Kategoriarkiv: Examensarbete

thumbnail of 733-1

Deltagande i demokratin

Titel: Deltagande i demokratin – En beskrivande studie om ungdomars politiska deltagande genom kommunikationen av sina hjärtefrågor. Författare: Sandra Hansson och Lisa Snäll Uppdragsgivare: ADA Kontaktperson: Matilda Lindvall Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Jan Strid Sidantal: 37 sidor + bilagor Syfte: Att beskriva ungdomars politiska deltagande genom hur de kommunicerar sina hjärtefrågor. Metod: Kvalitativa intervjuer, Kvalitativ textanalys Material: Transkriberade samtalsintervjuer, Väst-SOM 2008 Huvudresultat: Med det demokratiideal som formulerats i Demokratiutredningen år 2000 menar man att det är den deltagande demokratin som bör eftersträvas. Denna syn på demokrati har som riktlinjer att fostra en aktiv medborgarkår och ser deltagande som en plikt snarare än en rättighet. Iresultaten från våra samtalsintervjuer, ser vi att hjärtefrågorna finns där och att de flesta har en stor samhällsrelevans. Det generella bland respondenterna är att de inte kommunicerar sin hjärtefråga i någon större utsträckning. De deltar inte själva aktivt i samhällsdiskussioner men läser gärna och hämtar information kring ämnen som faller i eget intresse. Det politiska intresset finns bland respondenterna, dock är det ingen som är politiskt aktiv eller på annat sätt försöker påverka samhället. Huvudresultatet är att de inte upplevs som aktiva medborgare, i den benämning som demokratiutredningen beskriver.

thumbnail of 694-1

Gerillareklam – Från scratch till renodlad gerillakampanj

TITEL: Gerillareklam – Från scratch till renodlad gerillakampanj FÖRFATTARINNA: Jessica Gustavsson KURS: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. TERMIN: Vårterminen 2009 HANDLEDARE: Jan Strid SIDANTAL: 56 sidor exklusive bilagor SYFTE: Syftet är att undersöka hur Miami arbetar med kommunikation och kommunikationskanal samt målgrupp vid framtagandet av en gerillakampanj. METOD &MATERIAL:Kvalitativ undersökning i form deltagandeobservation pågerillareklambyrån Miami samt en intervju med FredrikOlsson, en utav Miamis grundare. RESULTAT: Vid framtagandet av en gerillakampanj gör Miami först en målgruppsanalys. Utifrån den information som målgruppsanalysen bistår med anpassar Miami kommunikation samt kommunikationskanal efter målgruppen. Målet med detta arbetssätt är att leverera nya, kreativa och målgruppsanpassade kommunikationslösningar för sina gerillakampanjer. Studiens resultat visar även att gerillareklamens kommunikationsformer är mer okonventionella i jämförelse med traditionella reklamformer.

thumbnail of 695-1

Volvo Information Technology

Titel VOLVO INFORMATION TECHNOLOGY Are the important messages getting through to the employees? Authors Sophie-Joy Elkan and Jessica Ohliw Course Media- and communication studies Semester Spring 2009 Aim To study the internal communication at Volvo IT. Method & material Quantitative analysis of a web-survey. Main result Our results show that a great portion of the employees are not satisfied with the current communication forms, particularly the managers and the intranet.

thumbnail of 698-1

IT och Media? Redskap för lärande?

Abstract Titel: IT och media – redskap för lärande? Författare: Matilda Gustavsson, Maria Kanon och Isak Mathiasson Handledare: Karin Fogelberg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Examensarbeteete HT – 07 Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur lärare använder sig av datorbaserad teknik i grundskolans senare del beroende på om de gått ITiS eller inte. Metod: Kvalitativ undersökning Material: Åtta lärare på olika skolor i Göteborg Huvudresultat: Våra resultat antyder om att ITiS-utbildningen inte gett de resultat som man kunnat förvänta sig. Lärare i denna undersökning använder sig av den teknik de känner sig säkra på.

thumbnail of 696-1

Propagandaministerierna?

