Författararkiv: linneus

thumbnail of 683-1

Den teoretiske medieläraren – vad händer efter examen?

Titel Den teoretiske medieläraren – Vad händer efter examen? En studie om de utexaminerade medielärarna vid JMG, Göteborgs universitet Författare Sara Hanson, Merete Lassen och Evelina Lindahl Kurs Examensarbeteete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborg universitet Termin Vårterminen 2009 Handledare Annika Bergström Sidantal 43 sidor exklusive bilagor Syfte Syftet med vår studie är att få kunskap om studenternas sysselsättning efter avslutad utbildning och hur de bedömer utbildningens relevans för arbetslivet. Metod Kvantitativa webbenkäter Material Webbenkäter med tjugotvå utexaminerade lärarstudenter Huvudresultat Resultatet i vår undersökning visar att flertalet av de utexaminerade medielärarstudenterna fått en lärartjänst i sitt andra undervisningsämne. Detta innebär att inriktningen Mediekunskap på Lärarprogrammet svarar dåligt mot vad arbetsmarknaden kräver och förväntar sig av en medielärare. De utexaminerade medielärarstudenterna önskar att medieinriktningen hade varit mer didaktiskt förankrad och haft fler praktiska moment då detta gjort dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden.

thumbnail of 684-1

Hot eller möjlighet?En kvantitativ studie av svenska landsortsbaserade dagspressjournalisters inställning till användarskapat innehåll

Titel HOT ELLER MÖJLIGHET? En kvantitativ studie av svenska landsortsbaserade dagspressjournalisters inställning till användarskapat innehåll Författare Johan Cedersjö & Roger Gustavsson Uppdragsgivare Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram på institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvändning med fokus på dagstidningar och dess publik. Dagspresskollegiet finansieras till två tredjedelar av Tidningsutgivarna och resterande tredjedel genom fristående analysuppdrag. Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2009 Handledare Ulrika Andersson Sidantal 51 Syfte Att undersöka vilken inställning svenska landsortsbaserade dagspressjournalister har till användarskapat innehåll Metod Kvantitativ enkätstudie Material Webbenkät med 76 svarande respondenter. Huvudresultat Resultatet visar att de journalister som deltog i undersökningen har en ambivalent inställning till det användarskapade innehållet. Många journalister upplever att de får inspiration och idéer ifrån det samt att det gör journalistiken mer relevant. Många anser också att läsarnas bidrag gör att kravet på journalistisk noggrannhet ökar, att deras lyhördhet för läsarnas önskemål ökar samt att de får en god förståelse för sin målgrupp. Samtidigt tror en majoritet av journalisterna att användarskapat innehåll kan skada tidningens trovärdighet och att det ger läsaren en större makt över journalistiken. Många av dem upplever möjligheten till läsardeltagande som negativ för yrkesrollen och betraktar inte användarskapat innehåll som en del av det redaktionella materialet. I stort sett svarade journalisterna med en påtaglig homogenitet. Generellt ser vi att kön, ålder och redaktionsmiljö har en begränsad påverkan på inställningen till användarskapat innehåll.

thumbnail of 686-1

Halal-tv, haram enligt mediedebatten?

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? – En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspress Författare: Anton Schindelar och Daniel Wahlström Uppdragsgivare: SVT Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2009 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 47 +bilagor Syfte: Att undersöka debatten om Halal-tv. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys. Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008. Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedan avtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda till programmet och handlade främst om programledarna, religion och SVT. Debatten var delvis stereotyp där programledarna framställdes som tre unga kvinnor i slöja och företrädare för politisk islam.

thumbnail of 687-1

Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv i läroböcker?

Titel: Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv. En undersökning av innehåll i läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet. Författare: Per Peterson och Fredrik Lindell. Uppdragsgivare: Fackföreningen Unionen. Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och mass- Kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2009. Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 48 inklusive bilagor Syfte: Syfte med undersökningen är att skapa en grundläggande kunskap om innehållet i läroböcker med avseende på arbetsmarknadsrelaterade ämnen. Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys Material: Gymnasieskolans läroböcker i samhällskunskap från samtliga svenska läromedelsförlag. Böckerna är skrivna för gymnasieskolans samhällskunskapskurser A,B och C. Huvudresultat: Ämnet arbetsliv och arbetsmarknad tar en liten plats i gymnasiets läroböcker för samhällskunskap. När sidantalet ökar i böckerna ökar inte antalet sidor som behandlar ämnet. Vårt resultat visar att att läroböckerna i samhällskunskap går tvärtemot sociala teorier som säger att det nära och lokala samt det globala och internationella ökar i betydelse på bekostnad av det samhälleliga och mellanliggande. Det är det mellanliggande samhälls-perspektivet som tar mest plats och syns mest i våra undersökta läroböcker. Det lokala och eleven nära perspektivet får stå tillbaka, likaså de rent praktiska kunskaperna som behövs på arbetsmarknaden.

