka förståelsen för hur Aktuellts aprilskämt är konstruerade. Detta genom att undersöka hur den sociala verkligheten beskrivs utifrån motsatsförhållandet individ – samhällssystem. Metod och material: Diskursinriktad textanalys av Aktuellts aprilskämt under åren 1979 – 1999. Huvudresultat: Det motsatsförhållande mellan individ och samhällssystem som beskrivs i Aktuellts aprilskämt förs fram dels genom att beskriva ett visst individuellt motiverat beteendemönster och de följder detta får för kollektivet, dels genom att beskriva de följder en utökad social kontroll får för det individuella handlingsutrymmet. Nyhetsdiskursen utgör en central funktion för aprilskämtens berättande. Detta blir tydligt i hur olika metadiskursiva positioner, framförallt nyhetsankare, kommentator och arkivbilder, används för att skapa betydelser i berättandet. De lösningar som presenteras utgörs oftast av någon form av socialt kontrollerande åtgärd mot alternativa beteendemönster hos individer. Inslagen formas av en dominant diskurs genom vilken sociala skillnader neutraliseras samtidigt som maktelitens perspektiv utgör normen. Men aprilskämtens tolkningsmönster är inte entydiga; en motsägelsefullhet uppstår då inslagens parodiska sida uppfattas. De alternativa tolkningarna möjliggörs i aprilskämten genom de komiska vändningar som avslöjar inslagen som skämt.

ABSTRACT Titel Hon & Han – ett riktigt Scoop. En kvalitativ studie om hur produktionsbolaget MTV (Mobile Television) åstadkommer ett tittarmässigt framgångsrikt underhållningsprogram för TV. Författare Helene Carlson och Patrik Nyqvist Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG). Termin Vårterminen 2000 Syfte Vårt syfte är att undersöka hur produktionsbolaget MTV (Mobile Television) åstadkommer ett tittarmässigt framgångsrikt underhållningsprogram för TV. Metod & material Vi har valt att använda en kvalitativ metod för vår undersökning. Metoden består av två delar. I den första delen har vi gjort intervjuer med producenterna av programmen Hon & Han samt Scoop, två producenter för respektive program, sammanlagt fyra intervjuer. I den andra delen av vår metod har vi tagit del av alla dokument och protokoll, programplaneringsmaterialet, som legat till grund för inspelning och sändning av Hon & Han samt Scoop. Tyngden i vår undersökning ligger på intervjuerna. För att besvara frågeställning två, där vi granskar MTV:s programplaneringsmaterial, fann vi att en verifierande komparativ innehållsanalys skulle vara mest passande. Avsikten med denna analys är att den ska komplettera respondenternas svar. Huvudresultat Vi har kommit fram till att det finns väldigt många faktorer som har betydelse för att åstadkomma ett framgångsrikt underhållningsprogram för TV. Det är bl a viktigt att programidén är lättformulerad och genren väldefinierad. Den viktigaste rollen spelar programledaren och han/hon är en förutsättning för att programmet ska bli framgångsrikt. Produktionsprocessen kan försvåras av att programidén inte är en svensk originalidé. Även tablåläggning och ekonomiska faktorer kan ha betydelse för programmets utgång. I vår undersökning har vi kommit fram till nya forskningsresultat som visar att det är betydelsefullt att alla i produktionsteamet arbetar mot ett och samma mål. I praktiken kan det innebära att produktionsteamets laganda, gemenskap, positiva och kreativa miljö såväl framför som bakom kameran ger den färdiga produktionen en mer lyckad framtoning.

Titel: ”Vi ingår i en familj men syskonen är väldigt olika” En kvalitativ undersökning av ett antal anställdas upplevelse av KF:s koncerntidning, Kooperativa Affärer Författare: Malin Gustafsson och Johanna Lindell Kurs: Fördjupningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Göteborgs Universitet. Antal sidor: 57 sidor Termin: Vårterminen 2000 Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Syfte: Syftet med uppsatsen är få en fördjupad förståelse för hur anställda upplever personaltidningen. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Nio anställda inom KF-koncernen Huvudresultat: Personer som är mindre integrerade i kulturen är inte så intresserade av att läsa om KF utan är mera intresserade av information om den egna verksamheten. Ett annat resultat är att intervjupersonerna med högre utbildning verkar se något annorlunda på tidningen, de har ett kritiskt perspektiv vad gäller en viss sorts artiklar. De med hög position förefaller vara rätt målgrupp och upplever sig själva också som detta. De är också intresserade av en viss sorts artiklar med mer strategisk information. De med lägre position uppger att de inte är så intresserade av att läsa om personer som de inte känner till, den strategiska informationen kanske inte heller känns så intressant.