Abstract: Titel: Propagandaministerierna? En studie av tre myndigheter och deras opinionsbildande verksamhet Författare: Pontus Haag Uppdragsgivare: MOVE – Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet Kurs: Examensarbeteete i Medie_ och kommunikationsvetenskap vid insti_tutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs uni_versitet. Termin: Vårterminen 2009 Handledare: Magnus Fredriksson Sidantal: 63 exklusive bilagor Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida opinions_bildning av mer ideologisk karaktär förekommer samt om det finns ett aktivt arbete med att påverka människors uppfattning om de tre myndigheterna. Metod: Kvalitativ metod Material: Genomförda samtalsintervjuer med sex representanter med an_svar för information och kommunikation på Energimyndigheten, Fiskeriverket och Försäkringskassan. Huvudresultat: Studiens huvudsakliga resultat visar att de tre undersökta myndigheterna inte kan karakteriseras som den typ av ideolo_giska myndigheters som Bo Rothstein hävdar att många svens_ka myndigheter har förvandlats till. Energimyndigheten är den myndighet som faller närmast beskrivningen av en ideologi_producerande statsapparat. Myndigheten saknar också helt le_gala styrmedel och använder sig nästan uteslutande av opini_onsbildning för att uppnå sina mål. Fiskeriverket och Försäk_ringskassan har inget tydligt arbete med opinionsbildning i mer ideologiska frågor. Energimyndigheten och Försäkringskassan har en medveten profilering och varumärkesstrategi. Det arbe_tet är nära förknippat med att stärka legitimiteten och därmed säkra sin framtida existens. Fiskeriverket arbetar inte alls med t ex profil och varumärke.

thumbnail of 697-1

Internkommunikation idag och imorgon

Author: Voula Boura Supervisor: ? Title: Internal communication – today and tomorrow A qualitative study of the internal communication at the culture house Blå Stället Course: C-paper in the continuation course in media – and communication at Journalisthögskolan in Gothenburg, spring 2009 Method: qualitative interviews Aim: The main purpose of this thesis was to investigate how the employees experience the internal communication and to examine the channels they communitace trough between the departments at Blå Stället in Sweden. This task was given by the unit chiefs at the company who’ve seen a need to investigate and improve their internal communication. The goal is therefore also to produce concrete and well-founded proposals on how the internal communication can bee improved at Blå Stället. Relevant Theoretical frame of reference was internal communication, information, communication channels, formal and informal communication. To collect data from employees I made six interviews, one from every department and two informers. My analysis is based on the answears about the area of internal communication. Finally the study resulted in many useful suggestions of how to improve the internal communication by both co-workers and the author. Results: From the results, witch I have analyzed from the main questions shows that the opinionof the employees is that the internal communication function well, even if there are wished of improvements of certain areas. There are some problems with the internal communication between departments Blå Stället’s divisions. Referring to the channels that the employees get information and communicate though is the oral meetings, telephone and email. Based on the result that showed that they employees mostly prefer to communicate by electronic channel and to make the communication effective the author strongly recommend that Blå Stället indroduce intranet where all personal can find the information they seek.

thumbnail of 699-1

Privat Tystnad – Offentlig Transparens?

Titel: Privat Tystnad – Offentlig Transparens? – Redaktionellt ansvarigas syn på journalisters privata aktivitet på sociala medier Författare: Sofi Engström och Thina Grotmark Uppdragsgivare:Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram på institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG). Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvändning med fokus på dagstidningar och dess publik Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG) Termin:Höstterminen 2009 Handledare: Ulrika Andersson Sidantal: 46 exklusive bilagor Syfte: Att undersöka redaktionellt ansvarigas syn på journalisters privata aktivitet på sociala medier Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Intervjuer med 6 stycken redaktionellt ansvariga Huvudresultat: Resultatet visar att man bland våra respondenter anser att den största påverkan av privat användning av sociala medier är att trovärdigheten och den journalistiska objektiviteten riskerar att ifrågasättas. Endast en respondent menar att en sådan problematik inte existerar, då man på den specifika redaktionen endast använder sociala medier i yrkesmässigt syfte. Vi ser bland respondenterna också en hög grad av medvetenhet om vilken betydelse de yrkesetiska reglerna har för det journalistiska arbetet och det förefaller vara av vikt att ständigt ta reglerna i beaktning när man i egenskap av privatperson rör sig på sociala medier. Resultatet visar också tendenser till att det existerar en gråzon mellan privat och offentligt och hur man som journalist bör förhålla sig till de olika sfärerna. Endast en respondent anser att gränsen är knivskarp på dennes redaktion, då man verkar ha en klar uppfattning om vad sociala medier bör användas till på den här specifika redaktionen.

thumbnail of 702-1

Press på kulturen eller kultur i pressen?

