Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kroppsaktivistiska rörelser representerar icke-vita personer på Instagram, och ifall detta utmanar de
dominanta maktstrukturerna eller inte

Teori: Intersektionalitet, kritisk diskursanalys

Metod: Kvalitativ innehållsanalys

Material: Inlägg på Instagram från fyra olika kroppsaktivistiska konton

Resultat: Resultatet visar att icke-vita personer ofta framställs som ett koncept eller ett
objekt som representerar något annat. I några fall framställs de som individer och då läggs fokuset på deras individuella berättelser som speglar den
marginaliseringen och det förtrycket de utsätts för. Utöver det visar resultaten att kroppsaktivistiska rörelser på Instagram kan delas upp i två delar. Den
första och mest förekommande delen har en mild ton och satsar framförallt på att sprida innehåll som handlar om att acceptera kroppen och öka
självförtroende. Denna del syftar på att utvidga skönhetsstandarden så att den även kan omfatta kroppar som anses vara normavvikande. Den andra
delen är av en mer radikal karaktär och delar innehåll som visar på förtrycket och marginaliseringen som icke-vita personer utsätts för. Genom att peka på sociala ojämlikheter och adressera orsaker och konsekvenser av dessa
lyckas den radikala kroppsaktivismen med att utmana de makt- och samhällsstrukturerna som är dominanta i samhället.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenskars upplevelser av reklambudskap på Instagram.

Teori: Uses and gratifications och Model of attitudes towards advertising.

Metod: Kvalitativa fokusgrupper.

Material: Två fokusgruppsintervjuer med olika åldersgrupper: Generation Z och Millennials.

Resultat: Resultatet av studien visar att det finns en ambivalens i attityderna gällande
reklam på Instagram. Reklamtypen som respondenterna generellt hade en positivare attityd till är den förtjänade och ägda reklamen. Den reklamtyp som
respondenterna hade mest negativa associationer till var den köpta reklamen, där de kände både positiva och negativa känslor till faktumet att den är riktad. Målgrupperna använde sig av Instagram men där olika behov tillfredsställs beroende på motiv till användning, vilket också hade en betydelse när det kom till hur de mottog reklamen på mediet. Vad som stack ut i resultatet var främst att de yngre respondenterna knappt såg reklamen i flödet, till skillnad från de respondenter som var äldre där fokus var större på reklamen.

Syfte: Syftet är att ta reda på hur tevetittaren upplever att sportkommentatorn påverkar upplevelsen av idrottsevenemanget.

Teori: Uses and Gratification Theory, parasocial interaktion/relation, reception, the Functional Theory of Mass Communication, the Disposition Theory of Sports Spectatorship, Disposition Theory, Self-Determination Theory, Maslows behovspyramid och Theory of Planned Behavior.

Metod: Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer.

Material: Intervjuer med åtta personer som har en varierande grad av sportintresse, utvalda baserat på de teoretiska utgångspunkterna och bakgrunden till uppsatsen.

Resultat: Kommentatorns betydelse för upplevelsen av idrottsevenemanget varierar från att den bara ska finnas där, till helt avgörande. Det beror delvis på i vilket sammanhang tittaren ser evenemanget, exempelvis på en storbildskärm tillsammans med andra, eller om tittaren sitter själv och tittar på idrottsevenemanget på teve. Kommentatorn kan påverka upplevelsen både positivt och negativt, men inte så negativt att respondenterna väljer bort ett idrottsevenemang på grund av kommentatorn. Den viktigaste positiva egenskapen som kommentatorn ska ha är att den ska vara kunnig. Samtidigt får den inte nedvärdera tittaren. Den ska ha kunskap om idrottarna, lagen, sporten och sammanhangen, även utanför tävlingsbanan inom vilka alla aktörer verkar. En kommentator får aldrig prata sönder ett idrottsevenemang, utan ska ha tillräckligt mycket kunskap för att kunna värdera när hen ska prata och inte. Kommentatorn ska också prata långsamt och tydligt, men samtidigt bidra med spänning till evenemanget, när situationen så kräver.

Syfte: Studien ämnar undersöka vad som influerar influencers kring vad de publicerar
i sina sociala medier. Teori: Sharenting, Självpresentation, Integritet, Trans-parasociala relationer, Mediemoral

Metod: Kvalitativa respondentintervjuer

Material: Tre influencers som är baserade i Sverige. De är mammor med barn under 13 år som gör betalda reklamsamarbeten på Instagram. De har mellan 1000 och 10 500 följare och har olika inställningar till frågeställningarna.

Resultat: Resultaten visar att respondenterna försöker framställa sig så nära sin egen
person som möjligt samtidigt som de vill värna om sina relationer och hålla privatlivet privat. Gränsdragningen ser olika ut för olika personer.
Respondenterna beskriver att det finns tillfällen där de upplever en fördjupad relation med följarna. Detta indikerar att begreppet trans-parasociala relationer bör utredas ytterligare och eventuellt utvidgas. I sina resonemang framhåller respondenterna en önskan om att göra rätt i relation till barnen. Vi ser dock tendenser till att influencers val att exponera sina barn i betalda samarbeten och organiskt innehåll går hand i hand. Barn som exponeras i det organiska flödet inkluderas även i betalda samarbete medan barn som inte inkluderas i organiskt innehåll inte heller figurerar i betalda samarbeten.

