Syfte: Syftet med denna studie är att analysera stereotypa sociala representationer av
funktionshinder i långfilmer där en fysiskt funktionshindrad karaktär har en huvudroll.

Teori: Stereotypteori; social representationsteori

Metod: Kvalitativ innehållsanalys

Material: Filmer; The Fundamentals of Caring, Me before You, Soul Surfer, Christmas Ever After.

Resultat: Studien visar att även om karaktärerna med fysiska funktionshinder i nyare filmer är mer mångfacetterade än den tidigare forskningen antyder,
förekommer det fortfarande samma stereotyper och sociala representationer. Nya stereotyper har identifierats och filmerna har analyserats genom både nya och gamla stereotyper. Däremot är det många stereotyper som utmanas antingen av karaktären själv, i dialog med andra eller indirekt från
filmskaparna. De mindre stereotypa skildringarna antyder att det har förändrats, exempelvis med en av filmerna som aldrig ens nämner huvudpersonens funktionshinder.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Estrids personliga och relationsskapande
kommunikation på Instagram uppfattas av unga kvinnor.

Teori: Studien använder sig av ett teoretiskt ramverk som består av teorier om tolkning,
relatering, värderingar och social identifikation.

Metod: En receptionsanalys med djupgående kvalitativa samtalsintervjuer.

Material: Nio kvinnliga respondenter deltog i intervjuerna. Alla var mellan 22–27 år gamla och
vardagliga användare av Instagram.

Resultat: Studien visar på att nivån av kritik gentemot kommunikationsstilen fluktuerar kraftigt
baserat på ett flertal olika faktorer, där individuella ideologier står i centrum.
Kommunikationen uppfattas av olika respondenter som bland annat autentisk och rolig, samtidigt som den fortfarande betraktas som löjlig, paradoxal och lurig. Tolkningen av inläggen skildrar sig kraftigt åt där de tolkade budskapen kan se väsentligt annorlunda ut baserat på betraktaren. Estrids typ av marknadsföring på Instagram föredras dock
framför vanlig, traditionell marknadsföring. Respondenterna kan se Estrids potential som ett företag som är duktig på att anpassa sig efter sin publik och reflektera dess intressen, dock anser de inte att Estrid kan liknas vid en vän eller förebild på Instagram.

Syfte: Syftet med studien är att se om riktad reklam uppfattas som positivt eller negativt. Detta
kommer att göras genom att se på hur folk över 50 år ser på fenomenet samt hur de ser på hur deras personliga integritet behandlas i samband med den riktade reklamen.

Teori: Det teoretiska ramverket i studien innehåller tidigare forskning och teorier som är kopplade till medieanvändning, reklam och integritet.

Metod: Kvalitativ metod med intervjuer.

Material: Personliga intervjuer med personer över 50 år.

Resultat: Resultatet av studien visar att det finns en ambivalens gällande hur riktad reklam tas
emot bland intervjupersonerna. Riktad reklam kan anses som positivt i den mån att intervjupersonerna får reklam som överensstämmer med individens egna intressen och bakgrund. Den negativa synen handlar om känslan av att ständigt vara övervakad och
förlorad integritet. Målgruppen använder sig flitigt av Facebook där olika behov tillfredsställs beroende på individens behov. Det gör också målgruppen väldigt medvetna om personlig data och digitala fotspår där de själva lyfter frågan om att vara
ständigt övervakade och att personlig data är den nya valutan.

Syfte: Syftet är att undersöka varför människor väljer att ofta eller ibland avstå från traditionella nyheter genom att skapa en förståelse för de resonemang, avsikt och behov en nyhetsmedieundvikare har.

Teori: Uses and gratification theory. Folk theories.

Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer.

Material: 10 semi-strukturerade intervjuer med individer som ofta/ibland undviker traditionella
nyheter.

Resultat: Respondenterna undviker traditionella nyheter, men de undviker inte alla traditionella
nyheter, de uppger att de väljer bort vissa traditionella nyheter men de väljer istället till
andra som bättre passar deras preferenser. De uppger att den sorts nyhet de undviker oftast är nyheter som anses vara av negativ karaktär och påverkar respondenternas mående negativt. Samtidigt uppger flera att de fortfarande vänder sig till denna typ av nyhet, men i ett annat format än traditionella nyheter. De bakomliggande faktorerna till varför respondenterna undviker nyheter är många och komplexa och uttrycks ofta i kombination med varandra. Negativitet och upprepning speglas i flera svar, även misstro och personliga faktorer spelar in. Såväl behov som uppfattningar och attityder
genomsyrar svaren i undersökningen. Både behov att konsumera och behov att välja bort. Respondenternas uppfattningar och attityder är det som hjälper dem att rationalisera sina handlingar. Coronapandemin har påverkat respondenternas konsumtion, de konsumerar mer nyheter och allt oftare från traditionella nyhetskällor. I relation till krisens allvar och smittomfattning följer respondenterna nyheter, dock uppger de att när krisen är över går de förmodligen tillbaka till gamla rutiner.
Respondenterna vill inte identifiera sig själva som nyhetsmedieundvikare, men kanske hellre nyhetsmedieundvikare än nyhetsundvikare.

