Abstract Titel Konsten att förhandla – om journalister i en kommersiell tv-kultur Författare Malin Dellgran Handledare Monica Löfgren Nilsson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Göteborgs universitet, JMG Fördjupningskurs, vårterminen 2006 Syfte Syftet med uppsatsen är att utforska den grupp som arbetar med journalistiska uppgifter för kommersiell tv, i en ansats att undersöka professionell identitet och innebörden av att vara professionell i en kommersiell tv-kultur. Metod Kvalitativ intervjustudie Material Sex intervjuer med journalister som arbetar i den kommersiella tv-branschen. Huvudresultat Resultaten antyder att det existerar en stark journalistisk professionsdiskurs och ideologi. På många sätt ansluter sig journalisterna i undersökningen till de journalistiska idealen och professionsdiskursen på ett ideologiskt plan, men dessa måste ständigt förhandlas i praktiken. Den kommersiella tv-branschens villkor innefattar bristande resurser, en avsaknad av anställningstrygghet, otydlig arbetsledning, lågt självbestämmande och en stor makt hos kanalerna. Genom att förhandla de egna idealen och bekänna sig till branschens villkor och denna kulturs normer kan det egna arbetet legitimeras. Att vara professionell i en kommersiell tv-kultur innebär således att förhandla sina ideal. Inte nog med att man förhandlar synen på tv-journalistikens roll i samhället, förhandlas också det etiska förhållningssättet tillsammans med synen på handlingsutrymme och arbetssituation. Till och med själva titeln journalist förhandlas bort.

Abstract Titel: Det inre och yttre samspelet, en studie i organisationskommunikationen studerat utifrån tre organisationer. Författare: Eva Magnusson-Sundberg och Laila Lindblom Ottosson Handledare: Jan Strid Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för Journalistik- och masskommunikation Göteborgs Universitet Höstterminen 2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att försöka förstå och kartlägga hur samspelet mellan den lyckade och den misslyckade organisationskommunikationen upplevs utifrån tre organisationers medlemmars värderingar, attityder och upplevda situation. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Tolv intervjuer genomförs och analyseras med anställda i tre organisationer Huvudresultat: Studien visar att organisationsmedlemmarna delar inte bara en objektiv verklighet utan även en mer subjektiv gemensam värdering. Det finns ett delat kommunikativt samspel som återfinns i organisationsmedlemmarnas kollektiva och samhälleliga värderingar. Organisationskommunikationen påverkar och formar de individer som ingår i organisationen, men mellan individerna finns också stora individuella skillnader. Organisationskommunikationen skapas och återskapas av individerna i organisationen utifrån den betydelse de lägger i de handlingar och det samspel de skapar tillsammans. Det är främst fem viktiga faktorer som påverkar kvaliteten i samspelet inom organisationen: den gemensamma verklighetsuppfattningen, den inre motivationen, den yttre motivationen, mål och budskap och kommunikationsvägarna. Tydlighet i dessa fem faktorer samverkar och skapar bättre förutsättningar för ett givande samspel sett ur ett kommunikationsperspektiv. I den lyckade kommunikationssituationen når individerna fram med sitt budskap, de får respons, de känner tillit och kan vara jämbördiga. I den misslyckade kommunikationssituationen hamnar individerna i en situation där deltagarna inte lyssnar till dem, de lyckas inte förmedla sitt budskap. Viktiga förutsättningar som bör finnas för att skapa ett samspel är förmåga att lyssna och att känna tillit både till sig själv, till situationen och deltagarna. Andra förutsättningar är att bjuda på sig själv, vara öppen att tillföra eller dela något med deltagarna. När samspelet stoppas beror det främst på att individerna inte förmått att sätta sig in i deltagarnas situation utan istället velat få till stånd ett resultat utifrån sin egen målsättning. När medlemmarna förmår samspela inom organisationen skapas tillit och trygghet, när kommunikationen fungerar blir de mer säkra att agera både internt och externt ut mot organisationens omvärld.

