Abstract Titel: Den offantliga sektorn – en kvantitativ studie av myndigheters kommunikation och dess betydelse Författare: Elin Burman Maria Eriksson Handledare: Magnus Fredriksson Kurs: Fördjupningskurs, HT 2006 Syfte: Vad är avsikten med myndigheters kommunikation? Metod: Kvantitativ studie Material: Myndigheters styrdokument om kommunikation Huvudresultat: Myndigheter använder sig i störst utsträckning av envägskommunikation och gärna på eget initiativ. De är inte är så intresserade av den omvärld som omger dem och väljer oftast att rikta sig till sina anställda men även massmedier. De vill främst fungera som upplysningsservice eller förmedla verksamhetsinformation. Positivt är att de sällan använder sig av kontrollfunktionerna men profilarbete för att förbättra bilden av sig själva sker i en ganska hög utsträckning. Det sociala utbytet med omvärlden är frånvarande vilket även gäller dialogen. De borde arbeta mer för att få kunskap och insikt i omvärldens attityder och krav, det är en grundläggande del av det legitimitetsarbete som alla organisationer måste göra för att överleva.

Abstract Titel: Får man säga pass? Blivande lärare diskuterar mobbning och dess nya vägar Författare: Märta von Feilitzen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs 60p Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Att belysa mobbningens nya vägar och blivande lärares syn på detta fenomen. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer som analyserats med hjälp av metoden meningskoncentrering Material: Sju stycken blivande lärare har intervjuats Huvudresultat: Den övergripande frågan som har följt mig genom uppsatsen lyder: hur tar sig mobbning via de digitala medierna uttryck? Min ambition är att sondera terrängen för mobbningens nya vägar och blivande lärares syn på detta. Jag har arbetat med tre frågeställningar i denna uppsats. Den första låter de blivande lärarna beskriva mobbning. Svaret på denna frågeställning överensstämde väl med det som teorierna för uppsatsen sagt, att mobbningen är en upprepande, kränkande handling mot en person av en eller flera personer. Trakasseringen kan vara såväl fysisk som psykisk. När de blivande lärarna redogjort för mobbning behandlades nästa frågeställning, hur de beskriver e-mobbning. Att mobbning och e-mobbning är samma sak fast i nya kanaler var det man kom fram till och att de digitala medierna ger mobbarna större möjlighet att nå sina offer som inte har någonstans att känna lugn. En enda handling kan ge stora effekter lång tid framåt. Den tredje frågeställningen var hur blivande lärare ser på sina IT-kunskaper och alla de blivande lärarna i min undersökning säger att de IT-kunskaper de har, har de främst lärt sig på egen hand och att lärarutbildningen borde följa utvecklingen med det ökade användningen av digitala medier. De anser att man som lärare bör ha en insikt i medierna som eleverna använder och hänga med i utvecklingen så att man kan ge sina elever goda medieupplevelser. E-mobbning är ett gammalt fenomen i nya kläder och förekommer via såväl mobiltelefoner som e-post och chatt-program. Att det är fler tjejer än killar som utför och blir utsatta för detta är också något som tidigare forskning visat och att man vågar mer när man är dold bakom en skärm än man vågar när man står öga mot öga är ett faktum. E-mobbningen är här och vi måste lära oss hur vi ska agera och arbeta med det ute i skolorna.

Abstracts Titel: ”Nyheter är när George Bush gör något dumt” – Fokusgruppintervjuer med gymnasieungdomar om deras nyhetssyn. Författare: Ingrid Karlsson och Pär Augustsson Handledare: Bengt Johansson Kurs: Fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, HT-06 Syfte: Att undersöka ungdomars nyhetssyn Metod och Material: Fokusgruppsintervjuer med 17 gymnasieelever Huvudresultat: Ungdomarna i våra fokusgrupper tar dagligen del av nyheter, främst genom TV-nyheter, dagspress eller Internet. Samtliga grupper diskuterar om gratistidningarna och att de gärna tar del av dem. Största delen deltar i nyhetsutbudet först och främst för att de vill känna sig uppdaterade om det som sker i deras omvärld. Ungdomarna har även andra motiv för att ta del av nyheter och de mest förekommande är att skapa samtalsämnen med vänner och familj, minska den personliga osäkerheten, bli underhållen och fördriva tiden. Gällande nyhetsvärderingen värderar och definierar våra deltagare nyheter efter den generella uppfattningen om nyhetsvärdering. Att de nyhetsvärderingskriterier som idag finns stämmer även på dem. Nyheter skall ha skett nära i tid och rum och påverka många. De flesta sade att en nyhet ofta har med politik att göra men även att det handlar om nya upptäckter, mord, olyckor, dödsorsaker och naturkatastrofer. Ungdomarna tenderar dock att vara mer intresserade av lätta och roande nyheter än det som de egentligen anser vara allmänt viktiga. Det som skiljer ungdomarna åt från vuxna och åldringar är att de inte känner samma pliktkänsla i att ta del av nyheter. De ser på nyheter för att känna sig uppdaterade om sin omvärld men gör det för att de själva känner att de vill det.

