Abstract Titel: [yur-te-boy] – en kvalitativ textanalys av hur utländska guideböcker presenterar Göteborg Författare: Marie Eriksdotter och Michaéla Claesson Handledare: Marie Elfving Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kursen ht 2003 Sidantal: 60 Syfte: Undersöka hur Göteborg presenteras i utländska guideböcker Metod och material: Kvalitativ innehållsanalys av utländska guideböcker Sammanfattning av resultat: Resultatet av vår undersökning visar att vi kan se vissa mönster i hur Göteborg presenteras. Vi har dragit slutsatsen att djup kännedom om Göteborg inte är så vanligt förekommande. Vi har också konstaterat att den kulturell/historiska genren verkar vara en av de mer intressanta för dessa guideböcker, liksom att den kulturella kontexten inte så ofta lyser igenom i våra guideböcker. Beskrivningar med positiv värdeladdning anser vi vara använt i hög grad i vårt material. De olika texterna visar på olika sorters identitet som därmed blir till olika sorters identitet i de olika länderna. En identitet av Göteborg som vi upplever vara den mest framträdande i vårt material är den historiska. En slutsats vi anser oss kunna dra är att Göteborgs historia spelar en stor roll i identitetsskapandet. Vi ser även att Göteborgs kulturella sida framhålls i vårt textmaterial, liksom Göteborgs pittoreska och vänliga atmosfär. Vi anser att Göteborg framstår som en historiskt intressant, kulturellt tilltalande, pittoresk stad med industriella inslag.

Abstract Titel Den rika smaken – en analys av Gourmets position i striden om den goda matjournalistiken Författare Lisa Lemke Kurs C-uppsatsarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap Temin Medie- och Kommunikationsvetenskap Fortsättningskurs, HT 2002 Sidantal 61 sidor Syfte Syftet är att beskriva Gourmets position i fältet. Metod Kvalitativ metod samt beskrivande innehållsanalys. Material Tre nummer av tidningen Gourmet, utgåvorna nummer 3 från 1980, 1990 respektive 2000. Dessa nummer är utvalda utifrån ett strategiskt typurval. Huvudresultat De områden vilka analyserades var aktörer, ämnesområden, innehållets funktion, språk och bilder samt recept. Ett av många tydliga resultat som framkom var bland annat att tidningen under all tid lagt stor vikt vid expertis. Med åren har emellertid Gourmet placerat sig själv bland den främsta expertisen vilket lett till att man i det senaste av de undersökta nummerna intog en ny ställning till övriga experter och kända kockprofiler. Likaså vad det gäller såväl språkbruk, användande av bilder och illustrationer samt utformandet av recept märks denna fokusering mot experter. Detta visar i sin tur att man ställer vissa krav på sina läsare, i synnerhet vad det gäller ekonomiska resurser, kulturell medvetenhet och inte minst social begåvning och kunskap. Likaså resor och internationella matkulturer är en framträdande del i samtliga nummer, även om inställningen till dessa områden förändrats markant mellan de olika nummerna. I början av den undersökta tidsperioden intog tidningen en respekterande ställning till såväl internationella matkulturer som högt stående kockar. I den senare delen av den undersökta tidsperioden utgör tidningen själv en del av de internationella matkulturerna och den matlagning som presenteras är opretentiös och avslappnad, en inställning som i övrigt symboliserar den nya finkultur som tidning i numret från 2000 ger intrycket av att inrikta sig mot. Konsumtion, hög klass och finkultur är i övrigt något som fått allt större utrymme i de senare nummerna, i synnerhet i numret från 2000. Tidningen har bland annat blivit allt spetsigare och specialiserad vilket klargör att de helt klart behållit en ledande position i striden om den goda matjournalistiken, det vill säga det aktuella fältet.

