Abstract Titel: Frihet och pingviner – en studie av uttryck för en kulturell gemenskap kring fri/öppen mjukvara Författare: Lotta Josefson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur uttryck för en kulturell gemenskap kring fri/öppen mjukvara förmedlas i kommunikationen på några utvalda samlingsplatser på Internet. Metod: Kvalitativ textanalys av datormedierad kommunikation på webplatser, e-postlistor och forum. Material: Ett urval av kommunikationen på webplatserna för Silicon Valley Linux User Group, http://www.svlug.org, The India Linux Organization, http://www.linux-india.org, Linux Online, http://www.linux.org, i maj-augusti 2003 samt ett urval av arkiverad kommunikation i Slashdots forum, http://slashdot.org och i Silicon Valley Linux User Groups respektive The India Linux Organizations generella e-postlista i maj 2003. Huvudresultat: En mängd uttryck för en kulturell gemenskap kring fri/öppen mjukvara förmedlas i kommunikationen på de utvalda samlingsplatserna. I den kulturella gemenskap kring fri/öppen mjukvara som studien visar på uttrycks delade uppfattningar om och tolkningar av specifika företeelser och händelser. En kulturell gemenskap uttrycks också genom artefakter som symboliska berättelser, en delad humor och gemensam specifik språkanvändning. Kommunikationen förmedlar att kulturen underbyggs av värderingar som ofta kan ses som motsatspar där fri/öppen mjukvara representerar vad som är gott och önskvärt medan privatägd mjukvara och Microsoft representerar vad som är dåligt och icke-önskvärt. Indirekt speglas grundläggande antaganden som formar den kulturella gemenskapen. Möjliga sådana kan vara öppenhet med information och en syn på individen som aktiv.

Abstract Titel: ”Det är ju faktiskt ingen syjunta vi är på!” – APT-mötet som intern kommunikationskanal Författare: Malin Zetterlund och Christin Törnqvist Handledare: Bengt Johansson, lektor vid JMG Typ av arbete: Examensarbete (C-uppsats) i medie- och kommunikationsvetenskap Antal sidor: 46 sidor exkl. bilagor Institution och universitet: Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet Examinationsdatum: 7 juni 2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka APT-möten som kommunikationskanal. Följande frågeställningar användes vid undersökningen: 1. Hur upplever medarbetarna kommunikationen på APT-möten? 2. Vilken funktion upplever medarbetarna dominerar kommunikationen? 3. Vilken kommunikationsfunktion söker medarbetarna mer av? 4. Hur påverkar de interpersonella faktorerna kommunikationen på mötet? Metod: Kvalitativa fokusgruppintervjuer Material: Delar av stadsdelsförvaltningen Linnéstadens förskolepedagoger Huvudresultat: Mötet som internkanal har möjlighet att främja både kommunikationens informativa och sociala funktioner. Medarbetarna eftersöker större sociofunktioner, vilket verkar kunna bli en effekt av chefens organisationsperspektiv. Ledarskap och gruppstorlek är interpersonella faktorer som påverkar kommunikationen.

Abstract Titel: Medelklassens moralpoliser och överklassens skyltdockor – en kvalitativ deskriptiv innehållsanalys av dramaserierna OC och Dawson’s Creek med fokus på konstruktionen av ungdomlighet Sidantal: 59 Författare: Rebecca Adolfsson och Malin Engelbrektson Kurs: Fördjupningskurs Termin: VT- 05 Handledare: Stina Bengtsson Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett ideologikritiskt perspektiv undersöka konstruktionen av ungdomlighet i de amerikanska dramaserierna OC och Dawson’s Creek. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Tre avsnitt av respektive serie ur säsong 1 Huvudresultat: Våra slutsatser av hur konstruktionen av ungdomlighet ser ut i OC och Dawson’s Creek vill vi presentera genom följande resonemang. Växer man upp i en överklassmiljö, som ungdomarna i OC, påverkas ungdomstiden med dess sociala problem genom en anpassning till den ofta extrema miljön. Då värderingar som kretsar kring materiella ting och ett ytligt leverne gror här, blir även ungdomarnas livsstil, sociala relationer och sociala problem präglade av detta. De problem som framställs som avgörande har oftast en ekonomisk grund som genererar ytterligare konflikter. På dessa ungdomar läggs inget ansvar och de lever genom sina föräldrars engagemang i dem som spegelbilder av familjens tillgångar och prestige. Då detta ibland blir frustrerande för ungdomarna resulterar det i en rebellisk och vild sida. I Dawson’s Creek konstrueras ungdomarnas liv i en annorlunda, medelklassmiljö som bär helt andra värderingar med sig. Här lever tankar om ansvar, ärlighet och trohet som också blir grunden till dilemman som formar seriens ungdomar. Ungdomligheten framställs som djup, analyserande och bekymrad och ungdomarnas problem utgörs till största delen av förädrarnas svek av dessa ideal. Ungdomarnas socialisation med varandra genom analyserande samtal och betraktelser av världen ger en brådmogen bild av dem som individer. Slutligen vill vi poängtera att då ungdomarna i OC och Dawson’s Creek lever i så skilda miljöer och atmosfärer blir det för oss naturligt att konstruktionen av ungdomligheten ser olika ut.