Abstract Titel: Att läsa som det står – en kvalitativ receptionsstudie i relation till Volvokulturen Författare: Maria Kardborn, Emelie Rönnerfors Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (C-kurs) Institutionen för journalistik och masskommunikation Termin: Höstterminen 2006 Handledare: Marie Grusell, JMG och Bo Händel, Volvo Personvagnar Syfte: Att bidra med en djupare förståelse för läsaren i en organisationskultur, genom specifik förståelse för läsarna av ledaren i iMPULS i relation till Volvokulturen. Metod: Kvalitativ receptionsanalys Material: Djupintervjuer med tretton anställda inom avdelningen för produktutveckling, Volvo Personvagnar. Antal sidor: 61 Huvudresultat: Vi har identifierat fem olika läsartyper. Dessa är baserade på hur de har läst ett undersökt meddelande från ledningen till personalen, i förhållande till den organisationskultur som råder och deras känsla av tillhörighet till denna kultur. Vår undersökning visar att det mest väsentliga för om ett meddelande ska läsas enligt sändarens intention är läsaren egen förståelse för ämnet. Denna förståelse är i sin tur baserat på läsarens grad av internalisering i kulturen. Vår undersökning visar också att Volvokulturen är i en förändringsfas i och med sammanslagningen med Fordkulturen. Detta påverkar också den anställdes förståelse för meddelandet.

Abstract Titel: Att kommunicera eller inte(rn) kommunicera Författare: Niklas Andersson och Kristoffer Gutling-Tobiasson Kurs: Fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Att undersöka den interna kommunikationen mellan lärare och studenter på Medie- och kommunikationsvetenskap på institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborg. Metod: Surveyundersökning Material: 130 Enkätsvar Uppsatsen bygger på huvudproblemet: Hur väl fungerande är interaktionen när det gäller internkommunikation, elektronisk kommunikation och feedback mellan lärare och studenter på Medie- och kommunikationsvetenskap, inom institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborg Syftet var att undersöka den interna kommunikationen på medie- och kommunikationsvetenskap, samt ge JMG ett underlag på hur kommunikationen uppfattas inom institutionen och visa på eventuella problem när det gäller intern kommunikation, elektronisk kommunikation och feedback. Uppsatsen beskriver hur studenterna ser på internkommunikationen i allmänhet, kommunikationen via kursportalen, epostkommunikationen mellan dem och lärare och den kommunikativa feedbacken gällande examineringar. Vi använde oss av kvantitativ metod byggd på en enkät riktad till studenter på Medie- och kommunikationsvetenskap samt på Informationsproduktion. Respondenterna var således ett totalurval av medlemmarna på MKV vid institutionen JMG. Undersökningen inkluderade internkommunikation, elektronisk kommunikation som e-post och högskolans intranät, samt studentrelaterad feedback. Undersökningen visar på resultat att internkommunikationen vid MKV i stort sett uppfattas som positiv av studenterna. De studenter som har en något negativ inställning till kommunikationen har visat sig vara kvinnliga studenter. Förtroendet för de anställda vid MKV är starkt och i princip alla studenter känner sig välkomna och bra bemötta. Det finns en balans mellan formella och den informella kommunikationen som underlättar kommunikationen lärare och studenter emellan. Samtidigt gör detta att det blir en god kommunikationsmiljö. MKV får positiva svar på frågor som har med organisationen MKV att göra. Även de tydligaste resultaten om de medierade kommunikationsformerna visar på ett övervägande positivt omdöme från studenterna.

