Författararkiv: Daniel Mårtensson

RIKTAD REKLAM – JA TACK

Syfte: Att undersöka och få en ökad förståelse för Generation Z’s användande av reklam på Instagram

Teori: Uses and Gratifications

Metod: Kvalitativ respondentintervju

Material: Samtalsintervjuer med åtta respondenter mellan 18 till 25 år

Resultat: Resultatet visar att respondenterna överlag upplever reklamen på Instagram som något positivt. De använder reklamen genom att klicka vidare på annonser, samt spara och skicka vidare dem, främst för att göra så bra och genomtänkta köp som möjligt, bli inspirerade av produkter och se nyheter. När reklamen upplevs som ointressant, inte är väl riktad eller blir för mycket, ignoreras den. Integritetsaspekten påverkar ej deras inställning,
upplevelse eller användning av reklam, och de upplever ingen oro över hur företag får information för att kunna personalisera annonserna. Respondenterna upplever att reklamen är
bra och funktionell om den är väl personaliserad och riktad till deras intressen och behov.

“Det blir ett kämpande som kvinna om man ska vara den som reklamen och stereotyper säger”

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur sex kvinnor upplever modeller i reklambilder för anti-aging produkter avsedda för deras ålder.

Teori: Ålderism, könsmärkt ålderism, stereotyper, receptionsteori.

Metod: Kvalitativ metod med en receptionsanalys.

Material: Sex stycken intervjuer med kvinnor i åldrarna 53-63 år.

Resultat: Resultatet visar att respondenterna har en gemensam uppfattning om att synligt åldrande modeller med naturlig hårfärg och rynkor är dem som de upplever representerar dem bäst i anti-aging reklamer. Respondenterna anser att modeller i anti-aging reklamen anspelar på stereotypen om att man
som äldre kvinna bör upplevas vara yngre än vad man är genom att se vacker, frisk och fräsch ut. Däremot råder det delade meningar hos respondenterna om de upplever att modeller i reklamerna påverkar deras
självkänsla eller inte.

“Att kavla upp för solidaritet”

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett kommunikationsperspektiv undersöka motivation
och ansvar i relation till vaccination.

Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer.

Material: Tre fokusgrupper om 3-4 deltagare.

Huvudresultat: Resultatet av vår studie visar att social gemenskap och rädslan för socialt
utanförskap har stor betydelse kopplat till upplevd motivation att ta vaccin mot covid-19.
Vidare ser vi mönster som framställer hur motivationen också utgörs av aspekterna att skydda
samhället samt att skydda sig själv. Kopplat till upplevt ansvar visar resultatet på ett
förskjutet ansvar till myndigheterna och större organisationer för att skapa förståelse och
medvetenhet kring covid-19 och vaccination. Således ser vi mönster på hur det bland
respondenterna finns en rädsla för att sprida falsk information på grund av okunskap. Kopplat
till kampanjen finner vi resultat som pekar på en distinktion mellan att uppfatta kampanjen
som enkel och därmed slagkraftig eller enkel och därmed informationsfattig. Det finns även
en åtskillnad vad gäller huruvida kändisar är en källa för identifikation, dock visar resultatet
att respondenterna är eniga och positiva kring deras förmåga att skapa räckvidd.

RÄTTVIST OCH BALANSERAT NYHETSUTBUD

Syfte: Syftet med studien är att undersöka nyhetsredaktioners uppfattning av det arbete som utförs för att uppnå ett mer jämställt nyhetsinnehåll. Vidare syftar studien att undersöka utvalda nyhetsredaktioners uppfattning av betydelsen av ett jämställt nyhetsutbud.

Teori: Feministisk medieteori, Kommersialisering och redaktionellt ledarskap.

Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie.

Material: Transkriptioner från åtta intervjuer med mediepersonal från fem nyhetsredaktioner, samt skriftlig
kommunikation.