Syfte: Syftet i denna studie är att undersöka hur de lokala valkampanjerna förhåller sig till det nationella kampanjerna och belysa vilka likheter och skillnader man kan se i partiernas olika uttryck samt hur professionaliserade de lokala kampanjerna är.

Teori: Professionalisering, Varumärke

Metod: Kvalitativ innehållsanalys, Semiotik, Retorik

Material: Valaffischer från svenska valkampanjer 2018; Socialdemokraterna (Nationell, Olofström, Emmaboda), Moderaterna (Nationell, Älvkarleby, Åmål) och Sverigedemokraterna (Nationell, Partille, Motala).

Resultat: Studien visar att man i stor utsträckning i sin kommunikation präglas av professionaliseringen och att de lokala valrörelserna i stor utsträckning präglas av de nationella valkampanjerna. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna bedriver mycket likartade kampanjer medan Moderaterna är överrepresenterade när det kommer till skillnader.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och jämföra livsmedelskedjorna Coop och Lidls retorik kopplat till miljöfokuserad CSR-kommunikation som används på de egna webbplatserna och det sociala mediet Instagram.

Teori: Corporate Social Responsibility, varumärkeskommunikation, retorik, legitimitet

Metod: Kritisk retorikanalys

Material: Texter om hållbarhet och miljö på hemsidorna och fyra inlägg från respektive
företagens nationella Instagramkonto.

Resultat: Båda företagen uttrycker explicit att man vill vara Sveriges mest hållbara livsmedelskedja och därmed att varumärket ska förknippas med hållbarhet och ansvar. Coops varumärke kan sägas förknippas med begrepp som förtroendeingivande, kunniga och initiativtagande genom att de erbjuder tjänster som ska förenkla konsumenternas inköp och ge en transparens kring hela sortimentet. Lidl lägger större vikt på att informera om den egna verksamhetens klimatkompensation för att kunna fortsätta hålla låga priser. Detta gör att Lidls varumärke kan sägas underlätta för konsumenter som vill hålla nere på inköpskostnaderna, men ändå vill
känna att man handlar hållbart. Coop och Lidl har olika legitimitetbehov, men använder till stor del samma legtimitetsstrategier för att uppnå önskat resultat. Coop behöver legitimera att man faktiskt utför det hållbarhetsarbete man länge velat förknippas med, medan Lidls största legitimitetssbehov är att visa att man bedriver en hållbar verksamhet, vilket ger dem möjlighet att fortsätta kunna erbjuda låga priser.

Syfte: Att kartlägga mångfalden i SVT:s lokala nyheter sett till vem som får komma till tals och vilka geografiska områden som bevakas

Teori: Normativ medieteori, mångfald, identifikation

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: 315 nyhetssändningar från SVT:s 21 lokala redaktioner

Resultat: Andelen manliga intervjupersoner var högre än andelen kvinnliga (55% män och 45% kvinnor). Personer i medelålder var kraftigt överrepresenterade och stod för 72% av det totala antalet intervjupersoner. Personer som arbetar som huvudsaklig sysselsättning stod för den största andelen intervjupersoner, nämligen 70%. De flesta
(70%) framträder också i sin yrkesroll. När det kommer till den geografiska dimensionen kom de flesta (22%) inslag/nyheter med angiven plats från en större stad. Annars var representationen mellan andra typer av orter relativt jämnt fördelad.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur begränsade och möjliggörande OnlyFans upplevs vara av kvinnor som publicerar explicit innehåll på plattformen.

Teori: Normativ femininitet, kommodifierad feminism

Metod: Kvalitativ intervju

Material: Fem kvinnliga kreatörer av explicit innehåll på plattformen OnlyFans, bosatta i Sverige i åldrarna 18-26.

Resultat: Studiens resultat visar att respondenterna upplever sitt arbete och plattformen OnlyFans som både begränsande och möjliggörande. De möjliggörande aspekterna är att de kan tjäna pengar, fritt kan uttrycka sin identitet, samt att plattformens funktioner skapar tryggare arbetsförhållanden. Dessutom beksriver respondenterna att innehållsskapandet skapar en känsla av kontroll över deras egen kropp. Ökar självkänslan, samt möjliggör ett maktskifte mellan män och kvinnor. De begränsande aspekterna är att respondenterna uppmuntras överskrida sina gränser, att det förekommer hat och trakasserier, samt att de översexualiseras och objektifieras till följd av sitt innehållsskapande. De aspekter som både beskrivs som både möjliggörande och begränsande är plattformens popularitet då detta skapar möjligheter för kvinnor att nätverka och skapa en gemenskap, samtidigt som det är begränsande då det glamoriserar plattformen och arbetet. Den sista aspekten som är både möjliggörande och begränsande, är kundens krav på intimitet och autencitet. Den möjliggörande aspekten är att respondenterna hade vänskapliga och trevliga relationer till sina kunder, medan den begränsande aspekten är att de ställde ett ökat krav på kommunikation och att kreatörerna skulle vara personliga.