Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: HT 2016
Handledare: Nicklas Håkansson
Kursansvarig: Malin Svenningsson
Sidantal: 51
Antal ord: 18 006
Nyckelord:
Hillary Clinton, Donald Trump, amerikanskt val, politik, genus,
könsstereotyper, nyhetsmedier, porträttering, textanalys.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter i porträtteringen av Hillary Clinton och Donald Trump i svenska medier inför presidentvalet 2016.
Teori: Medielogik, nyhetsvärdering, priming, framing, genusteori.
Metod: Kvalitativ och kvantitativ textanalys.
Material: 48 tidningsartiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
Resultat: Resultatet visade att det finns fler skillnader än likheter i porträtteringen av Hillary Clinton och Donald Trump i svenska medier inför det amerikanska valet 2016. Trump porträtteras på ett mer negativt sätt och beskrivs som inkompetent, icke trovärdig och
med få ledarskapsegenskaper. Han får däremot ett större medialt utrymme samt mer utrymme för sin politiska agenda. Hillary Clinton, å andra sidan beskrivs som kompetent, presidentmässig och därmed mer trovärdig som politiker. Vår studie visar inte stöd för flertalet av de genusteoretiska antaganden som ligger till grund för undersökningen. Studien visar bland annat en omvänd könsstereotypisk porträttering, där Trump beskrivs med kvinnliga könsstereotypa egenskaper och Clinton med manliga.

Examensarbete: 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet med inriktning PR,
opinionsbildning och omvärld
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht 2016
Uppdragsgivare: JMG, Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation,
Göteborgs Universitet.
Handledare: Gustav Persson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 53
Antal ord: 19 970
Nyckelord: Facebook, social media, political communication,
mediatization, media logic
Syfte: Syftet är att analysera hur relationen mellan medier, medborgare och
politik tar sig i uttryck genom politisk kommunikation på sociala
medier.
Teori: Medialisering, medielogik, politisk logik, spridbarhetslogik
Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content
Analysis).
Material: Vårt urval består i de topp fem mest spridda inläggen på
varje svenskt riksdagspartis Facebooksida, under perioden
2015-11-01 till 2016-11-01.
Resultat: Studiens huvudresultat visar på en aspekt av politisk medialisering som
påverkar rollfördelningen mellan medier, medborgare och politiker.
Politiker kommunicerar direkt med medborgare på sociala medier
och kringgår således till viss del mediers traditionella roll som
agendasättare och gate-keepers. Mediers traditionella roll verkar
istället ha tagits över av, och fördelats mellan, politiker och
medborgare. Politiska aktörer förmedlar information på ett
nyhetsmässigt sätt och medborgare anammar ett granskande
förhållningssätt på Facebook. Medborgare har en kvantitativ makt som
gate-keepers i och med att de beslutar över i vilken utsträckning
innehåll ska spridas vidare. De påverkar även kontexten i vilken
innehållet sprids. Sociala medier ses snarare som en plattform än en
medial aktör, men behåller viss makt över agendan och gate-keeping
genom inofficiella algoritmer. Det finns tydliga bevis på att
medielogiken har direkt inverkan på innehållet, men färre belägg för
att det skulle vara på bekostnad av den politiska logiken.

Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: HT/2016
Handledare: Niclas Håkansson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 50
Antal ord: 13 649
Nyckelord: Twitter, populism, ideologi, Sverigedemokraterna, sociala medier
Syfte: Studien syftar till att undersöka hur det är möjligt att kommunicera ett så komplext ämne som ideologi genom Twitter, vars speciella förutsättningar ställer krav på en kort och koncis kommunikation.
Teori: Uppdelad i två avsnitt, ett om ideologi, populism och högerpopulism och ett om politisk kommunikation på sociala medier.
Metod: En kvantitativ innehållsanalys används i en första förstudie och sedan en kvalitativ textanalys i studiens huvudsakliga analys- och resultatdel.
Material: 66 tweets plockade från fyra olika konton kopplade till Sverigedemokraterna.
Resultat: Resultaten från studien visar att det går att kommunicera ideologiska budskap genom Twitter. Vidare visar resultaten att Sverigedemokraternas kommunikation är anpassad i viss form efter mediernas logik och plattformens olika förutsättningar.
Kommunikationen håller sig även i stor grad inom de områden som partiet profilerar som kärnfrågor, där de redan har en etablerad ideologisk ståndpunkt.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs:
MK1500, Examenskurs i medie- och
kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier
och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht 2016
Handledare: Orla Vigsø
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 39
Antal ord: 10771
Nyckelord: satir, satirteckning, karikatyr, yttrandefrihet
Syfte: Att undersöka om och hur publiceringen av satirteckningar i svensk dagspress förändrats under 2000-talet?
Teori: Dagordningsteori; Gestaltningsteori; Det resursbaserade perspektivet (RBV); Mediekonvergens
Metod: Kvantitativ innehållsanalys
Material: Studien undersöker 159 stycken satirteckningar publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet, under september månad 2004 och 2016.
Resultat:
Publikationsfrekvensen av satirteckningar i svensk dagspress har minskat
signifikant, från 116 stycken 2004 till 43 stycken 2016. Ämnesområdena för
satirteckningarna har gått från övervägande politiska till allmänna, vardagliga.
Teckningarna har förskjutits från att förr oftast varit integrerade på ledarsidor, för att idag i större mån publiceras isolerade på debattsidor eller som bildinsändare.