Abstract Titel: Man vill ju inte känna sig som ett blåbär – Studenters barriärer och informationsbehov i samband med ansökan till högre utbildning Författare: Elin Johansson och Linda Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Att identifiera studenters barriärer på sin väg mot högre studier samt se vilka nya barriärer som uppkommer efter det att studierna påbörjats. Metod: Kvalitativ intervjustudie, Time-Line intervju Material: Nio intervjuer med strategiskt utvalda studenter ur fyra kategorier, studievana eller ej samt svensk etnicitet eller ej. Samtliga är studenter på grundkurs vid samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Huvudresultat: Det övergripande resultatet i undersökningen är att vi ser två starka grupper bland studenterna, De krävande och De nöjda. Dessa två grupper har olika förhållningssätt till information och syn på sig själva då de stöter på sina barriärer. Samtliga i gruppen De krävande kommer från studievana hem och samtliga studenter i gruppen De nöjda från icke studievana hem. Det finns skillnader i vilka barriärer de två grupperna upplever. De krävande upplever mer praktiska barriärer i ansökningsprocessen, De nöjda däremot upplever istället övergripande problem som behörighetsproblematik som sin främsta barriär. Vi kan också se en stark etnisk aspekt bland De krävande där gruppen med annan än svensk etnicitet i högre utsträckning upplever ett krav och pådrivning hemifrån. I gruppen De nöjda ger samma etniska grupp det motsatta resultatet och visar på den minsta pådrivningen och istället sker allt på egna initiativ. Slutsatsen vi kan dra av denna indelning är att genom olika bakgrunder skapar studenten själv eller med hjälp av andra olika förutsättningar för sig själva. Både vad gäller att hamna i eller undvika grundläggande barriärer som behörighetsproblematik eller att uppleva fler barriärer av mer praktisk karaktär på grund av att man vet lite, men inte allt

ABSTRACT Titel: Den onde, den gode & deras offer En kvalitativ innehållsanalys av genuskonstruktioner i vardagens fiktionsvåld Författare: Dimakis, Angelica Kurs: Göteborgs Universitet: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Att undersöka hur genus konstrueras i TV-våldet under en period 2006. Metod: Kvalitativ innehållsanalys (ECA) Material: Tretton våldsskildringar hämtade ur fyra olika kriminalserier visade under prime-time i Sveriges television, TV3, TV4 och kanal 5 under vecka v.49 Huvudresultat: När de gäller de huvudsakliga mönstren i konstruktionerna av det manliga och det kvinnliga visade resultatet hur mannen huvudsakligen konstrueras på två sett. Å ena sidan är det genom den fysiska styrkan, musklerna och hårdheten det maskulina byggs upp. Denna typ av maskulinitet blev synlig främst i våldets aktörer. Å andra sidan konstruerades det maskulina utifrån intellektet, tankar och förmågan att dra slutsatser. Denna typ av maskulinitet blev synlig främst i dem som skulle utreda brotten. Båda dessa maskuliniteter var de mest framträdande. Ett intressant resultat som den här studien bidragit till är att det manliga offret förminskats till något anonymt. Utan synliga fysiska styrkor och utan någon skildrad personlighet verkar han hamna i en tredje typ av konstruktion nämligen i rollen som den som ska förstärka den ondes styrka och den godes förmåga att lösa brottet. Kvinnan i sin tur figurerade nästan uteslutande som offer och endast en gång tog hon initiativ för att skada en annan människa. Det kvinnliga offret konstruerades som ganska passiv, hjälplös och rädd. De kvinnor som i scenerna tog till försvarshandlingar gjorde inte detta för att fungera som hjältinna utan hade motiv som grundades i relationer och sexuella kontakter. Efter de skildrade trauman som de kvinnliga offren fått utså visades allvarliga psykiska konsekvenser. Kvinnan har genomgående konstruerats efter principen känslosam, labil, osjälvisk eller under influens av sexuella drifter. Vad gäller förhållandet och maktrelationerna könen emellan visade resultaten att det uteslutande är män som dominerar över andra personer, aldrig en kvinna om hon inte först varit i underläge och pressats till motattack. Dessutom visade sig stereotyperna ofta vara kvinnospecifika och var inte alltid, ur ett könsperspektiv sett, utbytbara. De våldsteman som blev synliga visar att det förmodligen skulle bli svårt att ta ett utav de typiskt mansdominerade temana och placera en kvinna i mannens roll och vise versa. Detta handlar om att konnotationerna förmodligen skulle bli olika beroendes på om det är en man eller kvinna som agerar i samanhanget och att dessa är svåra att motverka.