Syfte: Syftet är att undersöka hur president Trump, CNN och Fox News bidrar till meningsskapandet
av Covid-19 som samhällskris.

Teori: Studien utgår från framing och sensemaking.

Metod: Kvalitativ textanalys med fokus på framing.

Material: President Trumps tal den 13 mars 2020 och två olika nyhetsprogram från CNN (Cuomo
Prime Time) och Fox News (Tucker Carlson Tonight) den 12 och 13 mars 2020.

Resultat: Studiens resultat påvisar att president Trump bidrar till meningsskapandet genom att tona
ner krisens eventuella konsekvenser. Det framgår även att han vill förmedla en bild av sig själv som
en ledare som agerar och har kontroll. Gällande CNN och Fox News görs det tydligt att de båda bidrar
till meningsskapandet utifrån två diametrala motsättningar. Vidare påvisar studien att nyhetskällorna inte bidrar till den allmänna förståelsen av krisen och president Trumps agerande, utan ramas in utifrån deras segmenterade publik.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga hur kvinnokroppen och dess funktioner framställs i PR- och reklamsammanhang för företag som säljer hygienprodukter för kvinnor, specifikt Libresse.

Teori: Feminism vs. postfeminism, PR-kritik, socialsemiotik

Metod: Kritisk diskursanalys (CDA), multimodal innehållsanalys, kritisk PR-analys

Material: Studien baseras på material från Libresse kampanj Wombstories. En kampanjvideo på 3 minuter och 18 sekunder kombinerat med text- och
bildmaterial hämtat från hemsidan; kampanjens huvudsida samt åtta stycken artiklar kopplade till kampanjen.

Resultat: Resultat visar på att Libresse till skillnad från i sina tidigare kampanjer valt
att adressera frågor och ämnen som är kopplade till kvinnokroppen men som inte är direkt kopplade till mens eller det kvinnliga könet. Det finns
en viss bredd i den tematiska och demografiska representationen men bland annat marginaliserade grupper förblir underrepresenterade, till
exempel transpersoner eller personer med funktionsvariationer. Övergripande är Wombstories en kampanj med tydligt närvarande CSR eftersom de tar upp och behandlar ämnen som inte är direkt kopplade till deras produkter eller verksamhet men är teman som berör deras kunder och målgrupper.

Syfte: Att belysa mediebilden av kärlek i svenska dejtingprogram.

Teori: Anthony Giddens ​senmodernitet ​ . Eva Illouz, Byung-Chul Han, Emma Engdahl och Zygmunt Baumans teorier kring samtida kärlek och dejting – oförmågan att se “den andre” och kärlekens kommersialisering.

Metod: Kvalitativ, tematisk analys.

Material: Nio avsnitt av svenska dejtingprogram – tre avsnitt av ​Gift vid första ögonkastet, tre avsnitt av ​Bonde söker fru ​ och tre avsnitt av ​Love Island Sverige ​ – samt programmens format.

Resultat: Dejtingprogrammen framställer kärlek både i linje med och i motsättning till teoretikernas beskrivningar av den senmoderna kärleken som kommersialiserad och den senmoderna människan som oförmögen att se “den andre”. Analysen visar också att det finns en differens i hur formaten och deltagarna framställer kärlek.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vilka föreställningar unga
kvinnor har om genus i Försvarsmakten och om Försvarsmaktens riktade
rekryteringskommunikation.

Teori: Hirdmans teori om genussystemet, Connells teori om genus i fyra dimensioner,
Stuart Halls teori om kodning/avkodning

Metod: Kvalitativa respondentintervjuer

Material: Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 18-24 år. Som diskussionsunderlag för intervjuerna användes fyra av Försvarsmaktens
kampanjfilmer.

Resultat: Resultaten visar att en bild av Försvarsmakten som en manligt präglad
organisation förekommer, men att denna bild befinner sig i ett förändringsskede på
väg mot en mer modern och jämställd bild. Resultaten visar även på en övervägande
positiv inställning till Försvarsmaktens riktade kampanjer.