Abstract Titel Till salu: Ett grönt samvete. Privatiseringen av ett globalt problem. En kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters miljöjournalistik 2004 Författare Ulrika Hedman Kurs Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation, vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2005 Syfte Att utifrån ett ideologikritiskt perspektiv undersöka bilden av miljöfrågorna i Dagens Nyheter under 2004 Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Ett totalurval av miljöjournalistiken i Dagens Nyheter under 2004, sammanlagt 581 texter Huvudresultat Miljöjournalistiken i Dagens Nyheter 2004 präglas av den ekologiska moderniseringens principer, där miljöproblemen ses som något bra för tillväxten. Konsumenternas efterfrågan på gröna alternativ ska driva fram ny, mer miljövänlig, teknik. Alternativ till den ekologiska moderniseringen saknas nästan helt i miljöjournalistiken, i bara 19 av de 581 undersökta texterna finns exempel på alternativa perspektiv, vilket speglar det faktum att det inom den svenska miljöpolitiken och -debatten idag i det närmaste råder konsensus om den ekologiska moderniseringen. Den marknadsliberala ekologiska moderniseringen hänger samman med den privatisering av globala problem som sociologer beskriver som ett av det moderna samhällets kännetecken. Lösningen till de globala problemen heter ”Konsumera mera!” och en lagom dos miljömedvetenhet är en viktig pusselbit i den egna identiteten. Att också Dagens Nyheters miljöjournalistik bidrar till en privatisering av globala problem understryks av den bild av miljöfrågorna som den deskriptiva undersökningen av innehållet visar. Den deskriptiva bilden av miljöjournalistiken i Dagens Nyheter 2004 visar att miljöfrågorna är vanligt förekommande men lågt prioriterade. Frågor om bilism och trafik och energiproduktion dominerar dagordningen vid sidan av ämnen som matproduktion, miljögifter och naturskydd. Inom ämnesområdena bilism och trafik och energiproduktion är politikerna en vanligt förekommande aktörsgrupp, ett tecken på att det är inom dessa ämnen det finns en debatt om problemen och dess lösningar. Inom dessa två ämnen ligger miljöorganisationernas andel som aktörer lågt. Problemens geografiska orientering är nationell – en avvikelse mot trenden i tidigare undersökningar av svensk miljöjournalistik – och hushållen beskrivs som den främsta miljöboven – förr var industrin miljöboven nummer ett. Lösningarna heter lagstiftning, ny teknik och olika former av miljömärkningar. En undersökning av vilka av de nationella miljökvalitetsmålen som får mest uppmärksamhet och vilka som riskerar att försvinna från dagordningen visar att klimatfrågan dominerar, medan försurningen, ozonskiktet, övergödningen, sjöarna, grundvattnet, våtmarkerna samt fjällmiljön knappt syns alls.