Abstract Titel: Berättelser ur Svenska Folkets Möbelbibel. En historisk innehållsanalys av IKEA-kataloger från 1951 till 2000. Författare: Kristina Svensson Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Sidantal: 87 (exklusive innehållsförteckning och källförteckning) Syfte: Att undersöka och jämföra IKEA-kataloger från 1950-talet fram till idag genom att titta på hur framställningen av materialet i katalogerna har följt reklamformatets utveckling, och därmed den samhälleliga utvecklingen. Jag kommer även att titta på hur innehållet i katalogerna förhåller sig till den samhälleliga utvecklingen, för att få en bild av hur presentationen av hemmet har förändrats över tid i katalogerna. Metod och material: Kvalitativ innehållsanalys av sex IKEA-kataloger: 1951, 1961, 1971, 1981, 1991 och 2000. Huvudresultat: Formen på IKEA-katalogerna har i princip följt den historiska utvecklingen av reklamannonsformaten. Från att i de tidiga katalogerna fokusera på information och användbarhet när man presenterar produkterna, till att i de senare, och då främst katalogen år 2000 föra fram budskapet genom att locka kunden med åtråvärda livsstilar. Innehållsmässigt kan man se flera av tidens tecken i katalogerna. När det på 1950-talet var hemmafrun som var hemmets främsta företrädare, finner man henne även i IKEA-katalogen. På 1970-talet då det i Sverige drogs i gång en jämställdhetsdebatt märker man av den också i IKEA-katalogen. Livsstilsuttrycken i form av individualisering, differentiering och utsuddande av gränser kommer dock sent in i katalogerna. Man får en försmak på det 1991, men det är först år 2000 det på allvar får en plats i IKEA-katalogen.

Titel Talk showen Fråga Olle En marknadsplats för synlighet? Hur image-kapitalet verkar på ”marknadsplatsen” Kvalitativa Intervjuer med: Två producenter Anna Book & Jonas Leksell Författare Ingela Haglund & Helena Halling Rankka Kurs Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2000 Handledare André Jansson Syfte Vårt övergripande syfte är att få en fördjupad förståelse för hur image-kapitalet, dvs en mediepersonlighets synlighetsvärde, verkar i talk showen Fråga Olle. Vi ser programmet som en marknadsplats för synlighet där det sker ett ”utbyte” mellan producent respektive gäst. Därför vill vi undersöka vad producenten respektive två medverkande gäster har att ”erbjuda” varandra, och vad som kan tänkas uppnås hos respektive part efter medverkan. Vi har för avsikt att få en förståelse för produktionsprocessen med fokus på hur urvalet av gäster går till i Fråga Olle. Dels generellt, dels utifrån ett specifikt avsnitt med Anna Book och Jonas Leksell, för att förstå hur image-kapitalet kan tänkas verka. Dessutom har vi för avsikt att få en förståelse för varför Anna Book och Jonas Leksell ställer upp på att medverka, dels generellt i TV-program, dels i det specifika fallet Fråga Olle, för att förstå hur image-kapitalet kan tänkas verka. Metod Kvalitativa intervjuer. Material Fyra kvalitativa intervjuer. Två från produktionen som ansvarar för urvalet av gäster i Fråga Olle. Jonas Leksell och Anna Book som medverkade i samma avsnitt av Fråga Olle. Huvudresultat Man kan tala om ett image-kapital som verkar inom programmet Fråga Olle. Vårt resultat pekar på att gäster från produktionens håll, i hög grad värderas utifrån hur mycket image-kapital de besitter i kombination med andra ”tillgångar”. Image-kapitalet värderas framförallt ur bemärkelsen förväntade tittarsiffror, samt ”intertextuell aktualitet”. Jonas och Anna fick båda i ”utbytet” av sina image-kapital dels pengar, dels synlighet. Hos Anna framkommer det dock att det överordnade skälet till varför hon ingick i ”byteshandeln” var nöje. Hos Jonas var det överordnade skälet, hans nära kontakt med produktionsbolaget.