ABSTRACT Titel: Fair play eller offside – sportjournalistikens etik Författare: Charlotta Blixt & Daniel Elfvelin Antal sidor: 77 Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Våren 2004 Handledare: Britt Börjesson Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka vilket etiskt förhållningssätt sportjournalister på morgontidningar har. Avsikten är att undersöka i vilken utsträckning sportjournalister avviker, respektive följer de rådande regler och normer som finns angående etik i Sverige. Metod: Kvalitativ intervju Material: Intervjuer med sportjournalister på två landsortstidningar samt en storstadstidning. Huvud- resultat: Sportjournalisternas etiska förhållningssätt är varken fair play eller offside. I många fall är sportjournalistiken etiskt försvarbar, särskilt när det gäller hänsyn, källkritik och saklighet, men i vissa avseenden höjer vi ändå det gula kortet. Brister vad gäller allsidighet och objektivitet finns i morgontidningarnas sportjournalistik.

ABSTRACT Titel Stenbeck – en privat man i det offentliga En kvantitativ studie av rapporteringen kring Jan Stenbecks bortgång Författare Mia Göransson och Helena Hjalmarsson Handledare Anna Maria Jönsson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen Termin Vårterminen 2003 Syfte Vårt syfte är att studera och jämföra mediernas rapportering kring Jan Stenbecks död Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Aftonbladet och Dagens Nyheter, 2002-08-20 – 2002-09-04 Huvudresultat Det fanns en skillnad huruvida tidningarna rapporterade utifrån ett privat respektive offentligt perspektiv. Aftonbladets rapportering var mer av privat karaktär, eftersom den bestod av fler mjuka nyheter och var präglad av ett sensationellt innehåll. DN:s material innehöll i större utsträckning nyheter av den hårda sorten, som ekonomi och maktförhållanden, vilka är av mer offentlig karaktär. Resultaten visade att det fortfarande finns tydliga skillnader mellan tabloidpress och traditionell press

Abstract Titel: Bok & Bibliotek -En studie av mässans roll och position på det kulturella fältet utifrån arrangörer och utställare Författare: Johanna Adamsson och Lisa Virhammar Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen. Termin: Vårterminen 2003 Handledare: Anna Maria Jönsson Sidantal: 57 sidor Syfte: Vårt syfte med denna studie är att studera Bok- & Biblioteksmässans betydelse och funktion med fokus på de fält och maktpositioner som kan förekomma utifrån såväl arrangörer som utställare. Metod: Kvalitativa intervjuer. Material: Vi har genomfört sju intervjuer med respondenter från såväl arrangören, Bok & Bibliotek i Norden AB, samt fyra bokförlag. Huvudresultat: Vi har funnit att Bok- & Biblioteksmässan är ett mångfacetterat arrangemang där såväl utställare som arrangörer ser blandningen av kulturella och kommersiella aktörer bidra till mässans existens. Mässan besitter ett starkt symboliskt kapital och därmed en stark position på det kulturella fältet. Detta symboliska kapital på det kulturella fältet är även viktigt för de aktörer som deltar på mässan då det kan påverka deras egna positioner under kommande år. Utställarna ser också det symboliska kapitalet påverka deras möjlighet till att utöva inflytande på exempelvis monterplaceringen på mässan. Detta är dock inte arrangörerna lika övertygade om. Huvudsyftet med deltagandet på mässan är att visa upp sig. Detta syfte är detsamma för såväl små som stora förlag även om det finns ytterligare syften som skiljer förlagen åt. Syftet med Bok & Bibliotek är detsamma för både arrangörer och utställare, alla är överens om mässans betydelse för att skapa en träffpunkt.

