Aim: To investigate how the Swedish media contributes to France’s country image as a
cooperation partner for Sweden and how this might have changed during the progress of Brexit.

Theory: Framing theory

Method: Quantitative content analysis

Material: 437 articles sampled from Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, and Expressen

Result: The image of France as a cooperation partner demonstrated an increase in positive frames and decrease in negative frames in the portrayal of the Franco-Swedish relationship during the progress of Brexit. It demonstrated an increase of positive
frames in the representation of France as a political cooperation partner, whilst the
negative framing contained an increase during the progress of Brexit. The framing of France as an economic cooperation partner decreased over the progress of Brexit. The general framing of France contained an increase in positive frames and decrease in negative frames.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur mediekonsumenter uppfattar inlägg på det sociala mediet Instagram där barn medverkar i betalda samarbeten, publicerade av sina föräldrar med olika företag.

Teori: Parasociala Relationer, Sharenting, Extended Self

Metod: Kvalitativ Intervjustudie

Material: Två fokusgrupper uppdelat efter kön. Sju respondenter mellan 24 – 60 år, fyra kvinnor och tre män. Alla mer eller mindre aktiva på sociala medier.
Resultat: Vi kan se att det finns en negativ uppfattning kring barns medverkan i betalda
samarbeten på sociala medier. Detta utifrån de relationer och tidigare erfarenheter som mediekonsumenten besitter. Mediekonsumenten är också benägen att sympatisera med att influencers inte alltid kan undvika att barnen inkluderas, eftersom barnet är en stor del av influencerförälderns identitet. Vidare visar våra resultat att mediekonsumenter uppfattar legitimiteten i inläggen där barn medverkar olika beroende på om barnet
kunde dra nytta av arbetet hen gjort eller inte. Om barnet själv kan ge samtycke bidrog också till uppfattningen av legitimitet. De uppfattade också att influencers försöker legitimera barnens inkludering i deras betalda samarbeten, detta för att försöka underhålla den relation de byggt till sina följare. Även om de uppfattade försöket till
maskering från influencern, legitimerades den inte av mediekonsumenten

Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska, unga kvinnors attityder till reklam på Instagram med fokus på influencer marketing.

Teori: Persuasion Knowledge Model, Social Influence Theory

Metod: Surveyundersökning

Material: Instagraminlägg från influencers och företag, svar från surveyundersökning som riktar sig till svenska kvinnor i åldrarna 16-25 år.

Resultat: Studien visar att attityden till reklam på Instagram generellt är negativ. När det gäller influencer marketing råder dock en viss ambivalens. En stor del av respondenterna uttrycker kritik och en negativ attityd till fenomenet samtidigt som mer än 68 procent någon gång eller oftare köpt
en produkt som en influencer gjort reklam för. Reklamen från influencers uppfattas som mer estetiskt tilltalande men studien visade
även på ett samband mellan benägenheten att köpa en produkt och influencers som står bakom reklamen. En positiv attityd till influencern i fråga resulterar i större fallenhet att köpa en produkt.

Syfte: Studiens huvudsakliga syfte är att studera huruvida unga svenska tjejer mellan åldrarna
20-25 år uppfattar trovärdigheten av reklam på sociala medieplattformen Instagram. Värderas
reklamens trovärdighet olika beroende på vilken sorts reklam det är samt hur den förmedlas?

Teori: Electronic word-of-mouth, receptionsforskning

Metod: Kvalitativ studie

Material: Individuella semistrukturerade intervjuer

Resultat: Studiens centrala resultat är att reklamens upplevda trovärdighet påverkas av en
mängd olika faktorer såsom den upplevda genuiniteten i reklamen, influencers relation till produkten, hur personlig reklamen uppfattas, den uppfattade kommersialiteten i influencers reklam samt hur influencern uttrycker sig i förhållande till produkten som marknadsförs. Reklamen bör även inspirera, men när det kommer till företags egna reklam föredras informerande reklam. Studiens resultat pekar mot att en närmare upplevd relation eller koppling till personen som publicerar innehållet kan tolkas vara fördelaktigt sett till
värderingen av trovärdigheten.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett diskursivt perspektiv analysera hur socialt
ansvarstagande kan kommuniceras i syfte att legitimera en ideell organisation som
samtidigt tillhör en kontroversiell bransch.

Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är van Leeuwens diskursiva strategier och Corporate
Social Responsibility.

Metod: Diskursanalys/ kvalitativ textanalys, studien har genomförts utifrån Faircloughs
tredimensionella modell tillsammans med van Leeuwens ramverk kring legitimitet
genom diskursiva strategier.

Material: Materialet som undersökts är Folkspels hållbarhetskommunikation på deras hemsida
och i deras hållbarhetsrapport för verksamhetsåret 2019-2020.

Resultat: Resultatet visade att Folkspel gestaltar sitt sociala ansvarstagande utifrån ett tema:
porträttering av sig själva som “samhällshjälte”. Vi har även urskiljt att det förekommer legitimeringsanspråk i deras hållbarhetsrapport genom samtliga fyra diskursiva strategier. Auktorisering förekommer genom hänvisningar till lagar, regler och riktlinjer samt till tredje-parts-experter. Rationaliseringsstrategin syns i deras hänvisningar till mål och medel i form av ekonomisk och miljömässig nytta. Moralisering förekommer
genom användningen av ord, såsom “hållbar”, “växtkraft” och “föreningsliv”, som besitter moraliska diskurser. Vidare urskiljdes narrativisering i deras användning av moral tales, berättelser i syfte att skapa positiva känslor hos läsaren kring deras arbete. Slutligen urskiljde vi att Folkspel figurerar i en kontext där två motstridiga diskurser existerar – diskursen samhällsnytta och diskursen gällande spelandet som ett folkhälsoproblem. Utifrån detta resultat gjorde vi tolkningen att Folkspel i legitimitetssyfte framhäver diskursen samhällsnytta samt döljer diskursen spelandet som ett folkhälsoproblem

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur det tobaksfria snusföretaget LYFT kommunicerar sitt varumärke utifrån CSR för att erhålla legitimitet.

Teori: CSR-pyramiden, ansvarsprofilering, ansvarsretorik, legitimitet.

Metod: Kritisk retorikanalys.

Material: Innehåll från LYFTs hemsida samt tre inlägg på @lyft_sveriges instagramkonto.

Resultat: Resultaten visade att LYFTs externa kommunikation innefattar retoriska strategier och övertalningsmetoder som anspelar på etiskt och socialt ansvar. Ansvarsretorik går att urskilja i alla delar där LYFT implicit använder sig av
ansvarsprofilering för att möta samhällets krav och förväntningar. Studien visade också att företaget uppfattas profilera sig som hållbara och etiska och vidare även använder CSR, särskilt den etiska delen av CSR-pyramiden, för att stärka både varumärket och företagets legitimitet. Sammanfattningsvis framställs varumärket LYFT som hållbarhetsfokuserade, initiativtagande och välmenande i företagets externa kanaler. Detta trots att produkternas negativa hälsoeffekter inte adresseras.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka Ebba Busch närvaro på Instagram.

Teori: Studier I politisk kommunikation på Instagram. Teorier som bygger på Personifiering
av politiken, Visual political image och Celebrity politician.

Metod: Kvantitativ innehållsanalys.

Material: Den kvantitativa innehållsanalysen består av 1366 inlägg publicerade mellan 25 april 2015 och 15 november 2021.

Resultat: Undersökningen visade att andelen professionella inlägg har ökat sedan 2015 och att
andelen personliga inlägg har minskat. Det har även skett förändringar i innehållet, fokuset på partiledaren ensam har blivit större, i och med personifieringen av politiken. Därmed har andelarna av den typen av bilder som porträtterar partiledaren
ensam ökat. De bilder som skapar mest engagemang hos följarna var däremot glamourösa arbetsbilder och personliga vardagsbilder. Resultatet visar även att Ebba Busch vill porträtteras som en varm och vänlig partiledare. Det har alltså skett förändringar kring partiledarens närvaro på Instagram.