Examensarbete: 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för
journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Höstterminen 2016
Handledare: Marie Grusell
Antal ord: 16 165
Antal sidor: 37, inklusive bilagor.
Nyckelord: Instagram, reklam, kvalitativ studie, respondentintervjuer,
fokusgrupper, native advertising, Instagramtävlingar.
___________________________________________________________________________
Syfte: Att undersöka Instagramanvändares uppfattning om native advertising i form av tävlingar på Instagram.
Teori: Uses and gratifications, attityder till reklam, generationsforskning.
Metod: Kvalitativ studie baserad på fokusgruppsintervjuer och
respondentintervjuer.
Resultat: Alla åldergrsupper använder Instagram för förströelse. Dock finns det en mycket större identitetsskapande användning hos den yngsta gruppen. Åldersgrupperna inte bara använder Instagram på olika sätt, det finns också en stor skillnad i hur de ser på sitt eget användande. Det är dock större generationsskillnad när det kommer till användning av Instagram än när det kommer till attityd till tävlingar.
Den allmänna inställningen till tävlingar på Instagram är något vag, få verkar ha reflekterat över tävlingar som fenomen. Respondeterna känner inte till de regler som gäller kring tävlingar på Instagram, och deras egen användning påverkas inte av ifall dessa regler uppfylls. Respondenternas känsla inför tävlingar är negativ, och få kan tänka sig delta. Den samlade attityden kan därför ses som negativ.

Titel: “Någon skulle fan behöva stänga av elen för att man skulle agera”  – En kvalitativ studie av riskkommunikation ur ett mottagarperspektivFörfattare: Elvira Cranz, Ebba Johannesson Källeskog och Emelie LättmanKurs: Examensarbete i medie – och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2016
Handledare: Malin Sveningsson
Sidantal: 51, exklusive bilagor
Antal ord: 19 912
Syfte: Syftet med studien är att undersöka medborgares förståelse av och resonemang kring samhällsrisker och riskkommunikation. Studien ämnar undersöka mottagarna av Göteborg stads kampanj “72 timmar”.
Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar.
Material: Fyra fokusgrupper om 4 -6 deltagare som bor i Göteborg stad.
Huvudresultat:  Vårt  resultat  visar  att  deltagarnas  riskperception  är  olika men  att  vi ändå kunde identifiera en minsta gemensam nämnare. Risken för socialt utanförskap är något som samtliga deltagare resonerade kring. Deras riskförståelse utgörs primärt av en känsla av trygghet. Vi kan härleda deras resonemang till tre faktorer; det faktum att deltagarna  har  ett  stort myndighetsförtroende,  att  de  saknar  upplevelser  av  kris som gett  stora  konsekvenser  samt  att  deras  sociala  relationer  bidrar  till  en  känsla  av trygghet. Vårt resultat visar också att 72 -timmarskampanjens budskap inte i tillräckligt stor  utsträckning  ifrågasätter  deras  tolkningsram  och  att  de  generellt  har  svårt  att relatera  till budskapet. På  grund  av  detta  upplever de  heller  inte någon  angelägenhet eller  vilja  att  utöka  deras  civila  krisberedskap  och  vi  drar  slutsatsen  att  kampanjens nuvarande  utformning  inte  fungerar.  Medborgarnas  demokratiska  rättigheter,  i förhållande till att få, och kunna ta till sig, riskkommunikation tillgodoses alltså inte.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht 2016
Handledare: Malin Sveningsson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 52
Antal ord: 19468
Nyckelord: Tabu, mens, sport, mediediskurs, normativ femininitet
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur diskursen kring menstruation såg ut under 2016. För att uppfylla syftet besvaras följande frågeställningar; (1) Hur mycket skrivs om menstruation, i anslutning till sport?, (2) I vilka
sammanhang skrivs det om menstruation? och (3) På vilket sätt skildras
menstruation i sportmedia?
Teori: Genusteori, normativ femininitet, diskursteori
Metod: För att uppfylla vårt syfte genomförs en tvåstegsanalys. Frågeställning 1 och 2 besvaras genom en kvantitativ analys och frågeställning 3 genom en kritisk diskursanalys (CDA).
Material: Det empiriska materialet består av texter från svensk tryckt press. Materialet inhämtades från mediearkivet Retriever, och urvalet omfattar texter som publicerades mellan 1 januari 2016 och 14 november 2016, det datum då materialinsamlingen påbörjades.
Resultat: Resultatet av den kvantitativa analysen redogör inledande för hur
“mensdebatten” fick ett uppsving efter OS och i samband med Lotta Schelins
TT-intervju. Fortsättningsvis illustrerar resultaten av vår kvalitativa analys
hur stort tabut kring menstruation i sportsammanhang verkligen är. Detta
framgår till exempel genom den rädsla som uttrycks genomgående i texterna; både rädslan att tala om menstruation, och rädslan att mensen ska synas.
Vidare identifierar vi även diverse argument och ordval som uttrycker hur
ojämlika könsstrukturer ligger till grund för problemet med tabut kring
menstruation.