Syfte: Studiens syfte är att förstå varför unga vuxna väljer att inte ta del av nyheter.

Teori: Vad är en nyhet, vad är en nyhetsundvikare, användningsteorin och OMA-modellen.

Metod: Kvalitativ forskningsintervju.

Material: Nio intervjuer med nyhetsundvikare i åldrarna 20–30 år.

Resultat: Begreppet nyhetsundvikare är möjligtvis inte en passande beskrivning av gruppen, detta enligt deras egna resonemang samt att begreppet saknar en tydlig definition. Det finns svårigheter kring att kategorisera respondenternas nyhetskonsumtion som avsiktlig eller oavsiktlig. Det finns varken ett högt förtroende eller en stor mediemisstro för nyhetsrapporteringen och det har inte heller någon direkt påverkan på gruppens nyhetskonsumtion. Nyhetskonsumtionen har ökat i samband med covid-19 och gruppen som generellt sett visade sig vara omotiverade och ointresserade av nyheter, visade ett ökat intresse kring att ta del av mer nyheter i framtiden. Studiens resultat visade också att respondenterna är en grupp som inte tidigare har reflekterat speciellt mycket kring sin nyhetskonsumtion.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur äldre representeras och gestaltas i dagspress
under pandemin covid-19 samt huruvida det finns skillnader i hur morgonpress och
kvällspress representerar och gestaltar äldre.

Teori: Representationsteorin, gestaltningsteorin och teorin om nyhetsvärdering.

Metod: Kvalitativ innehållsanalys.

Material: 18 artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter, båda i printversion. Från datumen 17–18 mars, 22–23 mars, 1–2 april och 6–7 april år 2020.

Resultat: Studiens resultat visade i motsats till tidigare forskning ett mönster av att äldre
representeras och ges utrymme att förmedla sitt perspektiv, dock gällde det främst
kända äldre vilket talar för att en majoritet av de äldre inte representeras. Resultatet
visade även exempel på nya typer av gestaltningar kopplat till äldre, som går emot de
klassiska och stereotypa gestaltningar som enligt tidigare forskning är vanligast. De
nya typer av gestaltningar det gick att se i materialet gick dock främst att koppla till
kända äldre personer. Det gör att det finns en risk för att övriga äldre fortsätts kopplas
samman med stereotypa och negativa gestaltningar. Resultatet visade vidare skillnaderna i hur morgonpress och kvällspress representerar och gestaltar äldre och resultatet bekräftade tidigare forskning gällande skillnader i hur morgonpress och kvällspress traditionellt värderar nyheter.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer partiskhet i SVT:s politiska satirprogram Svenska nyheter.

Teori: Studier i mediernas partiskhet, nyhetsvärdering och medielogik

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: Säsong 3 och 4 av Svenska nyheter. Totalt 20 avsnitt á 30 minuter.

Resultat: Studiens resultat visar att faktisk partiskhet förekommer sett till samtliga tre aspekter av partiskhet som studien undersökt. Differenser har därmed upptäckts i (1) omfattningen av partiernas exponering, (2) behandlingen av partierna sett till den negativa exponeringens fokusering, och (3) exponeringen av partiernas prioriterade sakfrågor. Partiskheten tycks dock ha rimliga grunder i den absoluta majoriteten av fallen och kan härledas till rimliga redaktionella urvalsprocesser, och förklaras av teorier som nyhetsvärdering och medielogik. Samtidigt inbegriper resultaten ett fåtal fall där partiskheten kan anses som oskälig, då den i dessa fall svårligen kan rättfärdigas av nämnda teorier eller samspelet mellan politiker, partier och medierna själva. Sammantaget indikerar resultaten att det är möjligt att bedriva politisk satir inom ramarna för public service, eftersom den stora majoriteten av det undersökta innehållet inte uppvisat någon oskälig partiskhet. Den närvaro av oskälig partiskhet som påträffats, om än knapp, indikerar dock att det finns en viss problematik i att bedriva politisk satir inom ett ramverk som innebär krav på ett opartiskt förhållningssätt.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska politiska partier har använt sig av Facebook under de två senaste riksdagsvalen för att kommunicera med mottagarna.

Teori: Studier i politisk kommunikation på sociala medier, nätverkslogik och dagordningsteorin

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: 1085 inlägg som riksdagspartierna publicerade på Facebook under månaden innan riksdagsvalen 2014 och 2018

Resultat: Undersökningen visade att riksdagspartierna har förändrat sin kommunikation på Facebook i flera avseenden mellan valrörelserna 2014 och 2018. I andra delar av kommunikationen har de valt att behålla sin strategi från 2014. Resultaten pekar på att riksdagspartierna under båda valrörelserna främst skapar sitt eget innehåll, snarare än att förmedla redan publicerat innehåll via sina Facebook-sidor. Det är ett monologperspektiv som har präglat kommunikationen i de två senaste riksdagsvalen där en majoritet av publicerade inlägg har haft som syfte att informera användaren. Sakfrågor, valkampanj eller nyhetsförmedling har varit de dominerande typerna av publiceringar under valrörelserna. Resultatet visar också på att foton har varit det mest framträdande formatet vid publiceringar, och under 2018 blev rörlig bild högt prioriterat hos partierna, samtidigt som länkat material såg en minskning.