Abstract Titel: Sexualitet i Veckorevyn – En kvalitativ textanalys av sexualitet i tidningen Veckorevyn 2005 Författare: Ylva Karmebäck och Jonatan Levin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Handledare: Monika Djerf-Pierre Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Vi vill ta reda på hur sexualitet framställs i tidningen Veckorevyn, under året 2005. Detta vill vi göra genom att ta reda på om bilden av sexualitet är heteronormativ eller ej. Metod: Etnografisk kvalitativ textanalys (ECA) Material: 26 nummer av tidningen Veckorevyn under 2005 Huvudresultat: Vårt huvudsakliga resultat för undersökningen visar att 94 procent av samtliga texter om sexuella aktiviteter och förhållanden är mellan en kvinna och en man. Här befästs normen för sexualitet i tidningen vara heterosexuell. Texter om sexualitet ser vi som mer perifert än exempelvis texter om ”mode och utseende”. Med detta vill vi alltså betona att sexualitet är ett mycket stort ämne i tidningen men inte det som får störst utrymme. De texter som handlar om sexualitet handlar enbart om sexualitet. Yrke och andra aspekter hamnar åt sidan och används bara till att beskriva personen. Män skildras både som sexsymboler och som sexmissbrukare, vilket innebär att även män och inte bara kvinnor, är delaktiga i representationen av sexualitet i tidningen. Det mest tydliga och gemensamma för samtliga texter som handlar om otrohet, är att det endast är män som är otrogna. Inte en enda text behandlar kvinnor som varit eller är otrogna. När texter handlar om sexualitet och presenteras tillsammans med en bild, förstärker alltid den tillhörande bilden sexualiteten i denna. Med andra ord förekommer det inte texter som handlar om sexualitet med bild, där bilden motsäger sexualiteten i textens innehåll. Personerna på bilderna skildras olika beroende på kön, men också beroende på textens innehåll. Vi ser dock att bilder och texter om kvinnor fortfarande framställs som förebilder för olika värderingar och attityder, men till skillnad från tidigare studier, lockar inte bara bilder och texter om kvinnor till detta, utan även texter om män till ett sexuellt begär.

Abstract Titel Lindex värderingsarbete – en utvärdering Författare Caroline Andersson Jessica Johansson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap; fördjupningskurs Termin Vårterminen 2006 Syfte Att utvärdera det värderingsarbete som startade år 2003 inom Lindex. Metod Kvantitativ ansats – surveyundersökning. Material Enkäter/frågeformulär Huvudresultat Värderingsarbetet har givit resultat till viss mån, men inte fullt ut. Den har inte främjat gemenskapen över gränserna, men dock gemenskapen till sin egen grupp inom organisationen. En motivation och förväntan av hos de anställda har ändå funnits där som bas. Värderingarna har förankrats i olika mån, enkelhetsvärderingen är den som genomgående har förankrats bäst. Olika grupper har tagit till sig olika värderingar olika mycket, förankringen har lyckats bäst hos ledarna och hos anställda inom butik. Deltagande i värderingsövningarna visade sig inte vara avgörande för förankringen av värderingarna, utom hur man deltog och i vilka moment spelade en större roll. Värderingsövningarna fungerade bra som en social process. I samband med värderingsarbetet saknas dock en kontinuitet och återkoppling, och detta är något som borde tänkas på i framtiden.