thumbnail of 688-1

Investor Relations framtid

Titel Investor Relations framtid – Den digitala generationens krav på kommunikation. Författare Johan Sahlman Simon Karlsson Kurs C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitet Termin Vårterminen 2009 Handledare Jan Strid Sidantal 61 sidor exklusive bilagor Syfte Syftet med studien är att undersöka en yngre generation finansiella intressenters uppfattningar och önskemål av företags finansiella kommunikation. Metod Fokusgrupper, två grupper aktieägare en grupp finansanalytiker & investerare. Material Två grupper aktieägare från Högskolan i Borås, totalt 7 st. deltagare, en grupp finansanalytiker & investerare från Andra AP-fonden, totalt 4 st. deltagare. Huvudresultat Vårt resultat visar att aktieägare, finansanalytiker och investerare är positiva till vissa format beroende på deras förutsättningar. Trovärdigheten i formaten och av innehållet är av stor betydelse för deras användande. Tryckta finansiella rapporter är fortfarande positivt uppskattade och de digitala formaten ska istället ses som komplement. Bland de format som presenterats är podcast, mobiltelefon och html redovisningar det som eftersträvas. E-signs och pdf-dokument finns ingen uppskattning för.

thumbnail of 689-1

Manufactured Destiny

Titel: Manufactured Destiny – hur svenska medier håller balansen på bortaplan Författare: Johan Lindahl Inlämnat: 29 maj 2009 Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikazionsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborg Termin: våren 2009 Handledare: Bengt Johansson Kursansvarig: Ingela Wadbring Sidantal: 50, inkl. bilaga (kodbok) Syfte: att undersöka hur balanserade och rättvisande svenska nyhetsmedier var i sin rapportering från presidentvalet i USA 2008 Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 115 artiklar från tre svenska dagstidningar under veckorna före valdagen 4 november 2008 Resultat i korthet: Studien visar att det under de berörda veckorna fanns en klar övervikt av artiklar där demokraten Barack Obama framstod som en trolig vinnare, medan republikanske motkandidaten John McCain var på väg mot en sannolik valförlust. Obama förekom otvetydigt oftare än McCain i både text och bild. Andelen positiva omdömen om Obama kan också sägas ha varit fler än för motståndaren, såväl från tillfrågade väljare, som från intervjuade inflytelserika personligheter och analyserande artikelförfattare. Om detta innebär en oskälig obalans i rapporteringen kan dock diskuteras, eftersom materialet åtminstone delvis stödde sig på opinionsmätningar och andra bakgrundsfakta för att underbygga slutsatserna. En följdfråga är också i vilken mån man kan kräva av privatägda massmedieföretag att tillhandahålla absolut objektivitet i ett val där de flesta läsare ändå inte har rösträtt.

thumbnail of 690-1

Vem är JanDirekt?

Titel Vem är JanDirekt? – en studie av en intranätbaserad funktion för kommunikation mellan medarbetare och ledning Författare Kristina Berg och Åse Bergdahl Uppdragsgivare Informationsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU) Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Vårterminen 2009 Handledare Josefine Sternvik Sidantal 44 Syfte Syftet med studien är att analysera funktionen JanDirekts utformning och användbarhet, samt dess effekter ur ett organisationsperspektiv. Metod Kvantitativ enkätstudie utförd digitalt genom mejlutskick. Material Resultat av en enkätundersökning, riktad till ett utsnitt av alla SU:s medarbetare samt de medarbetare som ställt frågor i JanDirekt. Huvudresultat Utifrån enkätsvaren kan vi med en relativt stor säkerhet säga att JanDirekt har påverkat den informella kommunikationen mellan medarbetarna, i form av att diskussioner uppkommit kring frågor och svar i funktionen. I undersökningen kan ingen skillnad på känslan för samhörigheten och identifieringen med SU som ett enda stort sjukhus urskiljas mellan de som använder JanDirekt och de som inte gör det. Det finns inget som tyder på att JanDirekt har synliggjort ledningen och minskat avståendet mellan ledningen och medarbetarna i organisationen. Men de flesta är positivt inställda till funktionen och tycker att den behövs, vilket kan tyda på att den har potential att förbättra kommunikationen mellan ledningen och medarbetarna.