Syfte: Undersöka hur nyhetsproducenter inom public service uppfattar och förhåller sig
till begreppet nyhetsundvikare, vid normalläge som såväl som vid samhällskris.

Teori: Studien grundar sig på teorier om nyhetsproduktion, krisjournalistik,
publikorientering och olika metoder för att nå sin publik.

Metod: Kvalitativa intervjustudier

Material: Intervjuer med producenter på Ekot (SR) och Rapport (SVT).

Resultat: Resultaten leder till slutsatsen att det på gruppnivå, hos producenter på Ekot och
Rapport, finns en bredd av kunskaper och uppfattningar om nyhetsundvikare.
Däremot är kunskapsläget på individnivå mer fragmentariskt, vilket argumenterar för slutsatsen om det saknas en enhetlig uppfattning om nyhetsundvikare. Även om det finns en gemensam positiv inställning till att nå nyhetsundvikare,
förhåller sig producenterna inte till gruppen i någon större utsträckning. Det samma gäller för samhällskris, då de inte heller förhåller sig till nyhetsundvikare. Dock med undantag för rapportering på flera språk, vilket tillgängliggör nyhetsmaterialet för en större publik.

Syfte: Syftet är att studera om, och i så fall hur, nyhetsperspektiven från
svensk public service förändras under en längre krissituation.

Teori: Teorierna framing , agenda setting , meningsskapande,retorisk arena och nyhetsvärdering har använts i studien.

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: 14 nyhetssändningar från SR Ekot klockan 06:00, 14 nyhetssändningar från SVT Rapport klockan 19:30, 42 förstasidor från
svt.se och 28 förstasidor från sverigesradio.se.

Resultat: Antalet nyheter överlag var i det närmaste oförändrat mellan mätperioderna,
med en ökning på ca 5% mellan vecka tre och vecka 13. Antalet huvudnyheter i public service minskade med ca 37% mellan mätperioderna. Perspektiven granskande och konstruktiva nyheter
minskade särskilt mycket under vecka 13, medan avrapporterande subnyheter stod för den största ökningen. Under vecka 13 fick vissa medium
ett tydligare fokus på ett visst perspektiv, till exempel fick svt.se ett stort fokus på ett avrapporterande perspektiv och sverigesradio.se fick ett stort fokus på ett konstruktivt perspektiv.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra finländska och svenska unga kvinnors upplevelser och åsikter om influencer marketing på den sociala plattformen Instagram.

Teori: Uses and Gratification, Influencer Marketing, Parasociala relationer.

Metod: Kvalitativ studie.

Material: Individuella semistrukturerade Intervjuer.

Resultat: Studiens viktigaste resultat var att de unga kvinnorna från Sverige, tenderar att vara
mer positivt inställda till influencer marketing, och såg färre nackdelar med metoden. De unga
kvinnorna i Finland var mer kritiskt inställda till både influencers pålitlighet och influencer
marketing. Detta grundas i de svenska unga kvinnornas genuina intresse för influencerkulturen.

Syfte: Studien vill djupare undersöka hur det svenska hälso- och träningsmagasinet Topphälsa förhåller sig till det faktum att exponering för solens strålar kan vara farligt och en problematisk aspekt av en livsstil. Vidare vill studien undersöka huruvida det går att se några förändringar kring detta förhållningssätt år 2008 jämfört med 2018.

Teori: Cultural studies, Agenda-setting theory och framing

Metod: Kvalitativ och semiotisk inspirerad bildanalys och en mindre textanalys

Material: Bilder som porträtterar ljushyade västerländska kvinnor och texter som behandlar solning och att vara solbrun i det svenska hälso- och träningsmagasinet Topphälsas utgåvor från 2008 och 2018.

Resultat: Studien har identifierat fem framträdande teman 2008, och fyra framträdande teman 2018 i porträtteringen av västerländska ljushyade kvinnor i det svenska hälso- och träningsmagasinet Topphälsa. Kvinnor med måttlig grad av solbrunhet framträdde starkast i samtliga teman.

Fyra av de teman som identifierats 2008 återfinns även 2018, men med förändringar kring vissa av attributen. Däremot har inga större förändringar i relation till graden av solbrunhet kunnat urskiljas. Temat “Soldyrkande Sara” återfinns endast 2008.

Topphälsa skriver om solning och att vara solbrun men enbart i en mindre omfattning både 2008 och 2018. De flesta texter har ett förnuftigt förhållningssätt till solning och uppmanar till användandet av solskyddsfaktor innan exponering för solen. Däremot uppmanar texterna huvudsakligen till att vara i solen med solskydd, snarare än att inte vara i solen alls.