Titel: Media Literacy – En digital klyfta? En studie fokuserad på olika generationer av yrkesverksamma pedagoger och deras uppfattningar kring mediekritisk undervisning. Författare: Marcus Ekman Kurs: Examensarbeteete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitet Instutition: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitet. Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitet. Kontaktperson: Karin Fogelberg. Handledare: Annika Bergström Sidantal: 53, exklusive bilaga Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Inspelade samtalsintervjuer Nyckelord: Critical Literacy, Media Literacy, Media Education, Digital Literacy, Mediekunskap, Medieundervisning, Mediekritik. Syfte: Syftet med min studie är att ta reda på hur olika generationer av yrkesverksamma gymnasiepedagoger uppfattar och förhåller sig till den mediekritiska delen i sin egen undervisning. Huvudresultat: Resultatet i min undersökning visar att det finns ett stort behov av att idag undervisa elever i mediekritik. Media Literacy-undervisningen måste omfattas av alla elever och på ett tydligare vis för att alla skall kunna tillägna sig de nödvändiga kompetenser som behövs idag, vilket även förespråkas utav högre instanser. De rådande styrdokumenten måste omarbetas och omformuleras kring den här delen av undervisningskontexten. Den mediekritiska kompetensutvecklingen behöver bli tydligare formulerad och implementeras i de övergripande läroplansmålen, för varje respektive del av skolan. Det är en förutsättning att relevanta hjälpmedel i form av teknisk utrustning finns tillgängliga på skolorna, för att kunna bedriva den här undervisningen. Yrkesverksamma lärare måste också erbjudas fortbildning i området för att på så vis uppdatera sin egen kompetens.

Författare: Johan Lindgren, Markus Mattsson Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och massmedier, Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2009/10 Handledare: Britt Börjesson Syfte: Syftet är att undersöka innehållet i chefredaktörsbloggar. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Material: 135 blogginlägg av 9 chefredaktörer Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur chefredaktörens blogginnehåll och mängd inom ett ämnesområde varierar beroende på tidningarnas storlek. Det är också väldigt få chefredaktörer inom dagspressen som driver en blogg. Chefredaktörernas bloggar innehåller ämnen som sträcker sig från det privata till information och åsiktsmaterial. Bloggarna har som funktion att informera, påverka och skapa relation till sina läsare. Tidningar med stora upplagor ägnar sig främst åt att informera medans tidningar med små upplagor är mer relationsskapande och frispråkiga i sina bloggar.

Titel: Att våga möta framtiden – Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skola Författare: MIKAEL CEDERBOM Uppdragsgivare: Karin Fogelberg vid JMG Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap Omfattning: 15 högskolepoäng Termin: HT 2009 Handledare: Annika Bergström Syfte: Dagens ungdomar måste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhället. Här spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestämmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lärare, och elever. Men deras uppdrag är komplext eftersom implementering är svårhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs både av kommunen och inifrån den egna skolan. Därför är det inte självklart hur skolcheferna idag jobbar för att främja digital kompetens i skolan. Syftet har därför varit att ta reda på vilka strategier skolcheferna använder sig av för att främja digital kompetens bland lärare och elever i grundskolan, samt påvisa vilka visioner de vill realisera för dagens och morgondagens skola genom ekonomiska satsningar. Metod & material: Kvalitativa intervjuer med sju skolchefer. Resultat: Skolcheferna har insett vikten av att hänga med i den digitala utvecklingen som en förutsättning för att konkurrera med andra skolor. Därför är samtliga skolchefer övervägande positiva av ett införande av digitala verktyg och IT-baserade läromedel i skolan. Den digitala tekniken ses inte som ett självändamål, utan IT är ett instrument för att möjliggöra ökad måluppfyllelse, där de betonar vikten av pedagogernas ansvar att lära eleverna källkritik. Dock hur källkritik effektivt ska läras ut till eleverna har skolcheferna en mindre klar bild av. PIM, »Järntorget«, och investeringar i bärbara datorer och trådlösa nätverk är i dagsläget de viktigaste projekten som skolcheferna har för att försäkra sig om skolorna tillägnar sig digital kompetens. De svårigheter som skolcheferna upplever med att implementera projekten är att lyckas; utifrån de ekonomiska förutsättningarna, minska pedagogernas rädsla, samt ändra inställningen till IT-användandet.