Abstract Titel: Från Meloditävlan till Melodifestival – en kvalitativ textanalys av Melodifestivalen som ett medieevenemang, 1960-2002. Författare: Emma Borg & Malin Fors Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT-02 Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur den svenska Melodifestivalen konstrueras som ett medieevenemang i svensk television, 1960 – 2002. Vi vill också göra en jämförelse för att se på utvecklingen över tid. Metod: Kvalitativ textanalys Material: Statens ljud- och bildarkivs inspelning av Melodifestivalen från 1960, 1974, 1989 samt 2002. Huvudresultat: Uppsatsens huvudresultat är att Melodifestivalen har utvecklats till att successivt få allt fler drag av ett medieevenemang. Detta handlar t.ex. om hur evenemanget skapar gemenskap och samhörighet hos publiken. Programmet har utvecklats från ett förhållandevis regelstyrt och ”torrt” program till att innehålla alltmer ”gala och festival”. Evenemanget har också ändrats från att 1960 och 1974 fokusera på regler och dirigent, till att 1989 och 2002 allt mer hylla artisten och skapa hjältar.

Abstract Titel: PRO:s roll och möjlighet till deltagande i det medierade offentliga samtalet En kvantitativ innehållsanalys Författare: Carina Frednäs, Anna-Karin Sagvall Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap fördjupningskursen Termin: Höstterminen 2002 Syfte: Att beskriva och tolka PRO:s roll och möjlighet till deltagande i det medierade offentliga samtalet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 199 artiklar hämtade ifrån Mediearkivet samt Presstext. Huvudresultat: PRO, Pensionärernas Riksorganisation känner sig inte tillfreds med dagens mediabevakning. De upplever att de blir ignorerade och i vissa fall felaktigt skildrade. Utifrån teorier om det medierade offentliga samtalet och mediernas roll, har vi undersökt PRO:s roll och möjlighet till deltagande i detta samtal. PRO fyller väl sin funktion som intresseorganisation. Man lyckas på ett tillfredställande sätt förekomma i de ämnen och frågor som man anser viktiga för sitt arbete. Undersökningen har visat att den geografiska anknytningen har en nyckelroll när det gäller vilka ämnessammanhang PRO figurerar i, vilken roll de tilldelas och vilken attityd de intar. Olika tidningstyper framställer organisationen på olika sätt och ger dem olika möjligheter till utrymme. Av de tidningar vi undersökt ger Göteborgs-Posten, GT samt Nerikes Allehanda PRO störst möjlighet till deltagande i det medierade offentliga samtalet. Detta på grund av att de har den mest omfattande rapporteringen kring organisationen, men även det faktum att de också har den mest varierade rapporteringen. Sämst möjlighet att föra fram sina åsikter har PRO i Dalarna där områdets tidningar har en förhållandevis låg rapportering. Vi antar att dessa skillnader beror på att man inom de olika geografiska områdena har skiftande kontakter med och bearbetar pressen på skilda sätt.

Abstract Titel: Från händelse till nyhet, en innehållsstudie om kommunaljournalistik i Göteborgsregionen Författare: Peter Hedlund & Karin Holm Handledare: Lennart Weibull Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT 2002 Arbete: C-uppsats Sidantal: 70 Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera vilken bild den lokala samhällsjournalistiken ger av kommunerna, och om det lokala perspektivet har någon betydelse när medierna skapar sin bild av kommunerna. Fokus är främst inställt på den bild medierna ger av kommunerna som arbetsgivare och som arbetsplats Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys Materialval: Göteborgs-Posten, GP Nära samt Alingsås Tidning under perioden 1 april, 2002 till 30 april, 2002. Huvudresultat: De kommunala nyheterna är oftast små och placeras på undanskymda platser i tidningarna. Nyheterna är också generellt sett få till antalet, med undantag för GP Nära där de utgör över en tredjedel av tidningens nyhetsmaterial. De kommunala nyheterna med arbetsplatsperspektiv är genomgående få till antalet och presenteras oftast som varken negativa eller positiva, med en liten övervikt för positiv vinkel. Det är främst Medielogiken som har betydelse för om en händelse i den kommunala verksamheten blir till nyhet eller ej.