Abstrakt Titel Com(wo)mander In Chief: En kvalitativ innehållsanalys av tv-serien Commander in Chief ur ett organisations- och genusperspektiv Författare Måns Nilsson Mariana Soriano Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin HT 2006 Syfte Syftet med undersökningen är att undersöka hur skildringar av könsroller och ledarskap konstrueras i Commander in Chief, den första TV serien med en kvinnlig amerikansk president som huvudperson. Uppsatsen fördjupar sig i hur kvinnor samt män framställs i serien och hur organisationen och ledarskapet ser ut. ƒven om hur de olika produktionsteamen, som skapat serien, påverkat seriens innehåll och utformning. Metod Den forskningsmetod vi använt oss av kallas Etnografisk kvalitativ textanalys, ECA. ECA är en kvalitativ textanalys där syftet är att upptäcka och beskriva på vilket sätt ett undersökningsobjekt framställs i olika medietexter. ECA används med fördel när man vill upptäcka och kartlägga ett fenomen systematiskt och på djupet. Material 18 avsnitt av tv-serien Commander in Chief. Producerade 2005-2006. De 18 avsnitten utgör säsong 1, tills nu den enda säsongen som har gjorts av tv-serien. Huvudresultat I materialet finner vi många av de könsroller som man kan tänka sig finna i Vita huset. ƒven att det förekommer stereotypisering av kön. Under seriens gång problematiseras frågor kring genus väldigt lite och den kvinnliga presidenten beter sig och klär sig som en man, nästan alltid i mörka kostymer, omgiven av andra män klädda i mörka kostymer. Organisationen kring presidenten är oerhört hierarkisk med överhuvudet på toppen med absolut makt. En makt presidenten använder för att bomba och militärt attackera en handfull gånger under de 18 avsnitten. När det kommer till att reproducera makten så väljer presidenten nästan uteslutande män att ta in i organisationen. Utan ens en diskussion om att en kvinna skulle vara kapabel eller önskvärd till att utföra jobbet. På flera sätt efterliknar Commander in Chief verkligheten full med språkliga och strukturella symboler konstruerade för att hålla kvar kvinnan på den andraplats hon har befunnit sig under många århundraden.

ABSTRACT Titel Svarta tjänster, vita lögner och blå avgångar! En kvalitativ studie av morgon- och kvällspressens skildring av Borelius och Stegö Chiló skandalerna Författare Martin Dahlquist & Ognjen Dakic Antal sidor 62 Kurs Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet, Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin Höstterminen 2006 Handledare Bengt Johansson Syfte Att studera skildringen av politiker som offentliga och privata personer i media under skandaler. Vi vill även undersöka hur morgon- och kvällspress skildrade skandalerna kring Maria Borelius och Cecilia Stegö Chiló. Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Artiklar ur Expressen och DN publicerade mellan 2006-10-07 och 2006-10-18 Huvudresultat Resultaten visar att Borelius och Stegö Chiló affärerna uppfyller Thompsons kriterier för en politisk medieskandal. Skandalerna skildrades i hög grad utifrån VI – DEM perspektivet i båda tidningarna. Statsråden och politikerna skildras i allmänhet som överklassmänniskor. De beskrivs, med ett flertal värdeladdade ord, som rika fifflare, opålitliga och oansvariga människor som sätter sig över lagen. Skillnaderna mellan morgon- och kvällspress (Expressen och DN) i detta avseende förekommer men i liten utsträckning. Skandalerna skildrades dessutom utifrån Offentligt – Privat dikotomin. I de båda tidningarna skildrades de inblandade statsråden som privatpersoner i större utsträckning än offentliga personer. Deras privatliv skildrades mer än deras offentliga liv. Något överraskande följer DN i hög grad samma skandallogik som Expressen. Vissa skillnader finns i det att DN något oftare lägger fokus på offentligt än på privatliv. Expressen tillspetsar beskrivningarna i något större utsträckning, fokuserar något mer på privatliv och går lite hårdare åt de inblandade statsråden än DN. Några stora konceptionella skillnader mellan tidningarna förekommer dock inte.

Abstract Titel: Information eller kommunikation? – En kvantitativ studie av mellanchefers användning och uppfattning av intranätet Nova. Författare: Jessica Nikell Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Syftet är att beskriva och förklara hur mellanchefer uppfattar och använder sig av intranätet som en kanal i den interna kommunikationen. Metod: Kvantitativ fallstudie Material: Enkäter med första linjens chefer på Schenker Huvudresultat: Huvudresultatet visade på att cheferna upplever att internkommunikationen på många sätt fungerar bra, vilket tyder på att det finns ett gynnsamt kommunikativt klimat för intranätet att fungera i. Intranätanvändningen bland cheferna är också hög. De flesta cheferna upplever att intranätet fungerar bra, men trots detta är intranätet den kanal som används i lägst utsträckning för informationshämtning. I nuläget fungerar intranätet främst som informationskanal och delvis som ett arbetsverktyg. Cheferna är dock positivt inställda till att utveckla intranätet mot att fungera som ett kommunikationsverktyg, och upplever att intranätet kan förbättra kommunikationen överlag i organisationen.