Abstract Titel Observera – hur tolkas publicitet? Författare Moa Hörnquist & Mikaela Östebro Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs (JMG) Termin Vårterminen 2003 Handledare Monika Djerf-Pierre Syfte Syftet med uppsatsen är att studera hur publicitet tolkas som positiv respektive negativ av TeliaSoneras intressenter. Metod Kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Material Två fokusgrupper och tre personliga intervjuer med medie- och aktieanalytiker samt med pressansvarig på segment Privat på TeliaSonera, Sverige. Huvudresultat Vi har kommit fram till att mediebilden har stor betydelse för ett företag. Samtliga intressenter menar att en dålig mediebild har en negativ påverkan för ett företag samt att den har betydelse för vad de olika intressenterna tycker om det. Vidare kan vi slå fast att det ofta är det negativa och avvikelser som träder fram på redaktionell plats. Även om företaget får kommentera kommer många inte att ta del av eventuella rättelser vilket kan leda till problem för företaget. Bolag som TeliaSonera har stort samhälleligt intresse och får ofta negativ publicitet. Exempel på positiv publicitet är när det skrivs om folkliga och engagerade chefer eller om det kommer fram att ett företag har bra personalpolitik. Publicitet om det nya TeliaSonera bedömdes också som positiv. Negativ publicitet kan vara nedskärningar och att jobb försvinner. Samtliga fokuserade på starka rubriker och vissa ord med negativ/positiv klang. Bilder kunde också spela in vid bedömningen. Vad gäller intressenternas erfarenheter och allmänna bild av TeliaSonera kunde vi se att Telias tidigare monopolställning på marknaden kan ha bidragit till att skapa den negativa bild av bolaget som många har. De som var positiva till företaget var också mer benägna att tolka artiklarna som positiva. Intressenterna tolkade olika utifrån den kontext de tillhör d.v.s. yrke, den bild de har av TeliaSonera, kunskap om näringslivet etc. Vi kunde även se att intressenterna tolkade olika utifrån förväntningar på nyhetsgenren och journalisten samt de kunskaper de hade i ämnet.

ABSTRACT Titel: Trovärdiga TV-nyheter – En kvalitativ innehållsanalys av hur trovärdighet skapas i TV:s nyhetssändningar Författare: Maria Norbäck & Nadia Rabit Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (c-kurs) Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2003 Handledare: Monika Djerf Pierre Antal sidor: 54 Syfte: Att undersöka hur trovärdighet skapas i TV:s nyhetssändningar, för att sedan lägga en genusaspekt på fenomenet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: En veckas sändningar av Rapport, Aktuellt och Nyheterna Huvudresultat: I de nyhetssändningar vi undersökte kunde vi identifiera alla de 12 symboliska makttekniker vi använde som analysinstrument. Bekräftelseteknikerna synliggörande, förhärligande, förstående och tillhandahållande av information har varit enkla att upptäcka då de är strategier som används mer eller mindre hela tiden. Erkännande och dubbelbelöning var svårare upptäcka, men vi hittade några exempel även på dessa. Också härskartekniker har vi kunnat spåra och även de fungerar ofta som stenar i nyhetsprogrammens trovärdighetsbygge. Förlöjligande och oförstående används ofta i interaktionen mellan reportrar och personer med makt. Osynliggörande och undanhållande av information har varit svårare att identifiera, då de per definition inte syns. Vi har dock sett situationer då man förstår att dessa tekniker används. Dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam är tekniker vi kunnat urskilja på en högre abstraktionsnivå. Användandet av makttekniker är också ett ”verktyg” nyhetsprogrammen använder för att mediera kvinnor och män, bl a genom att synliggöra kvinnor och män på olika sätt, osynliggöra kvinnor i större utsträckning än män och påföra skuld och skam på grupper som ofta består av kvinnor.

