Författararkiv: Daniel Mårtensson

Konsten att (få) göra rätt

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur unga svenska kvinnor upplever den kroppsorienterade aktivismen på sociala medier, och hur detta påverkar deras syn på deltagande och berättigande.

Teori: Digital aktivism, kollektiva identiteter, identifikation, participatory culture.

Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.

Material: Intervjuer med sex personer som tar del av kroppsorienterad aktivism.

Resultat: Resultatet visar att studiens respondenter inte upplever definitionerna av de tre
kroppsorienterade aktivismerna – kroppsaktivism, fettaktivism och kroppspositivism – som tydliga och att detta resulterar i försiktighet vad gäller att
själva delta. Ytterligare en bakomliggande orsak till att de inte deltar är ett hårt och dömande klimat vilket de själva vittnar om, men också emellanåt bidrar till. Det finns en samstämmighet kring att sänkta trösklar till deltagande har bidragit till naivitet och okunskap och att detta riskerar att stjälpa snarare än att hjälpa. Samtliga
respondenter upplever att tolkningsföreträdet samt berättigandet att delta ges till de som är att se som marginaliserade men att det finns en stark önskan, i de flesta fall också strävan, efter att kampen ska bli allas.

DET MÅSTE INTE HANDLA OM FUNKTIONSHINDER

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera stereotypa sociala representationer av
funktionshinder i långfilmer där en fysiskt funktionshindrad karaktär har en huvudroll.

Teori: Stereotypteori; social representationsteori

Metod: Kvalitativ innehållsanalys

Material: Filmer; The Fundamentals of Caring, Me before You, Soul Surfer, Christmas Ever After.

Resultat: Studien visar att även om karaktärerna med fysiska funktionshinder i nyare filmer är mer mångfacetterade än den tidigare forskningen antyder,
förekommer det fortfarande samma stereotyper och sociala representationer. Nya stereotyper har identifierats och filmerna har analyserats genom både nya och gamla stereotyper. Däremot är det många stereotyper som utmanas antingen av karaktären själv, i dialog med andra eller indirekt från
filmskaparna. De mindre stereotypa skildringarna antyder att det har förändrats, exempelvis med en av filmerna som aldrig ens nämner huvudpersonens funktionshinder.

LET’S BE FRIENDS

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Estrids personliga och relationsskapande
kommunikation på Instagram uppfattas av unga kvinnor.

Teori: Studien använder sig av ett teoretiskt ramverk som består av teorier om tolkning,
relatering, värderingar och social identifikation.

Metod: En receptionsanalys med djupgående kvalitativa samtalsintervjuer.

Material: Nio kvinnliga respondenter deltog i intervjuerna. Alla var mellan 22–27 år gamla och
vardagliga användare av Instagram.

Resultat: Studien visar på att nivån av kritik gentemot kommunikationsstilen fluktuerar kraftigt
baserat på ett flertal olika faktorer, där individuella ideologier står i centrum.
Kommunikationen uppfattas av olika respondenter som bland annat autentisk och rolig, samtidigt som den fortfarande betraktas som löjlig, paradoxal och lurig. Tolkningen av inläggen skildrar sig kraftigt åt där de tolkade budskapen kan se väsentligt annorlunda ut baserat på betraktaren. Estrids typ av marknadsföring på Instagram föredras dock
framför vanlig, traditionell marknadsföring. Respondenterna kan se Estrids potential som ett företag som är duktig på att anpassa sig efter sin publik och reflektera dess intressen, dock anser de inte att Estrid kan liknas vid en vän eller förebild på Instagram.

”DET ÄR PRISET JAG BETALAR”

Syfte: Syftet med studien är att se om riktad reklam uppfattas som positivt eller negativt. Detta
kommer att göras genom att se på hur folk över 50 år ser på fenomenet samt hur de ser på hur deras personliga integritet behandlas i samband med den riktade reklamen.

Teori: Det teoretiska ramverket i studien innehåller tidigare forskning och teorier som är kopplade till medieanvändning, reklam och integritet.

Metod: Kvalitativ metod med intervjuer.

Material: Personliga intervjuer med personer över 50 år.