Titel ”Jag kanske är för mainstream” – Googlegenerationens syn på Filmfestivalen Författare Sara Adolfsson och Maria Börgeson Kurs Examenskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2009 Handledare Marie Grusell Syfte Studiens syfte är att beskriva och förklara ickebesökarnas image av Filmfestivalen. Metod Kvalitativ metod, fokusgrupper Material Fyra fokusgrupper med studenter i åldrarna 20-30 år som inte besökt Göteborgs Internationella Filmfestival. Huvudresultat Ickebesökarna är intresserade av film och helst vill de se den på bio. Vissa påtalar den stora bredden av film som visas på Filmfestivalen som ett bra komplement till SF. Samtidigt associeras Filmfestivalen med svårare och smalare film som man måste vara vaken och engagerad för att ta till sig. Till skillnad från att se en film på vanlig bio som associeras med avslappning, verklighetsflykt och att umgås med andra. Ickebesökarna upplever att Filmfestivalen försöker göra finkultur av film och därför kan de inte koppla den film de ser eller vill se till Filmfestivalen. Flera ickebesökare känner sig också exkluderade eftersom de inte passar in i finkulturvärlden. De har växt upp i en annan medievärld och kan inte relatera till den kultur som Filmfestivalen representerar. Eftersom de förknippar Filmfestivalen med finkultur i högre grad än med filmerna som visas så är det inte filmintresset som avgör om man besöker festivalen, utan om man är intresserad av finkultur och känner att man passar in som besökare. Ickebesökarna förknippar affisch och annonser med svårtillgänglig konst och finkultur som inte berör deras filmintresse. Ickebesökarna upplever Filmfestivalen som ett projekt, det är svårt att sätta sig in i hur det fungerar. Reklam, affisch och programtidning representerar inte den lättillgängliga och snabba informationen som ickebesökarna, som själva beskriver sig som tillhörande Googlegenerationen, vill ha och är vana vid. Även om det finns filmer och andra upplevelser på Filmfestivalen som intresserar så kommer den informationen inte fram till dem. De hinder de upplever består till stor del av denna uppfattning om svårtillgänglighet och finkultur med en bild av besökaren som de inte kan relatera till och en känsla av att vara exkluderad.

Titel Samverkan för att hitta en Utväg Författare Malin Westmark och Åsa Borg Kurs Uppdrag Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner ur ett mottagarperspektiv. Handledare Ulrika Andersson Termin Höstterminen 2009 Syfte Att titta på hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner. Metod och material Kvantitativ enkätstudie med de 41 kontaktpersoner som ingår i Utvägs nätverk. Huvudresultat Med hjälp av en enkät har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagsläget inte är tillfredställande. Detta resulterar i brister på kunskap inom kvinnofridsfrågor och problem att definiera uppdraget. För att råda bot på problemen bör Utväg ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbättras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev. En fungerande kommunikation resulterar också i en effektivare organisation.

TITEL: Gerillareklam – Från scratch till renodlad gerillakampanj FÖRFATTARINNA: Jessica Gustavsson KURS: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. TERMIN: Vårterminen 2009 HANDLEDARE: Jan Strid SIDANTAL: 56 sidor exklusive bilagor SYFTE: Syftet är att undersöka hur Miami arbetar med kommunikation och kommunikationskanal samt målgrupp vid framtagandet av en gerillakampanj. METOD &MATERIAL:Kvalitativ undersökning i form deltagandeobservation pågerillareklambyrån Miami samt en intervju med FredrikOlsson, en utav Miamis grundare. RESULTAT: Vid framtagandet av en gerillakampanj gör Miami först en målgruppsanalys. Utifrån den information som målgruppsanalysen bistår med anpassar Miami kommunikation samt kommunikationskanal efter målgruppen. Målet med detta arbetssätt är att leverera nya, kreativa och målgruppsanpassade kommunikationslösningar för sina gerillakampanjer. Studiens resultat visar även att gerillareklamens kommunikationsformer är mer okonventionella i jämförelse med traditionella reklamformer.

Titel: Ett brev, oändliga möjligheter? En studie av börsbolags profilering i VD-breven under hög- respektive lågkonjunktur. Författare: Sara Alexandersson och Hanna Brage Handledare: Bengt Johansson Uppdragsgivare: Solberg Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2009 Syfte: Att undersöka hur börsbolag profilerar sig i sina VD-brev under högkonjunktur respektive lågkonjunktur. Metod och material: Kvalitativ textanalys av fyra börsbolags VD-brev för åren 2006 och 2008. Huvudresultat: I VD-breven för högkonjunkturen profilerar sig börsbolagen genom att bygga upp förväntningar och inneha ett tydligt avslut där kommande års utsikter berörs. Under lågkonjunkturen är VD-breven mer bakåtblickande. Sändarna är mer ödmjuka i högkonjunkturens VD-brev, och både negativa samt positiva handlingar och händelser tas upp, till skillnad från i lågkonjunktur. Texterna är opersonliga under respektive konjunkturläge, dock trycks det mer på auktoritet då lågkonjunktur råder. Värderingar berörs i större utsträckning under lågkonjunktur, och VD:n kommer oftare till tals. VD-breven riktas främst till aktieägare, samt även kunder. Ansvar kommuniceras i olika mån under hög- respektive lågkonjunktur, då bolagen skyller på konjunkturen när lågkonjunktur råder, men tackar ej konjunkturen i högkonjunktur.

Titel VOLVO INFORMATION TECHNOLOGY Are the important messages getting through to the employees? Authors Sophie-Joy Elkan and Jessica Ohliw Course Media- and communication studies Semester Spring 2009 Aim To study the internal communication at Volvo IT. Method & material Quantitative analysis of a web-survey. Main result Our results show that a great portion of the employees are not satisfied with the current communication forms, particularly the managers and the intranet.

Abstract Titel: IT och media – redskap för lärande? Författare: Matilda Gustavsson, Maria Kanon och Isak Mathiasson Handledare: Karin Fogelberg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Examensarbeteete HT – 07 Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur lärare använder sig av datorbaserad teknik i grundskolans senare del beroende på om de gått ITiS eller inte. Metod: Kvalitativ undersökning Material: Åtta lärare på olika skolor i Göteborg Huvudresultat: Våra resultat antyder om att ITiS-utbildningen inte gett de resultat som man kunnat förvänta sig. Lärare i denna undersökning använder sig av den teknik de känner sig säkra på.