Syfte: Att undersöka hur kvinnliga och manliga ryttare porträtteras i specialiserad och ickespecialiserad
media.

Teori: Dagordningsteorin, Framing, Semiotik, Genus, Hegemonisk Manlighet, Hegemonisk
kvinnlighet

Metod: Kvalitativ innehållsanalys

Material: Elva texter från Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Tidningen Ridsport. Texterna
är publicerade mellan 18 augusti 2017 och 3 september 2017.

Resultat: Resultatet av den här kvalitativa innehållsanalysen visar att det skiljer sig mycket lite i hur de olika medierna skriver om ryttarna ur ett genusperspektiv. När det kommer till vilka genusmarkörer som görs framkommer vissa resultat som skiljer sig från den
tidigare forskningen. Det är inte ovanligt att männen porträtteras med typiskt
kvinnliga genusmarkörer, så som leenden, känslor eller värdesättande av relationer. På
samma sätt är det inte helt ovanligt att kvinnorna porträtteras med typiskt manliga
genusmarkörer så som att de är hårt arbetande eller fokuserade. Trots detta finns det en
tydlig könsmaktsordning där männen är överordnade kvinnorna. Den här könsmaktsordningen är inte explicit, exempelvis porträtteras alla ryttare leende oavsett kön. Slutsatsen blir dock att atleterna allt som oftast porträtteras som ryttare på olika nivåer av denna maktordning snarare än tillskrivs sina kön.

Syfte: Syftet är att undersöka vilka bakomliggande anledningar som gör att mammor väljer att publicera bilder på sina barn på Instagram och Facebook.

Teori: Studien utgår från Uses and gratifications samt teorier kring framställning online.

Metod: Kvalitativa djupintervjuer

Material: Fem kvalitativa djupintervjuer med mammor födda på 90-talet.

Resultat: Studiens resultat pekar på att mammor delar bilder på sina barn på Instagram och Facebook för att tillfredsställa behov kring att spara minnen, att få bekräftelse, social tillhörighet och informationsdelning. Resultatet visar att dessa behoven många gånger kan kopplas till en jakt på gemenskap. Gemenskapen kan i sig nås på olika sätt. Mammorna anser att de själva framställer sig så autentiskt som möjligt men kan uppleva att andras framställning är oäkta. Detta innebär att mammornas Sharenting ofta görs när de vill visa ett backstage, men eftersom varje användare själv väljer vad som ska publiceras och visas är det istället ett tydligt exempel på Meyrowitz definition av ”middle-region”.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur kvinnorna i Lindex kampanj Underwear for people
like you and me framställs, samt undersöka hur kampanjen kan förstås utifrån en
större kontext gällande normativ femininitet, representation och inkludering.

Teori: Stuart Halls teorier kring representation, Beverly Skeggs teorier kring normativ
femininitet.

Metod: Kvalitativ textanalys med ECA- modellen.

Material: Samtliga bilder (12 stycken) i Lindex reklamkampanj Underwear for people like you
and me.

Resultat: Studien visar att det finns flera normbrytande, eller avvikande drag i Lindex kampanj men många delar är traditionella och normativt feminina. Modellerna bär exempelvis
inget hår på kroppen och miljön är något tillrättalagd. Resultaten i kvinnornas
framställning visar att flera kvinnor med normbrytande drag kompenseras med
normativa. Den enda person som genom exempelvis sitt hår riskerar femininiteten är
en äldre kvinna. Hon har däremot ett västerländskt utseende och mer smink än övriga.
Aktiviteten syftar också till förstärkande av femininiteten genom att bry sig om och ta
hand om det egna utseendet. Kvinnornas hållning är stabil vilket är ovanligt gällande
kvinnor i reklam. Bilderna är i de flesta fall tagna med ett öga-mot-öga-perspektiv,
vilket skapar en känsla va jämlikhet mellan betraktare och modell. Den enda bild som
skiljer är en bild som föreställer en kvinna som ammar, som snarare visar ett
ovanifrån-perspektiv vilket kan signalera underlägsenhet eller skörhet.

Syfte: Att analysera vilken sorts kommunikation som dominerar den nationella polisens Facebookinlägg.

Teori: Fredriksson och Pallas myndighetsprinciper (2013) samt Mergels (2013) kommunikationsstrategier.

Metod: En kvantitativ innehållsanalys

Material: 500 Facebookinlägg från den svenska polisens nationella Facebooksida.

Resultat: Studiens resultat visar att den svenska nationella polisen använder sig av en push-strategi och att de främst kommunicerar inom det civilas principer på Facebook. Vilket innebär att de ger ut information som har ett samhällsintresse.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur de som är aktiva inom kroppsaktivismen själva
uppfattar rörelsen, vad de har för erfarenheter av den, samt hur de använder medier för
att bedriva den.

Teori: Participatory culture, digital aktivism, digital feminism, counterpublics

Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer

Material: Intervjuer med fem personer aktiva inom kroppsaktivismen

Resultat: Resultatet visade att det saknas samstämmighet kring vad begreppen kroppsaktivism
respektive fettaktivism innebär och hur de bör användas. Instagram används för att det
är ett enkelt och tillgängligt sätt att nå ut med sitt budskap, men upplevs också som
problematiskt av olika anledningar. Instagrams fokus på självcentrering riskerar också
att göra det svårare att dra en gräns mellan influencer och aktivist. Det finns en stark
känsla av gemenskap inom rörelsen, trots att de flesta har begränsade erfarenheter av
offline-aktivism och interaktion ansikte-mot-ansikte med andra aktivister.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning och hur svensk nyhetsrapportering i tryckt press följer bästa praktiker inom risk- och kriskommunikation till allmänheten och den primära riskgruppen 70+ under
Covid-19 pandemi.

Teori: IDEA-modellen, Beteendeförändringsteori, nyhetsvärdering

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: Artiklar i Dagens Nyheter, period 1 januari – 8 april 2020 (N=594).

Resultat: Resultaten visar att rapporteringen om Covid-19 domineras av förklaringar av vad som sker och görs för att ta itu med epidemi. Innehållet gjordes relevant för publik i stor utsträckning gnom att förmedla aktuell information och relatera den till geografiskt nära avstånd. Däremot fanns det allvarliga brister i förmedlingen av vilka handlingar som människorna rekommenderas att vidta för att skydda sig eller andra, liksom argumentationen kring de rekommenderade handlingar. Resultaten visar att endast ett fåtal artiklar adresserade fråga om handlingens effektivitet eller stärkte individens tilltro till egen förmåga att utföra handlingen och klara av hotet, vilket är särskilt framträdande under risk fas – det vill säga före krisen är ett faktum. Detta kan ha skadliga effekter på hur människor följer de rekommendationerna och ökar risken för att drabbas hårt av konsekvenserna som pandemin orsakar. Kommunikationen riktad till riskgrupp äldre är bättre i balans, men även här argumentation är lite framträdande, vilket sänker kommunikationens effektivitet.