Resultat: Resultatet av studien visar att det finns en ambivalens gällande hur riktad reklam tas
emot bland intervjupersonerna. Riktad reklam kan anses som positivt i den mån att intervjupersonerna får reklam som överensstämmer med individens egna intressen och bakgrund. Den negativa synen handlar om känslan av att ständigt vara övervakad och
förlorad integritet. Målgruppen använder sig flitigt av Facebook där olika behov tillfredsställs beroende på individens behov. Det gör också målgruppen väldigt medvetna om personlig data och digitala fotspår där de själva lyfter frågan om att vara
ständigt övervakade och att personlig data är den nya valutan.

NYHETSUNDVIKARE ELLER SELEKTIV

Syfte: Syftet är att undersöka varför människor väljer att ofta eller ibland avstå från traditionella nyheter genom att skapa en förståelse för de resonemang, avsikt och behov en nyhetsmedieundvikare har.

Teori: Uses and gratification theory. Folk theories.

Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer.

Material: 10 semi-strukturerade intervjuer med individer som ofta/ibland undviker traditionella
nyheter.

Resultat: Respondenterna undviker traditionella nyheter, men de undviker inte alla traditionella
nyheter, de uppger att de väljer bort vissa traditionella nyheter men de väljer istället till
andra som bättre passar deras preferenser. De uppger att den sorts nyhet de undviker oftast är nyheter som anses vara av negativ karaktär och påverkar respondenternas mående negativt. Samtidigt uppger flera att de fortfarande vänder sig till denna typ av nyhet, men i ett annat format än traditionella nyheter. De bakomliggande faktorerna till varför respondenterna undviker nyheter är många och komplexa och uttrycks ofta i kombination med varandra. Negativitet och upprepning speglas i flera svar, även misstro och personliga faktorer spelar in. Såväl behov som uppfattningar och attityder
genomsyrar svaren i undersökningen. Både behov att konsumera och behov att välja bort. Respondenternas uppfattningar och attityder är det som hjälper dem att rationalisera sina handlingar. Coronapandemin har påverkat respondenternas konsumtion, de konsumerar mer nyheter och allt oftare från traditionella nyhetskällor. I relation till krisens allvar och smittomfattning följer respondenterna nyheter, dock uppger de att när krisen är över går de förmodligen tillbaka till gamla rutiner.
Respondenterna vill inte identifiera sig själva som nyhetsmedieundvikare, men kanske hellre nyhetsmedieundvikare än nyhetsundvikare.

“TODAY I AM OFFICIALLY DECLARING A NATIONAL EMERGENCY, TWO VERY BIG WORDS”

Syfte: Syftet är att undersöka hur president Trump, CNN och Fox News bidrar till meningsskapandet
av Covid-19 som samhällskris.

Teori: Studien utgår från framing och sensemaking.

Metod: Kvalitativ textanalys med fokus på framing.

Material: President Trumps tal den 13 mars 2020 och två olika nyhetsprogram från CNN (Cuomo
Prime Time) och Fox News (Tucker Carlson Tonight) den 12 och 13 mars 2020.

Resultat: Studiens resultat påvisar att president Trump bidrar till meningsskapandet genom att tona
ner krisens eventuella konsekvenser. Det framgår även att han vill förmedla en bild av sig själv som
en ledare som agerar och har kontroll. Gällande CNN och Fox News görs det tydligt att de båda bidrar
till meningsskapandet utifrån två diametrala motsättningar. Vidare påvisar studien att nyhetskällorna inte bidrar till den allmänna förståelsen av krisen och president Trumps agerande, utan ramas in utifrån deras segmenterade publik.

BLOOD-REDWASHING

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga hur kvinnokroppen och dess funktioner framställs i PR- och reklamsammanhang för företag som säljer hygienprodukter för kvinnor, specifikt Libresse.

Teori: Feminism vs. postfeminism, PR-kritik, socialsemiotik

Metod: Kritisk diskursanalys (CDA), multimodal innehållsanalys, kritisk PR-analys

Material: Studien baseras på material från Libresse kampanj Wombstories. En kampanjvideo på 3 minuter och 18 sekunder kombinerat med text- och
bildmaterial hämtat från hemsidan; kampanjens huvudsida samt åtta stycken artiklar kopplade till kampanjen.

Resultat: Resultat visar på att Libresse till skillnad från i sina tidigare kampanjer valt
att adressera frågor och ämnen som är kopplade till kvinnokroppen men som inte är direkt kopplade till mens eller det kvinnliga könet. Det finns
en viss bredd i den tematiska och demografiska representationen men bland annat marginaliserade grupper förblir underrepresenterade, till
exempel transpersoner eller personer med funktionsvariationer. Övergripande är Wombstories en kampanj med tydligt närvarande CSR eftersom de tar upp och behandlar ämnen som inte är direkt kopplade till deras produkter eller verksamhet men är teman som berör deras kunder och målgrupper.