Titel: Press på kulturen eller kultur i pressen? – En kartläggning av kulturen och kulturpolitiken i artiklar berörande Västra Götalandsregionen i regionens dagspress. Författare: Erik Karlsson, Jenny Svensson & Malin Svensson Uppdragsgivare: Kultursekretariatet i Västra Götalandsregionen Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2009 Sidantal: 41 inklusive bilagor Handledare: Britt Börjesson Syfte: Studiens syfte är att kartlägga dagspressbilden av kultur och kulturpolitik i artiklar berörande Västra Götalandsregionen. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. Material: Artiklar om kultur och kulturpolitik från tio regionala/lokala dagstidningar. Huvudresultat: Resultatet av denna undersökning visar att rapporteringen av kultur och kulturpolitik i regionens dagspress är relativt stort, hela 10 % av all rapportering om Västra Götalandsregionen berör ämnet kultur. Innehållet i de artiklar som fokuserar på kulturpolitik utgörs till största del av negativt skrivna händelser. Det går att utläsa att de artiklar som är insändare samt debattartiklar är skrivna av politiker eller andra högt uppsatta personer. Genom att fastställa 3 stereotyper har man kunnat slå fast vilka olika typer av kulturpolitiska artiklar det finns.

thumbnail of 700-1

Metro och Punkt.se

Titel: Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om gratistidningar. Författare: Anna-Karin Klingberg Kurs: Uppsatsarbete 10 p i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2009 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 39 exklusive bilagor, med bilagor 49. Syfte: Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer några skillnader mellan gratistidningarna Metro och Punkt.se. Om det förekommer skillnader, se vad det är som skiljer tidningarna åt, såväl innehåll som layout. Metod: En kvantitativ innehållsanalys, en undersökning som baseras på sju nummer av varje tidning. Alla tidningarna är från samma vecka. Material: Sju styckena nummer av Metro samt sju stycken nummer av Punkt.se Huvudresultat: Det förekommer inga större väsentliga skillnader mellan gratistidningarna Metro och Punkt.se. Det som skiljer tidningarna mest åt är layout, utseende, färgsättningarna samt vissa nyhetsartiklar. Punkt.se har några lokalanyheter procentuellt sett mer än Metro. Det förekommer några mer annonsörer i Metro.

thumbnail of 701-1

Hur fakultetsstärkande är plattformar?

Titel Hur fakultetsstärkande är plattformar? Ett arbete om vad förändringsprocesser som plattforms- projektinnebär för kommunikation och identitetstillhörighet på Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet. Författare Susanne Fredriksson, Helen Hammargren och Kim Lundemo Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin Höstterminen 2009 Handledare Bengt Johansson Sidantal 63 Syfte Syftet är att undersöka om, och i sådant fall hur, bildandet av forskningsplattformar bidrar till medarbetarnas identifikation med Naturvetenskapliga fakulteten. Metod Kvalitativ metod. Respondentintervjuer med 9 stycken anställda på Naturvetenskapliga Fakulteten Göteborgs universitet. Material Nio respondenter som medverkar inom två plattformar. Fördelade på: _ Institutionen för matematiska vetenskaper. _ Institutionen för fysik. _ Institutionen för kemi. _ Institutionen för marin ekologi. Huvudresultat Vi ser att plattformarna är ett sätt att luckra upp gamla strukturer. Arbetet drivs mer över institutionsgränserna i och med plattformsprojekten men om detta i förlängningen bidrar till medarbetarens identifikation till Naturvetenskapliga fakulteten blir svårt att fastställa. Vi ser även att fakulteten har svårigheter med att förmedla dess visioner och mål vilket gör att det blir svårt att skapa en identifikation med fakulteten för medarbetarna på de olika institutionerna. Naturvetenskapliga fakulteten utstrålar en otydlig identitet samt upplevs inte som synlig. Detta i sin tur gör att medarbetaren inte identifierar sig med fakulteten utan istället med något som för medarbetaren har en starkare identitet som den egna institutionen eller det egna ämnet. Vi har sett att deltagandet i olika plattformsprojekt upplevs ha bidragit till ökad kontakt och kommunikation över institutionsgränserna. Främst gäller dock detta inom plattformarna. Kontakten med personer från andra institutioner utöver de som tas inom plattformsprojekten har dock inte ökat. Det är med vilka man kommunicerar som förändringen består i inte hur de kommunicerar. Att vi-känslan ökat mellan de institutioner som ingår i projektet men inte med institutioner utöver projektet, kan dels förklaras med tidsbrist, dels med att plattformsmedlemmarnas fokus ligger på forskningsfrågan.