ABSTRACT Titel: Den synliga dagordningen – en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets och Dagens Nyheters presentation av krigsupptrappningen mot Irak Författare: Martin Karlsson & Axel Sjöberg Antal sidor: 60 Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2002 Handledare: Karin Fogelberg och Jan Strid Syfte: Att undersöka hur Dagens Nyheter och Aftonbladet presenterar konflikten mellan världssamfundet, med USA i spetsen, och Irak under perioden 1a september – 20e december 2002. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Alla artiklar rörande konflikten, i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, under den angivna tidsperioden. Huvudresultat: Tidningarna har inte lyckats med vare sig en allsidig rapportering eller att kontextualisera konflikten på tillfredställande sätt. Detta gäller Dagens Nyheter i större utsträckning än Aftonbladet. De har i sin presentation av konflikten fokuserat på ämnena krig, politik, vapeninspektioner och Iraks eventuella vapeninnehav. Dessa ämnen har generellt sett diskuterats med ett politiskt perspektiv. Mycket lite utrymme har givits åt civilbefolkningen i Irak medan Irak som nation, Saddam Hussein, USA, George W Bush och FN givits mycket större utrymme.

Abstract Titel ”Blodbad när Israel anföll Hamas” eller ”Dråpslag mot fredstrevare” – Verkligheten i nyhetstexter Författare Maria Jonsson Antal sidor 62 Kurs Medie- och kommunikationvetenskap, fördjupningskurs, Institutionen för Journalistik och Masskommuniktion vid Göteborgs Universitet Termin Höstterminen 2002 Handledare Anders Svensson Syfte Syftet är att beskriva och jämföra hur GP och Metro konstruerar nyhetstexter utifrån samma händelser Metod Kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys med vissa kvantitativa inslag Material Nyhetstexter som behandlar samma händelser ur Metro och GP perioden 8/10-11/10 samt 4/11-8/11 Huvudresultat Analyserna visade att nyhetstexterna från de båda tidningarna i hög grad är lika. Vad gäller den mer allmänna konstruktionen, med avseende på storlek och ursprung, visar analysen att GP:s nyhetstexter får ta större plats dock har nyhetstexterna i hög utsträckning samma ursprung och många texter är påtagligt lika. Vad gäller konstruktionen av nyhetstexter utifrån hur väl de svarar på grundläggande frågor och använder sig av olika berättartekniska grepp uppvisar tidningarna också vissa likheter. Båda tidningarna svarar väl på de sex frågorna vem, vad, när, var, hur och varför och texterna innehåller drag av bland annat human interest inslag, aktörsval och värdeladdade ord. De berättartekniska greppen blir dock tydligare i GP och i den tidningen behandlas ofta bihändelser vid sidan av huvudhändelsen. Även om GP exempelvis har fler aktörer och värdeladdade ord blir diskurserna minst lika synliga i Metro som i GP. Analyserna visar exempelvis på en diskurs om ”mannen som norm” då det exempelvis är män i ledande positioner som är de aktiva aktörerna och en moralisk diskurs om vad som är rätt och fel i nyhetstexter om pedofili och en ministers mottagande av dubbla inkomster.

Abstract Titel: Naturvetaren special – speciellt lockande? – Elevers tolkningar av ett rekryteringsmagasin. Författare: Maria Larsson. Kurs: Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Höstterminen 2002. Syfte: Att undersöka hur ungdomar tolkar innehållet i tidningen Naturvetaren special. Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Material: Elever som studerar på det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet. Huvudresultat: Tidningen ges ut i syfte att få eleverna att fortsätta studera naturvetenskap. Eleverna menar generellt, att tidningen utgör ett bra sätt att ta del av yrkes- och utbildningsinformation. Min uppsats styrs av ett utpräglat ”livsstilstänkande”- alltså att en människas livsstil leder till olika uppfattningar kring skola, utbildning, yrkesliv och uppfattningar kring naturvetenskap, vilka i sin tur influerar tolkningen av tidningens innehåll. Beroende på elevernas skilda livsstilar tolkas tidningen på olika sätt. För att nämna några av de resultat som framkom kan sägas: Eleverna föredrar två huvudsakliga massmedier när det gäller att ta del av utbildnings- och yrkesinformation, tidningar och Internet. Eleverna utan studiemotivation och kunskapstörst, tillika de som endast ser på utbildning som något nödvändigt ont för att nå fram till ett specifikt yrke, tolkade tidningens yrkespresentationer som relativt ointressanta. Dessa elever lockades istället av faktorer i yrkeslivet som hög lön, makt och status- kanske beroende på detta så lockades de inte i lika stor utsträckning av tidningens yrkespresentationer. De mer studiemotiverade eleverna, som har ett intresse för naturvetenskap, finner dock överlag yrkesporträtten som tilltalande och intressanta. När det gäller bilden av naturvetare kan eleverna med högre social bakgrund identifiera sig med denna. De menar att de inte alls ser naturvetare som trista och världsfrånvända människor, dock så framhåller eleverna att de ju är naturvetare själva. Men att andra säkerligen har detta synsätt. Eleverna med lägre social bakgrund kan, eller vill, i mindre utsträckning identifiera sig med bilden av naturvetare. Beträffande tidningens bilder så tilltalas ungdomar med lägre kulturelltkapital med sig hemifrån av de mer verklighetsbaserade bilderna i större utsträckning. Medan de mer ambitiösa eleverna i större utsträckning föredrar abstrakta, naturvetenskapliga bilder. Jag menar att tidningsproducenterna inte bör underskatta elevernas intresse för naturvetenskap. Vid tidningsutformandet bör fakulteterna tänka på vilken målgrupp av elever de vänder sig till.