Hjältar, offer eller helt vanligt folk?

Aim of thesis: Many studies, including Ljuslinder (2002), have revealed that disabled people
are seriously underrepresented in media. The aim of this study is to examine what strategies
Swedish public service-media use to include disabled people in their reporting. Nine people
with disabilities also share their experiences and views of representation. The public servicecompanies have, as a result of Swedish legislation, an explicit responsibility to include all the
population in their reporting

Theoretical framework: The main theories for this study are some relevant notions used in
the discipline of disability studies. Ableism describes prejudice against disabled people,
exalting the none-disabled body as the dominant norm. Intersectionality is the crossing where
different social categories such as gender, sexual orientation, religion or disability, affects a
person’s life. An individual can never be reduced to only one of these categories.

Methods(s): This study is based on three different methods: an extensive literature study on
what has been written on this subject before, a study of the policies for equality that are used
at the public service-companies (two of three companies agreed to share their policy, the
Swedish radio said no), and finally twelve interviews. The informants are: four disabled
people, five disabled journalists and three representatives for the public service-companies.
The legislation and broadcasting permits for Swedish public service media is also studied.

Results: This study indicates that neither the disabled journalists or the other disabled
informants feel like they are included in the content of public service-media. It seems like the
companies tend to look at disability as something different, not comparative to other
categorizations/discrimination ground such as gender or sexual orientation. Disability issues
needs to be treated the same way to reach success. Another conclusion of this study is that
that the issue of disability and inclusion often is regarded as a question of accessibility only.
Accessibility is important and must not be dismissed, still the issue of full participation is far
more complex.

KRISEN OCH OPINIONEN

Our aim with this scientific study is to investigate how the editorial writers in Sweden
position themselves, in relation to the governing power during times of crisis. We hope
with this study to shine light upon the role of editorial writers as it is today, as it is during
crisis, and might be in the future.

In consideration of the fact that Swedish editorials does indeed have a political inclination,
it is interesting and relevant to investigate whether they do possess the ability to criticize
the leaders of society or those with power. Even though the editorial agrees with them on
a political level.

Our study will seek to find the answer to the hypothesis that, the majority of editorial
writers are critical to the governing powers during times of crisis.

To put our research into a greater context, we have chosen a theoretical framework
consisting of earlier research in a variety of fields. The existing definition of what an
editorial writer is and the role that they have in a democratic society, the changing world
of media and their part in crisis journalism. All of this with the agenda setting theory and
the rally round the flag effect in mind.

In our research we have chosen to use two methods, a quantitative method, and
qualitative method. This to investigate five different editorials in five different newspapers
during three different times of crisis.

Our results show that the majority of editorials are critical towards the governing power
during times of crisis, there by confirming our hypothesis. It also shows that political
inclinations do effect to which degree an editorial of the same political colour as the
governing party criticizes the power. However, it does not stop them from doing so. With
this result we can also confirm and enhance the editorial writer’s role in crisis journalism.

“Det här programmet kommer att handla om en hemsk och ovanlig händelse”

The aim of this thesis is to exam crisis journalism for children in Sweden. It focuses on the
Swedish public service television news program Lilla Aktuellt, which is an established news
medium aimed towards children. With the perspective that children have the same right to
information as adults, this thesis examines how Lilla Aktuellt creates access to the news
children are expected to have in a democratic society. Furthermore the aim is to study if Lilla
Aktuellt makes understandable and democratic crisis news and if Lilla Aktuellt’s crisis news has any common characteristics.

The method used is qualitative content analysis and the material is four crises with three
different broadcasts from each one. The theoretical framework is based on framing, crisis
communication and the social responsibility theory of the press.

The results were that Lilla Aktuellt has a well adapted language and is in general
understandable for children. However, it does not fulfil the democratic expectations applied
by this thesis. The causes behind the crises are not explained in depth and no exhaustive
picture is given. Lilla Aktuellt avoids using negative news angles and violent/gory images.
There is still, however, some usage of emotionally upsetting language and images. Lilla
Aktuellt addresses their target audience in a way that does not respect their right to complete
and accurate information. The broadcasts from the 00s talks about children, instead of
addressing the audience directly. This gets better with time, but instead Lilla Aktuellt starts
wrapping the serious information in cautionary words.