Abstract Titel: Mobiltelefon – mer än bara kommunikationsmedel Författare: Anna Kjellsson och Ulrika Larsson Kurs: Fördjupningskurs Medie- och kommunikationsvetenskap Antal sidor: 66 sidor exklusive bilagor Termin: Vårterminen 2006 Handledare: Annika Bergström Syfte: Att ta reda på hur mobiltelefonen används av ungdomar och deras attityder till mobiltelefonen, med fokus på mobilt Internet och nyhetsanvändning. Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: 341 enkäter från elever i nionde klass från olika områden i Göteborg Huvudresultat: Mobiltelefonen är väldigt integrerad hos de undersökta ungdomarna. De har haft många mobiltelefoner och har haft dem länge. Nya tjänster som videosamtal, TV och mp3 är inte särskilt vanliga, men ändå mer vanligt än hos undersökta ungdomarna än resten av befolkningen. Mobiltelefonen är en livsstilsmarkör för ungdomarna, utseendet och det faktum att mobiltelefonen är ny är viktigt för dem. Det finns både likheter och skillnader mellan användandet av mobiltelefonen och datorn. Likheterna gäller TV-tittandet och spel och skillnaderna rör e-post- och nyhetstjänstanvändningen. Mobiltelefonen har inte någon avgörande roll i ungdomarnas nyhetsanvändning, men en femtedel av dem tror att deras nyhetskonsumtion kommer öka om nyhetstjänsterna i mobiltelefonen ökar. Mellan de inkomstområden vi undersökt använder de från låginkomstområdet mobiltelefonen till mycket mer än som kommunikationsmedel. Ungdomar från höginkomstområdet utmärker sig genom att använda mobiltelefonen som statussymbol, samtidigt som mobiltelefonens funktionalitet är viktig för dem. Mellan könen är killarna mer öppna att ta till sig tekniska innovationer och de vill gärna ha den nyaste mobiltelefonmodellen. Dessutom är killarna större nyhetsanvändare än tjejer, både när det gäller via datorn och mobiltelefonen. Tjejer använder i högre utsträckning mobiltelefonen som livsstilsmarkör än killar, och använder den gärna tillsammans med andra.

Abstract _________________________________________________________ Titel: Chefskommunikation Västra Götalandsregionen Författare: Åsa Henskog Typ av arbete: C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Antal sidor: 54 Handledare: Bengt Johansson Institution och Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap Göteborgs Universitet Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur chefer ser på kommunikation inom en professionell byråkrati. Huvud- 1. Hur ser respondenterna på sin informationsroll som chef? frågeställningar: 2. Hur ser respondenternas kommunikationen ut idag? 3. Vilka kommunikationskanaler anser de fungerar bra och vilka fungerar mindre bra i kommunikationen idag? Metod & Kvalitativ metod material Insamling av empiri genom fem individuella samtalsintervjuer. Huvudresultat: Alla är medvetna om den informationsroll de har som chef och att det ligger i deras ansvar att se till att information når ut till medarbetarna. De tycker att i stort sett hela deras dag ägnas åt att kommunicera. Den formella kommunikationen sker framförallt via möten. Men många möten anses obefogade och otydliga i sitt syfte. Det råder delade meningar om den informella kommunikationen är bra eller dålig. Alla respondenterna föredrar direkt kommunikation i mindre grupper med möjlighet till en dialog och diskussion. Sämst fungerar större möten med många deltagare. Information som kom på papper läggs i högar som inte är sökbara jämfört med det som kommer digitalt och lätt kan arkiveras. Det som behövs för att en bättre kommunikation är tydlighet i uppdraget, planering, samordning och tid. Det är därmed inte bara ett kommunikationsproblem utan också ett organisationsproblem

Abstract Titel: ”Finns det något kvinnligare än att ha många bollar i luften?” – En kvalitativ studie av reklamfolkets egna tankar kring könsfördelningen inom reklambranschen Författare: Cecilia Sturén och Ellinor Thunberg Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka reklamfolkets egna tankar kring könsfördelningens orsaker och konsekvenser inom reklambranschen Metod: Kvalitativa intervjuer Material: 10 semistukturerade intervjuer med anställda på Stora och Lilla byrån Huvudresultat: Många intervjupersoner visar sig ha tänkt på fördelningen förut, om än i något varierande utsträckning, till exempel vid nyrekrytering där de haft svårt att hitta någon manlig produktionsledare. När vi frågar de intervjuade om varför de tror att arbetsuppgifterna är så uppdelade i branschen får vi ofta svar som är relaterade till stereotyper om manligt och kvinnligt. De intervjuade personerna på Stora och Lilla byrån visade sig ha mer eller mindre omedvetna föreställningar om könen. Flera av intervjupersonerna menar att det dagliga arbetet kan påverkas indirekt av att kvinnor och män tänker annorlunda. När det gäller slutprodukten, om reklamen som skapas, påverkas av att branschen är uppdelad på manliga och kvinnliga arbetsuppgifter finns det tre huvudtyper av svar; Reklamen skapas gemensamt – gruppen påverkar mer än individen. Reklamen är målgruppanpassad och professionell- egna värderingar läggs åt sidan. Kvinnlig och manlig reklam- stereotypa föreställningar skiner igenom på slutprodukten.