Resultat: Studien visar att digitala och manuella mätverktyg tillämpas av nyhetsredaktionerna för att övervaka könsfördelningen i nyhetsinnehållet, vilket genom utvärderingar tycks ha bidragit till en ökning av omnämnda kvinnor i nyhetsmedierna menar nyhetsredaktionerna. I samband med
användning av verktyg, spelar det praktiska arbetet en viktig roll där ett genusmedvetet ledarskap, strategisk planering i den dagliga verksamheten och kontinuerliga diskussioner om genus och jämställdhet kan skapa en förändring i nyhetsutbudet. Nyhetsredaktionerna resonerar att ett jämställt nyhetsutbud är nödvändigt för att kunna bidra med en ökad representation och skildra samhället på bästa sätt. Samtidigt innebär ett jämställt nyhetsutbud en mer relevant tidning som gynnar redaktionen ur ett affärsmässigt perspektiv.

”KÄRNKRAFT ÄR LÖSNINGEN”

Syfte: Undersöka användningen av appellformer och maktstrukturer inom Facebookgruppen Miljövänner för kärnkraft

Teori: Kritisk retorikanalys samt kritisk diskursanalys

Metod: Fallstudie genom kvantitativa och kvalitativa textanalyser

Material: Facebookinlägg med tillhörande kommentarer från Facebookgruppen Miljövänner för kärnkraft

Resultat: De huvudsakliga fynden för studien är att användarna i den undersökta Facebookgruppen Miljövänner för kärnkraft, i motsats till vad tidigare forskning påvisat, använder sig av främst logosagumentation och använder pathosargumentation
minst. Genom detta fynd belyser studien att fältet appellformer på Facebook är ett mycket bredare fält än vad tidigare forskning har påvisat.

“MAN VILL JU BYGGA UPP ETT SAMHÄLLE DÄR KVINNORS KROPP INTE ÄR NÅGOT SOM GÅR ATT KÖPA, MEN SEN FORTSÄTTER DE GÖRA DET MER NORMALT ATT SÄLJA BILDER AV SIN KROPP”

Syfte: Att analysera hur svenska kvinnor inom åldrarna 18-24 resonerar kring OnlyFans-främjande innehåll som kvinnliga OnlyFans-kreatörer förmedlar via sina andra sociala medie-kanaler.

Teori: Normativ femininitet, Relationsskapande i sociala medier.

Metod: Kvalitativa intervjustudier med exempel-material.

Material: Fem stycken intervjuer med kvinnor mellan 18-24 år.

Resultat: Studien visar att samtliga respondenter har bildat sig en god uppfattning om plattformen i diverse olika sammanhang. De uppger att de vid upprepade tillfällen tagit del av OnlyFans-främjande innehåll i sina flöden på sociala medier. Respondenterna fördömer inte de kvinnliga kreatörerna, utan riktar kritik åt strukturella patriarkala modeller som förtrycker kvinnor i stort. Det främjande innehållet upplevs vara till för att locka följare till OnlyFans, samt till sina andra sociala medie-kanaler. Respondenterna uppfattar inte innehållet som autentiskt och uttrycker en oro över att det kan ha negativ inverkan på yngre kvinnor som tar del av innehållet, något som kan vidare bidra till en normalisering av sexarbete.

BERÄTTELSEN OM OATLY

Syfte: Studien ämnar att undersöka på vilka sätt företaget Oatly använder sig av storytelling i sin audiovisuella kommunikation samt vilken övergripande
kärnberättelse om företaget som skapas. Studien ämnar också att svara på huruvida Oatlys användning av storytelling kan betraktas som ett retoriskt och strategiskt kommunikationsverktyg i företagets
marknadskommunikation.

Teori: Storytelling & narrativ teori, retorik, metakommunikation, DotCool

Metod: Kritisk retorikanalys

Material: Sex reklamfilmer av Oatly, lanserade mellan 2015 till 2020.

Resultat: I studien identifierades sex övergripande berättelser om Oatly baserade på de analyserade reklamfilmerna. Slutligen analyserades även företagets kärnberättelse. De berättelser som förmedlas genom de enskilda reklamfilmerna går i linje med Oatlys kärnberättelse, vilket innebär att
Oatlys användning av storytelling kan ses som ett retoriskt och strategiskt kommunikationsverktyg där reklamfilmerna bidrar till ett starkt och tydligt varumärke. Slutsatsen är att Oatly framförallt använder storytelling på en strategisk nivå för att kommunicera en övergripande varumärkesberättelse. De mest frekvent använda retoriska appellformerna
i Oatlys reklamfilmer är ethos och pathos. Inkongruent humor är ofta återkommande i Oatlys marknadskommunikation, liksom metakommun- ikationstyperna motstridiga förväntningar och paradoxer.