thumbnail of 691-1

Eskort på nätet

Titel: Eskort på nätet – En studie om nätprostitution ur ett individperspektiv Författare: Ayla Irebring-Ruiperez Kurs: Examensarbeteete inom medie- och kommunikationsvetenskap 15p Universitet: Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2009 Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 52 sidor Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur sexsäljande kvinnor över nätet upplever sin livssituation samt yrkesverksamhet Uppdragsgivare: Examensarbeteetets uppdragsgivare är Prostitutionsenheten i Malmö Material och metod: 3 st personliga intervjuer med slumpmässigt utvalda kvinnliga prostituerade via nätet. Samtalet pågick i cirka en timme och utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Vid två tillfällen har ljudinspelningar genomförts och sedan transkriberats inför analys. Ett av samtalen har utförts via telefon och har då renskrivits utifrån anteckningar som togs under intervjutillfället. Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur tre stycken prostituerade kvinnor upplever sin livssituation. Här berättar de hur de upplever de kunder de möter, hur deras yrkesval påverkar relationer i vardagslivet samt ute i samhället. De omtalar även de eventuella risker som kan uppstå i en yrkesverksamhet som denna samt hur de ser på myndigheter och erfarenheter av möten med dessa instanser. Studien gör inte anspråk på någon generaliserbarhet då analysmaterialet enbart har kunnat baseras på tre respondenter. Dock finns ytterst få studier i Sverige idag som utgår ifrån den sexsäljande kvinnans värderingar och åsikter kring prostitution. Därmed hoppas jag på att detta kan ha en viss betydelse för de myndigheter som riktar sin verksamhet mot denna grupp, då det gäller hur de bör lägga upp deras arbete. Huvudresultaten i korthet;- Synen på gatuprostitution är överlag mer negativ än den sexhandel som sker via nätet – Man upplever att vissa risker kan finnas men har också motstrategier mot dessa. – Nätet kan sägas innebära hårdare krav på den prostituerade. – När det gäller personliga kontakter hemlighålls inte sällan eskortverksamheten. – De kvinnor som befinner sig i prostitution menar att problemet framförallt ligger i samhällets syn på detta fenomen. Nyckelord: prostitution, sexsäljare, eskort

thumbnail of 692-1

Syns vi så finns vi

Titel: Syns vi så syns vi – en studie av fyra myndigheters medieanpassning Författare: Marina Duncker Axelsson, Sara Gärtner och Jessica Wulff Uppdragsgivare: MOVE, Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet Kurs: Examensarbeteete i Medie_ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2009 Handledare: Bengt Johansson Sidantal: 50 Syfte: Syftet med studien är att undersöka fyra medieuppmärksammade statliga myndigheters anpassning till medialiseringens förutsättningar genom att undersöka pressmeddelanden. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys Material: Arbetsförmedlingens, Centrala Studiestödsnämndens, Försäkringskassans och Migrationsverkets webbpublicerade pressmeddelanden under ett års tid, från 1 maj 2008 till och med 30 april 2009. Myndigheternas strategiska kommunikationsplaner och mediestrategier. Huvudresultat: Huvudresultatet i undersökningen visar att den information som myndigheterna använder sig av i pressmeddelanden, i övergripande drag, kan delas in i tre ämneskategorier, information om den egna verksamheten, statistik presentation samt opinionsbildning/påverkan av beslutsfattare. Denna information används sedan till legitimering och varumärkesstärkande åtgärder för myndigheten. Detta innebär att myndigheter både direkt och indirekt ägnar sig åt påverkan kring egna intresseområden, vilket kan ses som en anpassning till informationssamhället och medialiseringen. Detta visar alltså att myndigheterna inte står utanför medialiseringen och dess effekter. Den praktiska anpassningen till medielogiken visade att myndigheternas pressmeddelanden till övervägande del anpassar sig till medielogiken. Däremot finns medielogiska grepp som inte används eller används i mindre utsträckning vilket kan bero på att dessa inte gynnar myndighetens trovärdighet. Det finns också skillnader mellan de olika myndigheternas sätt att arbeta med sina pressmeddelanden som kan förklaras utifrån skillnader i konkurrensutsatthet och olika typer av legitimitetsbehov.