Abstract Titel: uppMärksAmhet & beKräfTelse – en studie av Guldäggets betydelse för reklambyråer Författare: Eva Berglie & Malin Grund Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Termin: Vårterminen 2003 Sidantal: 59 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse Guldägget har för reklambyråer. Med betydelse menas dels betydelsen utåt – gentemot branschfolk, kunder och konkurrenter, och dels betydelsen inåt – för reklambyrån och den enskilde individen. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Sex anställda vid fyra olika Guldäggsbelönade reklambyråer i Stockholm, Malmö och Göteborg. Huvudresultat: Sammanfattningsvis uttryckte respondenterna många faktorer som gör Guldägget betydelsefullt. Guldäggsvinster ger byrån fler kunder, förbättrar relationen med gamla kunder, underlättar vid rekrytering och markerar reklambyråns särställning som kreativ. Priset och galan marknadsför till viss del också reklambranschen i allmänhet, och betonar yrkets särart. Guldäggsgalan är å ena sidan ett sätt för byråerna att få uppmärksamhet från omgivningen, och å andra sidan ett sätt att öka den interna samhörigheten. Priset gör det lättare för individen att motivera sin arbetsplats, och det ger denne ökade karriärmöjligheter och högre status. Det fungerar också som bekräftelse för ett väl utfört jobb, och stärker yrkesidentiteten och individens habitus. Följaktligen går reklambranschen att likna vid ett fält och Guldägget som ett symboliskt kapital. Som sådant ger det makt och status, och tillgång till fältets vinster. Att det accepteras av alla som betydelsefullt, gör att det bidrar till att reproducera den elit som finns. Makten som följer med att vinna är uppenbar. Enligt våra respondenter betyder dock Guldägget olika, och får olika effekt, beroende på vilken nivå reklambyråerna befinner sig på. För den mindre byrån i Malmö var vinsten mycket betydelsefull, men fördelarna med att ha vunnit varade inte så länge. För de större elitbyråerna i Stockholm och Göteborg har Guldägget minskat i betydelse i takt med att byråerna har vuxit och vunnit många internationella priser. Däremot varar effekterna av Guldägget fortfarande, eftersom byråerna tilldelats priset flera år i rad. Som titeln på vår studie anger, sammanfattar vi betydelsen av Guldägget i uppmärksamhet och bekräftelse. På extern nivå anser vi att det är uppmärksamheten som Guldägget genererar som är viktigast, och på intern nivå är det bekräftelse av individen som är prisets främsta fördel. Vilka faktor – de interna eller externa – som är viktigast framgick dock inte av våra intervjuer, och det var inte heller vårt syfte att undersöka det.

ABSTRACT Titel: Konsten att skapa tillväxt – en kvalitativ studie av IT-företags omvärldsbevakning Författare: Malin Heidenfors & Angelica Sandström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kurs. Termin: VT-03 Handledare: Marie Elfving Sidantal: 57 Syfte: Att undersöka hur omvärldsbevakningen ser ut i inom IT-företag, samt varför den ser ut som den gör. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Informantintervjuer med sex personer på ledningsnivå inom företagen. Huvudresultat: Det viktigaste för företagen i deras omvärldsbevakning är att hålla koll på kunder och konkurrenter. Företagen har en tendens att fokusera på den egna branschmiljön. Samtliga företag anser att alla medarbetare skall vara delaktiga i omvärldsbevakningen, men att det yttersta ansvaret bör ligga på ledningen. Företagen ägnar sig främst åt informellt informationsinhämtande som t.ex. att läsa bransch-tidningar, besöka och delta i mässor. Inget av företagen har någon enhet som uteslutande arbetar med att samla in information. Utan betonar vikten av att alla i företaget är delaktiga i företagets informationinhämtande. Företagen arbetar varken systematiskt eller yrkesmässigt med omvärldsbevakning. Företagen tycker att bra relationer med omgivningen är viktigt och då främst med deras kunder. Därav består företagens omvärldsbevakning till stor del av bevaka och ha bra relationer med deras kunder. Till stor del handlar den omvärldsbevakning som företagen gör om att förutse möjligheter och hot som kan väntas uppkomma i framtiden. Företagen anser att det är viktigt att göra framtidsanalyser med tanke på den bransch dem befinner sig i. Fast för det mesta tittar de inte längre fram än 1-1  år eftersom de inte anser att det är givande att försöka förutse saker som kan väntas uppkomma längre fram än så.