ABSTRACT Titel: Walk-the-talk eller Att leva som man lär Författare: Pierre Skelebrink och Lotta Winström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Syftet med vår undersökning är att beskriva och förklara de anställdas syn på Corporate Social Responsibility och hur begreppet integreras i organisationens arbete. Metod och Fokusgruppintervjuer med totalt 25 personer uppdelat material: på fem grupper. Antal sidor: 58 Huvudresultat: Våra sammanfattande intryck från de fokusgruppintervjuer vi utfört är att kännedomen om AstraZenecas CSR-arbete och grundvärderingar förefaller låg. Vi drar slutsatsen att respondenterna bygger upp sina kunskaper och attityder om CSR utifrån sina egna värderingar och sitt sunda förnuft. I alla grupper fanns en samstämmighet att få information om CSR muntligt och gärna genom möten eller workshops. Respondenternas syn på CSR är lika varierande som begreppet i sig, vilket hänger samman med begreppets inbyggda komplexitet. Sammantaget uttryckte de flesta respondenter en positiv attityd till AstraZenecas CR-arbete, men en viss kritik framkom som främst berör deras inställning till alltför höga vinster och för mycket fokus på AstraZenecas aktieägare. De flesta respondenter vill ha mer fokus på patientnyttan och att hjälpa människor till ett bättre liv. Många respondenter uppvisade en rättfram kritik i att chefer inte lever som de lär. Ett önskemål som uttalades av många respondenter var att AstraZeneca skall inta en mer aktiv roll när det gäller att kommunicera och visa upp de goda insatser som företaget gör. Framförallt externt men även internt.

Abstract Titel: Naturvetenskapliga fakulteten – En kvantitativ studie av internkommunikation Författare: Ylva Johansson och Jéne Sjögren Kurs: Fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Att beskriva och förklara Naturvetenskapliga fakultetens internkommunikation. Metod: Surveyundersökning Material: Enkäter Huvudresultat: Den informationskanal som används allra mest är kollegor. Därefter följer e-post, närmsta chef och möten. Fakultetens intranät och personaltidningen N! används sällan eller aldrig. De kanaler medarbetarna oftast använder är också de kanaler som får högst betyg. Fakultetens intranät används först när det är något specifikt medarbetarna söker. Nästan hälften av medarbetarna anser sig ha dålig kännedom om intranätet och knappt en tiondel har fått information om hur man använder det. Endast en tredjedel av medarbetarna har stort förtroende för fakultetsledningen och fakultetskansliet medan de flesta förhåller sig neutrala. Trots detta upplevs både fakultetens intranät och tidningen N! som trovärdiga. Medarbetarna känner gemenskap med sin egen institution men inte med övriga avdelningar och personer inom fakulteten. Bidragande faktorer till detta kan vara att fakulteten är spridd såväl geografiskt som ämnesmässigt. Mer än hälften av medarbetarna anser sig ha dålig kännedom om fakulteten i stort medan de däremot anser sig ha god kännedom om förhållanden inom den egna institutionen. Medarbetarna är inte intresserade av att aktivt söka fakultetsinformation och den information som förmedlas till dem verkar ofta passera obemärkt. Den relativt låga svarsfrekvensen på enkätundersökningen kan mot ovanstående bakgrund tolkas som ännu ett tecken på ointresse för fakultetsinformation. I så fall är det rimligt att anta att de personer som inte har besvarat enkäten sannolikt har ett ännu lägre intresse för fakultetsinformation. Sju av tio medarbetare anser att internkommunikation inom fakulteten är mycket viktig. Däremot är det bara drygt hälften av alla medarbetare som tycker att kommunikationen mellan fakultetsnivå och institutionerna generellt sett fungerar mycket bra. Endast tre av tio upplever att de har möjlighet att lämna feedback på information från fakultetsnivå. Vår slutsats är att fakultetsledningen och fakultetskansliet behöver profilera sig. Medarbetarna är osäkra på vilken funktion ledning och kansli fyller i organisationen och har även dålig kännedom om deras främsta informationskanaler. Medarbetarna har inget större intresse för information från fakultetsnivå och är heller inte motiverade att själva söka upp den. De allra flesta medarbetarna upplever sig ändå få tillräcklig information för att kunna utföra sitt arbete. De trivs på sin arbetsplats, känner gemenskap med sin institution och ser ljust på framtiden. Dessutom anser de att kommunikation inom fakulteten är mycket viktig. Fakultetsledningen har därmed goda förutsättningar att förbättra kommunikationssituationen inom fakulteten.