Abstract Titel ”…och så är den framförallt gratis!” En studie av hur och varför ungdomar på Angeredsgymnasiet använder sig av Metro. Författare Åsa Björklund och Camilla Riis. Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Termin Hösten 2002 Handledare Anders Svensson Antal sidor 57 Syfte Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur och varför ungdomar på Angeredsgymnasiet använder sig av Metro samt konsekvenser av användandet enligt elevers och lärares uppfattning. Metod Kombination av enkätundersökning och strukturerade kvalitativa djupintervjuer. Material Knappt 300 enkäter och nio intervjuer med elever, samt två intervjuer med lärare på Angeredsgymnasiet. Alla undersökningar är utförda på Angeredsgymnasiet i Göteborg under november 2002. Huvudresultat 87 procent av eleverna på Angeredsgymnasiet läser Metro. De flesta av dem läser den minst en gång i veckan. Mer än hälften av dem läser Metro 3-5 gånger i veckan. Tidningen läses i högre grad av skolans invandrare än svenskar, samt i något högre grad av tjejerna än av killarna. Metro har fått en stor och betydelsefull plats i ungdomarnas konsumtion av nyheter. Ungdomarna läser framförallt Metro för att få nyheter och information, för att de tycker att den är bra, intressant och rolig samt för att den är lättillgänglig och gratis. De allra flesta av ungdomarna tycker att språket i Metro är lätt att förstå. Av olika anledningar anser respondenterna att det är viktigt att ta del av nyheter. Vi anser att ungdomarna genom sin läsning av Metro har fått en vana att läsa en nyhetstidning. Detta ger dem i längden möjlighet att bilda egna åsikter för att bli mer delaktiga och medvetna medborgare. Elevernas lärare anser att Metro är en bra tidning för eleverna och att den på flera sätt passar dem. De anser att det är mycket positivt och betydelsefullt för just dessa elever att de får en vana att läsa tidningen.

Abstract Titel: Bakom spegeln – Reklamskapares resonemang kring hur reklam kan forma unga kvinnors kroppsuppfattning. Författare: Therese Berglund och Caroline Hansson. Kurs: Fördjupningskurs medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Höstterminen 2002. Syfte: Att undersöka hur reklamskapare resonerar kring huruvida reklamens bild av kvinnan kan bidra till att forma unga kvinnors kroppsuppfattning. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Semistrukturerade intervjuer med fem reklamskapare. Huvudresultat: Reklamskaparna tror att det finns en koppling mellan reklam och kroppsuppfattning. De menar att kvinnoidealet, som består av en smal kropp och ett vackert utseende, är förskönat och ibland ouppnåeligt. De anser att de är en del av den stora massan som är med och förstärker, för vidare och ibland skapar dessa ideal. Reklamskaparna vill att man ska förhålla sig kritiskt till reklam, men tycker samtidigt att ärlighet är något de prioriterar högt.