#Plasticsurgerycheck

Syfte: Studiens syfte är att bidra med fördjupad förståelse för hur unga tjejer resonerar kring
exponering för skönhetskirurgifrämjande innehåll på det sociala mediet Tiktok.

Teori: Social kognitiv teori, Kultivationsteori, Social jämförelseteori

Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie

Material: Studien bygger på transkriptioner av fyra parintervjuer. Studiens urval bestod sammanlagt av åtta i ntervjupersoner; tjejer i åldrarna 13-15.

Resultat: Studien visar att de unga tjejerna frekvent exponerades för skönhetskirurgifrämjande
innehåll på TikTok. Samtliga deltagare upplevde att innehållet bidrog till påverkan, i någon mån, kopplat till den egna kroppsbilden och viljan att genomgå skönhetskirurgi. Utifrån tjejernas uttalanden kunde exponering för frekventa mediebilder som främjar skönhetskirurgi, kopplas till upplevd press, missnöje kring den egna kroppen, samt ökad vilja att genomgå kosmetisk kirurgi. Vidare identifierades ett flertal skönhetsideal
som innehållet troddes bidra till. Gemensamt för deltagarna var bilden av att skönhetskirurgi numera blivit normaliserat – kanske till och med önskvärt – och att det skönhetskirurgifrämjande innehållet sannolikt kommer fungera som en förstärkande faktor i denna trends fortsatta utveckling.

MED INTEGRITETEN SOM INSATS

Syfte: Att undersöka hur äldre förhåller sig till riktad reklam på Instagram.

Teori: Uses and Gratifications, attitydmodellen och Communication Privacy Management Theory, samt tidigare forskning om äldres medieanvändning,
attityder till riktad reklam och integritet på sociala medier.

Metod: Kvalitativa intervjuer.

Material: 14 semistrukturerade intervjuer med personer i åldrarna 60-80.

Resultat: Äldre har flera olika motiv till sin användning av Instagram. Till de mest centrala
hör social interaktion, bevakning av andra och inspiration. Resultaten visar även att äldres attityder till riktad reklam går isär. För en del uppstår irritation om reklamens innehåll och distribution inte motsvarar deras förväntningar och
intressen. Andra visar på en ambivalens där riktad reklam upplevs dels relevant, dels integritetskränkande. Slutligen identifierade vår studie två läger som resonerar olika vad gäller synen på integritet. Det ena lägret upplever att Instagram inte möter de förväntningar de har på hur privat information ska behandlas, vilket resulterar i negativa attityder. Det andra lägret är också negativa till datainsamlingen. Men de är mer förstående till att reklam förekommer på
Instagram, med hänsyn till att de har ingått i plattformens avtal. Datainsamlingen och den riktade reklamen är priset de får betala om de ska kunna fortsätta att använda appen.

“LIKA MYCKET DET JAG INTE GÖR SOM DET JAG GÖR ÄR ATT TA STÄLLNING”

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka deltagandet inom den politiska rörelsen Black Lives Matter på Instagram i en svensk kontext, och deltagarnas uppfattningar om möjligheter till konsekvenser av detta.

Teori: Deltagarkultur, Medborgarjournalistik

Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer

Material: Intervjuer med sex personer som deltagit på Instagram i samband med Black Lives Matter.

Resultat: Resultatet visar på ett flertal faktorer som påverkar deltagande, där känslor,
bakgrund och att stå upp för de förtryckta visade sig vara några av de mest framstående faktorerna. Studien visar också på ett starkt samband mellan
politiskt deltagande online och livet offline. Vidare uppfattar respondenterna att politiskt deltagande online kan påverka samhället offline. Respondenterna deltog på Instagram i samband med Black Lives Matter, samt att de i vardagen
diskuterar politiska frågor med deras omgivning. Ändå ser de inte på sig själva som politiskt aktiva personer. Baserat på detta, föreslår denna studie att vidare forskning inom fältet borde fokusera på individers uppfattningar om vad politiskt deltagande faktiskt innebär.