Abstract Titel: Vad påverkar observation av annonser? Författare: Jenny-Marie Ohlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, 20 poäng Termin: Vårterminen 2003 Syfte: Undersökningens syfte är att se vad som kan påverka observation av annonser. Vad i kommunikationsprocessen rörande samhälle, omgivning, sändare, mottagare eller budskap kan påverka observationen av en annons? Metod: Data som jag utgått från i resultatredovisningen kommer från FLT Medias databas för observationsmätningar. Mitt tillvägagångssätt har varit enligt följande: § Kartläggning av gällande teorier. § Behandling av observationsmätningsdatabas § Analys av resultat som kommit fram utifrån utvalda teorier. § Framtagande av exempel ur databas för att belysa resultaten och svaren på frågeställningarna. Material: Avgränsning har skett till data från FLT: s observationsmätningsdatabas tidsperioden 1997 09 26 till och med 2002 11 28 då det inte finns fullständiga observationsdata innan detta mätdatum. Intressant för denna undersökning har varit att kunna använda sig av så mycket data som möjligt. 41 observationsmätningsomgångar ingår. I snitt har 350 olika personer intervjuats per omgång. Detta medför att underlaget till observationsmätningsdatabasen baseras på ca 14 350 intervjupersoners svar och att ca 75 600 intervjuer genomförts. De 216 olika annonserna har 93 olika annonsörer som avsändare. Resultat: Analysen har visat att: § Helsidorna är starkast av alla annonsformat. § Uppmärksamhetsknep fungerar. § Fyrfärg ger högre observation än svartvitt. § Det är en större skillnad mellan fyrfärg och svartvitt än vi tidigare trott. § Utbudsannonser får högre observation än varumärkesannonser. § Branscherna kläder och skor och klockor och smycken får högst observationsvärden. § Annonsörens kännedom spelar roll för påverkan. § De bästa annonserna följer eye-flowmodellen. § Selektiv perception spelar stor roll för påverkan. § I snitt har observationsvärdena legat över medelvärdena så observationen generellt är högre än vi tidigare trott.

Abstract Titel: Författare Ella Jusufovic, Christina Harbecke och Andreas Lindelöw Handledare André Jansson Kurs Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2001 Syfte Undersökningens syfte är att söka klarlägga skillnader och överensstämmelser som kan finnas hos reklambranschfolk och reklamkonsumenter när det gäller tolkningen av könsdiskriminerande reklam. Vi vill även ta reda på om det finns gemensamma normer för de båda grupperna vi skall intervjua, och om dessa skiljer sig åt när man tittar på manliga och kvinnliga könsroller i reklamen. Vi kommer att intervjua fyra kvinnor och fyra män för att sedan försöka finna och analysera eventuella likheter och olikheter ur ett genusperspektiv. Metod Kvalitativa intervjuer Material Åtta kvalitativa intervjuer. Uppdelat på två grupper bestående av fyra reklamkonsumenter och fyra reklamproducenter. Huvudresultat Överensstämmelserna överväger skillnaderna när det gäller tolkandet av könsdiskriminerande reklam hos båda urvalsgrupperna. De få skillnader som visade sig berörde tolkningen av vad som var sexistiskt eller schabloniserande reklam. De normer vi kunde urskilja var att majoriteten av respondenterna ansåg att könsdiskriminerande reklam borde om inte förbjudas så åtminstone regleras hårdare.

Abstract Författare: Quintus Lindblom Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet VT 2003 Sidantal: 58 Syfte: Att granska debatt och rapportering i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten angående Mediekoncentrationskommitténs utredning SOU 1999:30. Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys. Material: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Samtliga artiklar mellan 1999-01-01 och 1999-06-30 som berör mediekoncentrationskommitténs arbete och den offentliga utredningen SOU 1999:30. Huvudresultat: Den dominerande diskursen kännetecknas utav en begreppshantering som grundar sig på ekonomiska aspekter och resonemang snarare än politiska, kulturella och/eller sociala. Debatten och rapporteringen gällande MKK:s utredningen under det första halvåret av 1999 genomsyras av en ensidig belysning och en avsaknad av mångfald i bemärkelsen politisk pluralism eller åsiktsmångfald.