Abstract Titel: ”Här är kaos. Bilar i poolerna. Hundratals döda” – En studie om Göteborgs Posten och GT:s krisrapportering från flodvågskatastrofen i Asien Författare: Erik Ask och Niklas Henrikson Kurs: Fördjupningskurs medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Att klargöra tydliga likheter och skillnader i Göteborgs Postens och GT:s krisrapportering från flodvågskatastrofen i Asien, med avseende på artiklarnas form och dess användande av källor. Metod och material: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys på tidningar och artiklar. Huvudresultat: Både Göteborgs Posten och GT skrev mycket om flodvågskatastrofen i Asien och de använde sig främst av privatpersoner som källor. Göteborgs Posten använde sig av bättre rubriksättning och formulerade sina ingresser på ett lämpligare sätt utifrån artiklarnas innehåll. Vi kunde i båda tidningarna se att rubrikerna hade täckning i artiklarnas brödtext, men att de stundtals fungerade missvisande. Detta gällde framförallt i GT. Det framgick även att GT i högre utsträckning än Göteborgs Posten placerat viktig information långt bak i sina artiklars brödtext, det vill säga där den riskerar att inte bli läst. Sammanfattningsvis kunde vi konstatera att Göteborgs Posten och GT i det undersökta materialet liknade varandra i flera avseenden. Där skillnader fanns berodde de ofta på att GT genomfört en sämre typ av krisrapportering än Göteborgs Posten.

Abstract Titel: ”Vad handlar det här om?” En studie om svt:s inrikespolitiska expertkommentatorer Författare: Malin Lundell & Anders Olson Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs VT 2005 Syfte: Att undersöka de inrikespolitiska expertkommentatorernas roll i Aktuellt och Rapport Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material De inslag i Aktuellt och Rapport under september 2004 där Mats Knutsson och K-G Bergström framträder i egenskap av expertkommentatorer. Vilket innebär tio inslag, fem med Knutsson och fem med Bergström. Huvudresultat: De inrikespolitiska expertkommentatorerna vid Aktuellt och Rapport talar i huvudsak om politik som spel och strategi. Det är endast vid enstaka tillfällen de fokuserar på sakförhållandena i politiken. Det är ofta förekommande att de fokuserar på vilka intentioner politikerna har i det politiska spelet. Expertkommentatorerna redovisar sällan hur deras slutsatser är underbyggda. Genom att med självklarhet ta på sig tolkningsrollen av politiken gör sig expertkommentatorerna till allmänhetens ombud. De markerar ibland att de är tolkande och ibland inte. När de visar att de är tolkande gör de det genom att använda sig av tolkningsmarkörer. Expertkommentatorerna bygger upp sin trovärdighet genom att för det första använda en klädsel och ett kroppsspråk som fungerar i genren de figurerar i. För det andra genom att visa vilken kunskap man besitter genom att exempelvis referera till sådant som hänt inom politiken. Och för det tredje byggs trovärdigheten upp genom deras samspel med nyhetsankaret. Nyhetsankaret hjälper till att förstärka expertkommentatorns ethos. Vidare legitimerar och marknadsför expertkommentatorerna sig själva genom att exempelvis använda viktiga källor, visa på privilegierad information. Det de säger framställs som att det är sanningen de kommer med. Detta märks bland annat genom att det inte vid ett enda tillfälle finns ett enda exempel där expertkommentatorerna reserverar sig för att det finns alternativa tolkningar till tolkningarna de själva gör.

Abstract Titel: Tsunamirapporteringens aktörer – en studie av Göteborgs Posten och Göteborgs Tidningens bevakning av tsunamikatastrofen Författare: Ida Nilsson och Josefin Hjörne Handledare: Britt Börjesson Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Vt 2005 Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilka huvudaktörer som förekommit i GP:s och GT:s tsunamirapportering samt på vilket sätt de framställts? Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Vi har använt oss de artiklar som berört tsunamikatatstrofen i GT respektive GP från den 27 december 2004 till och med den 10 januari 2005, samt den 3 april och den 26 juni 2005. Huvudresultat: Vårt resultat tyder på att GT är mer personifierad än GP. GT har mer än dubbelt så många personifierade artiklar än GP. Detta innebär en skillnad mellan 56 stycken personifierade artiklar i GP och 138 stycken personifierade artiklar i GT. Medierna följer gärna upp vissa aktörer och särskilda personligheter vilket innebär att vissa aktörer blir mer personifierade än andra. Vårt resultat visar också på att det är en viss typ av aktör som förekommer mer frekvent än andra. Generellt tyder vårt resultat på att personifiering i GT och GP:s rapportering är ett relativt vanlig fenomen.