Abstract Titel Min kollega radion Författare Ulf Nylén Kurs Media- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C Termin Vårterminen 2006 Syfte Uppsatsen undersöker ensamföretagares radiolyssnande under åren 2002 till 2004. Syftet är se om ensamföretagares radiolyssnande och förtroende för radions innehåll skiljer sig från övriga yrkesgrupper och därmed kan tas som en indikation på att radiomediet spelar en social roll för människor som arbetar ensamma. Uppsatsen undersöker också om relationen mellan landsbygd och stad hade någon inverkan på ensamföretagares radiolyssnande och förtroende för radions innehåll under de aktuella åren. Metod Kvantitativ analys av enkätmaterial Material Delar av materialet från Riks SOM II undersökningarna 2002-2004 Huvudresultat Ensamföretagare lyssnar generellt inte mer på radio än övriga yrkesgrupper. En svagt positiv effekt på radiolyssnandet kan dock spåras när det gäller Sveriges Radio P1. Sveriges Radio P4 har en stark ställning bland ensamföretagarna på landsbygden. Förtroendet för radions innehåll påverkas mest av respondenternas olika utbildningsnivåer men också av skillnaden mellan stad och land. Landsbygdsfaktorn påverkar ensamföretagarnas förtroende för innehållet i alla Sveriges Radios kanaler positivt. Ensamföretagarfaktorn kan inte sägas ha någon större påverkan på förtroendet, varken positiv eller negativ.

ABSTRACT Titel: Västra Götalandsregionen i Västnytt. En studie av nyhetsproduktion och mediebild. Författare: Byström, Sandra & Danielsson, Björn Kurs: Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Termin: Vårterminen 2006. Syfte: Att förklara mediebilden av Västra Götalandsregionen i Västnytt 1998-2005 utifrån berörda reportrars uppfattningar om rapporteringen kring regionen. Metod: Kvalitativ intervjustudie och kvantitativ innehållsanalys. Material: Intervjuer med sex Västnyttreportrar och inslag om Västra Götalandsregionen i Västnytt för perioden 1998-2005. Huvudresultat: Västnytts rapportering om Västra Götalandsregionen präglas i stor utsträckning av sjukvårdsnyheter och en centrering till Göteborg. Den huvudsakliga motiveringen till nyhetsvärderingen är att nyheterna skall beröra många. Flera av reportrarna menar att det händer fler viktiga händelser i Göteborg än i andra delar av regionen och att det därför att viktigt att värdera nyheter från området. Ett annan tydlig tendens som skall relateras till frågeställningen om mediernas arbetssätt, medielogik, är att organisationen, och de redaktionella rutinerna enligt reportrarna påverkar bevakningen av Västra Götalandsregionen. En tydlig tendens är att personalresurserna är fördelade till redaktionen i Göteborg, vilket får konsekvenser för bevakningen av andra geografiska områden. Det mest framträdande resultatet är dock att TV-formatet i stor utsträckning påverkar såväl arbetssätt som nyhetsvärdering. Flera av reportrarna menar att det är viktigt att nyheterna passar TV-formatet och därför får vissa typer av nyheter mindre utrymme än andra. En slutsats är därför att medielogikens olika komponenter utgör en viktig del av nyhetsorganisationen och att dessa i viss utsträckning påverkar nyhetsvärderingen av de händelser som sker inom Västra Götalandsregionen.