Uppsats/Examensarbete: 15  hp

Program  och/eller  kurs:   Medie- och  kommunikationsvetenskap

Nivå:   Grundnivå

Termin/år:   Vt2017

Handledare:   Magnus  Fredriksson

Kursansvarig:   Malin  Sveningsson

Sidantal: 43

Antal ord: 15  605

Nyckelord: Strategiskt  berättande,  strategisk  kommunikation,  deltagarorienterad kommunikation,  landsbygdskommuner,  kommuner,  rationalitetsprinciper, aktantroller,  agentroller,  hyckleri

Syfte:   Studiens   syfte   är   att   undersöka   hur   kommuner   konstruerar   berättelser   för   att  framställa  en  positiv  bild  av  kommunen,  när  dess  faktiska  verklighet  framstår  som negativ.

Teori:   Blandning   av   aktantroller   (Greimas,   1966),   agentroller   (Propps,   1968)   för   att  undersöka  berättelsestrukturen,  och  Boltanski  och  Thévenots  (2006)  rationalitets-principer  för  att  blottlägga  vilka  värden  som  realiseras.

Metod:   Kvalitativ  innehållsanalys

Material:   Kommunala  styrdokument  innehållandes  framtidsvision,  nulägesanalys,  strategier  och  målsättningar.  Styrdokumenten  kallas  ofta  översikts-   och)verksamhetsplaner.)

Resultat:   Resultat  och  analys  visar  att  kommunerna  hanterade  de  motstridiga  kraven  främst  med  hjälp  av  hyckleri,  det  vill   säga   att  de   åtminstone   strävar  mot  det   som  anses  önskvärt   i   samhället,   men   också   genom   att   skylla   ifrån   sig   på   externa   och okontrollerbara   faktorer.   Studien   visar   också   att   deltagarorienterad   kommun-ikation  har  betydelse  för  den  berättelsestruktur  och  bild  som  målas  upp  på  ett  sätt som  konstruerar  en  mer  positiv  bild  av  kommunen,  eftersom  det  gör  att  invånare involveras   i   strävan   mot   målet   samt   kan   bidra   till   att   andra   värden   blir   får betydelse.   Vidare   genomsyras   kommunikationen   av   kreativitetens   principer   och värden  men  de   är   alltid  underordnade  och   legitimeras  av  värden  produktionens, ryktbarhetens   eller  marknadens   principer.  Med   det  menas   att   den   kreativiteten inte  har  ett  värde  i  sig,  utan  det  används  som  ett  medel  för  att  skapa  nya  idéer  om lösningar   på   kommunens   problem,   generera   företagsamhet,   innovation   och konkurrenskraft,  bidra  till  varumärke  och  image  samt  uppnå  organisationens  mål.

Uppsats/Examensarbete: Kandidatuppsats, 15 hp
Program och/eller kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht 2016
Handledare: Marie Grusell
Kursansvarig: Malin Svenningsson
Sidantal: 59 exkl. försättsblad och bilagor
Antal ord: 18904
Nyckelord:
Hälsokommunikation, Barnfetma, Digitalisering, Medievanor,
Informationssamhälle, Folkhälsa, Västra Götalandsregionen,
Syfte: Syftet med undersökningen är att studera hur föräldrar och barn inom Västra Götalandsregionen uppfattar och förhåller sig till kommunikation kring övervikt/fetma hos barn, och att placera målgruppens medieanvändning och digitala livsstil i en (o)hälsokontext.
Teori: Studiens teoretiska referensram grundar sig i mottagarstudier, encoding/decoding, attitydteori och uses and gratifications.
Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats och har genomförts genom samtals-, telefon- och mailintervjuer med de deltagande svarspersonerna. Inför intervjuerna genomfördes en pilotstudie. Materialet har transkriberats och analyserats utifrån ett analysschema för att identifiera centrala teman.
Material: Urvalet är koncentrerat till föräldrar till barn med erfarenhet av övervikt/fetma, tillhörandes Västra Götalandsregionen. Deltagarna är sex till antalet och representerar fyra av fem hälso- och sjukvårdsnämnder i landstinget. Svarspersonerna har en mängd olika yrken och gruppen består av fyra kvinnor respektive två män. Deltagarna är anonyma med fiktiva namn i uppsatsen, och barnen omnämns enbart med bokstaven X.
Resultat: Studiens resultat visade att medier till stor del är delaktiga i att forma målgruppens uppfattning, attityder, kunskapsnivå och informationshämtning vad gäller övervikt och fetma hos barn. Det framkommer även att det finns brister i kommunikationen från och
med Västra Götalandsregionen. Digitaliseringen syns tydligt i deltagarnas svar, där detframkommer att såväl barn som vuxna är vana användare av olika digitala tekniker, som de också önskade blev en större del av landstingets kommunikation och behandling.

Uppsats/Examensarbete:
15 HP
Program och/eller kurs:
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap – PR, opinionsbildning och omvärld
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Ht 2016
Handledare:
Johanna Arnesson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
52
Antal ord:
18595
Nyckelord:
Popular culture, lifestyle magazines, beauty ideals, tanning, framing
Syfte: Att undersöka hur innehållet i populärkulturella livsstilsmagasin uppmärksammar solning samt att vara solbrun.
Metod: Kvalitativa innehållsanalyser
Material: Fyra svenska populärkulturella livsstilsmagasin – Amelia, SOLO, Veckorevyn och Frida under perioden september 2015 till augusti 2016
Huvudresultat: Studien kom fram till att det främst var i två sammanhang som magasinen pratade om solning och att vara solbrun, nämligen hälsa och utseende, där utseende var det dominerande. Kunskapen om att solens strålar är farliga är utbrett men specifikt hudcancer togs sällan upp. Snarare skulle riskerna med solens strålar has i åtanke när man solar och men inte nödvändigtvis behöva stoppa en. Det talas lika mycket om solens negativa effekter på utseendet som på hälsan då den sliter på hud och hår och kan orsaka förtidigt åldrande. Det blir uppenbart att magasinen främjar ett solbrunt skönhetsideal där en blek hy är ett problem som bör lösas. Magasinen ger förslag på hur läsarna strategiskt kan uppnå idealet antingen med hjälp av brunprodukter så som smink eller brun-utan-sol eller genom att sola. Sammanfattningsvis är en solbränna något som enligt magasinen ska framhävas, förstärkas och förlängas.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: HT 2016
Handledare: Nicklas Håkansson
Kursansvarig: Malin Svenningsson
Sidantal: 51
Antal ord: 18 006
Nyckelord:
Hillary Clinton, Donald Trump, amerikanskt val, politik, genus,
könsstereotyper, nyhetsmedier, porträttering, textanalys.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter i porträtteringen av Hillary Clinton och Donald Trump i svenska medier inför presidentvalet 2016.
Teori: Medielogik, nyhetsvärdering, priming, framing, genusteori.
Metod: Kvalitativ och kvantitativ textanalys.
Material: 48 tidningsartiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
Resultat: Resultatet visade att det finns fler skillnader än likheter i porträtteringen av Hillary Clinton och Donald Trump i svenska medier inför det amerikanska valet 2016. Trump porträtteras på ett mer negativt sätt och beskrivs som inkompetent, icke trovärdig och
med få ledarskapsegenskaper. Han får däremot ett större medialt utrymme samt mer utrymme för sin politiska agenda. Hillary Clinton, å andra sidan beskrivs som kompetent, presidentmässig och därmed mer trovärdig som politiker. Vår studie visar inte stöd för flertalet av de genusteoretiska antaganden som ligger till grund för undersökningen. Studien visar bland annat en omvänd könsstereotypisk porträttering, där Trump beskrivs med kvinnliga könsstereotypa egenskaper och Clinton med manliga.

Examensarbete: 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet med inriktning PR,
opinionsbildning och omvärld
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht 2016
Uppdragsgivare: JMG, Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation,
Göteborgs Universitet.
Handledare: Gustav Persson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 53
Antal ord: 19 970
Nyckelord: Facebook, social media, political communication,
mediatization, media logic
Syfte: Syftet är att analysera hur relationen mellan medier, medborgare och
politik tar sig i uttryck genom politisk kommunikation på sociala
medier.
Teori: Medialisering, medielogik, politisk logik, spridbarhetslogik
Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content
Analysis).
Material: Vårt urval består i de topp fem mest spridda inläggen på
varje svenskt riksdagspartis Facebooksida, under perioden
2015-11-01 till 2016-11-01.
Resultat: Studiens huvudresultat visar på en aspekt av politisk medialisering som
påverkar rollfördelningen mellan medier, medborgare och politiker.
Politiker kommunicerar direkt med medborgare på sociala medier
och kringgår således till viss del mediers traditionella roll som
agendasättare och gate-keepers. Mediers traditionella roll verkar
istället ha tagits över av, och fördelats mellan, politiker och
medborgare. Politiska aktörer förmedlar information på ett
nyhetsmässigt sätt och medborgare anammar ett granskande
förhållningssätt på Facebook. Medborgare har en kvantitativ makt som
gate-keepers i och med att de beslutar över i vilken utsträckning
innehåll ska spridas vidare. De påverkar även kontexten i vilken
innehållet sprids. Sociala medier ses snarare som en plattform än en
medial aktör, men behåller viss makt över agendan och gate-keeping
genom inofficiella algoritmer. Det finns tydliga bevis på att
medielogiken har direkt inverkan på innehållet, men färre belägg för
att det skulle vara på bekostnad av den politiska logiken.

Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: HT/2016
Handledare: Niclas Håkansson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 50
Antal ord: 13 649
Nyckelord: Twitter, populism, ideologi, Sverigedemokraterna, sociala medier
Syfte: Studien syftar till att undersöka hur det är möjligt att kommunicera ett så komplext ämne som ideologi genom Twitter, vars speciella förutsättningar ställer krav på en kort och koncis kommunikation.
Teori: Uppdelad i två avsnitt, ett om ideologi, populism och högerpopulism och ett om politisk kommunikation på sociala medier.
Metod: En kvantitativ innehållsanalys används i en första förstudie och sedan en kvalitativ textanalys i studiens huvudsakliga analys- och resultatdel.
Material: 66 tweets plockade från fyra olika konton kopplade till Sverigedemokraterna.
Resultat: Resultaten från studien visar att det går att kommunicera ideologiska budskap genom Twitter. Vidare visar resultaten att Sverigedemokraternas kommunikation är anpassad i viss form efter mediernas logik och plattformens olika förutsättningar.
Kommunikationen håller sig även i stor grad inom de områden som partiet profilerar som kärnfrågor, där de redan har en etablerad ideologisk ståndpunkt.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs:
MK1500, Examenskurs i medie- och
kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier
och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Ht 2016
Handledare: Orla Vigsø
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 39
Antal ord: 10771
Nyckelord: satir, satirteckning, karikatyr, yttrandefrihet
Syfte: Att undersöka om och hur publiceringen av satirteckningar i svensk dagspress förändrats under 2000-talet?
Teori: Dagordningsteori; Gestaltningsteori; Det resursbaserade perspektivet (RBV); Mediekonvergens
Metod: Kvantitativ innehållsanalys
Material: Studien undersöker 159 stycken satirteckningar publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet, under september månad 2004 och 2016.
Resultat:
Publikationsfrekvensen av satirteckningar i svensk dagspress har minskat
signifikant, från 116 stycken 2004 till 43 stycken 2016. Ämnesområdena för
satirteckningarna har gått från övervägande politiska till allmänna, vardagliga.
Teckningarna har förskjutits från att förr oftast varit integrerade på ledarsidor, för att idag i större mån publiceras isolerade på debattsidor eller som bildinsändare.

Examensarbete: 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för
journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Höstterminen 2016
Handledare: Marie Grusell
Antal ord: 16 165
Antal sidor: 37, inklusive bilagor.
Nyckelord: Instagram, reklam, kvalitativ studie, respondentintervjuer,
fokusgrupper, native advertising, Instagramtävlingar.
___________________________________________________________________________
Syfte: Att undersöka Instagramanvändares uppfattning om native advertising i form av tävlingar på Instagram.
Teori: Uses and gratifications, attityder till reklam, generationsforskning.
Metod: Kvalitativ studie baserad på fokusgruppsintervjuer och
respondentintervjuer.
Resultat: Alla åldergrsupper använder Instagram för förströelse. Dock finns det en mycket större identitetsskapande användning hos den yngsta gruppen. Åldersgrupperna inte bara använder Instagram på olika sätt, det finns också en stor skillnad i hur de ser på sitt eget användande. Det är dock större generationsskillnad när det kommer till användning av Instagram än när det kommer till attityd till tävlingar.
Den allmänna inställningen till tävlingar på Instagram är något vag, få verkar ha reflekterat över tävlingar som fenomen. Respondeterna känner inte till de regler som gäller kring tävlingar på Instagram, och deras egen användning påverkas inte av ifall dessa regler uppfylls. Respondenternas känsla inför tävlingar är negativ, och få kan tänka sig delta. Den samlade attityden kan därför ses som negativ.