Abstract Titel: Hur representeras muslimer i lokalpressen i Göteborg? Författare: Jesper Havsberg och Pierre Delang Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT-2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur muslimer representeras i den lokala pressen i Göteborg. Metod och material: Vi har genomfört en kvalitativ textanalys av Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Vårt material har bestått av 24 artiklar ur Göteborgs-Posten och 19 artiklar ur Göteborgs-Tidningen. Antal sidor: 57 Huvudresultat: Utifrån utseende, personlighet och religion, upplever vi att det som dominerat i tidningarna framförallt kretsar kring kvinnans förhållande till slöjan och vad det har för konsekvenser för henne själv, men också för hur omgivningen i allmänhet uppfattar detta. Mannens egenskaper kretsar i stor utsträckning av det symboliska eller den stereotypa fram- ställningen av att vara våldsam. Dessa egenskaper beskrivs och förankras genomgående i den religiösa tron som muslimer i allmänhet har. I tidningarna uppfattar vi att de sociala sammanhang som muslimer beskrivs, mycket handlar om kontakter med Polisen eller Säpo. Dessutom finns det ett flertal beskrivningar av muslimers sociala relationer i förhållande till moskén och olika slags föreningar/skolor. Tidningarna skriver också om muslimers familjeliv, men detta görs i korta drag. Tidningarna beskriver också muslimers yrkesliv. Vårt resultat har visat att tidningarna inte direkt vill kalla muslimer för kriminella och terrorister. Däremot sätts ofta muslimer i samband med olika slags brott och terrorism. Tidningarna beskriver inte muslimer som arbetslösa, snarare beskriver man muslimersom sysselsatta utifrån vårt material, vilket kan relateras till vårt begrepp framgång. Beskrivningar av muslimer som framgångsrika, har ur vårt material framgått när tidningarna beskriver muslimer som framgångsrika i sitt yrkesutövande. När tidningarna inte beskriver muslimer som ”muslimer”, så är epitet som invandrare och utlänningar vanligt förekommande.

Abstract Titel: Shoppande sötnosar och smarta strateger – konstruktionen av kvinnligheter och manligheter i kapitalismens karusell Författare: Jenny Eriksson och Diana Jacobsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Handledare: Monika Djerf-Pierre Termin: Höstterminen 2005 Syfte: Genom att titta på konstruktionen av kapitalism och genus, undersöker vi hur Mix Megapols och NRJ:s morgonprogram bär fram, förstärker och reproducerar den dominerande ideologin. Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalys (ECA). Material: Tio avsnitt à 75 minuter av Mix Megapols och NRJ:s morgonprogram inspelade 14 – 18 november 2005. Huvudresultat: Vi anser att det är de uttalat kapitalistiska värdena som hyllas och ges högst status i Mix Megapols och NRJ:s morgonprogram. Genus konstrueras påfallande ofta utifrån kapitalism; det är vad män och kvinnor äger och konsumerar som definierar dem. Kvinnlighet konstrueras med hjälp av begrepp som lyxshopping med ett intresse inriktat på kläder och smink, medan manlighet konstrueras utifrån ett intresse för sport och teknik. Kvinnan framställs som både ologisk och fylld av ett krävande habegär vilket mannen förväntas finansiera, men hon är på samma gång den mystiska varelsen – så olik männen i allt, att en man omöjligt kan förstå sig på henne. Mannen däremot framställs som rationell, han är den smarte strategen och familjens naturliga överhuvud och försörjare. Det viktigaste för mannen är att ha mycket pengar medan kvinnans värde bestäms utifrån hennes utseende. I interaktionen mellan männen och kvinnorna i studion har mannen en klart överordnad position. Det är också efter mannens normer världen definieras och utifrån hans regler även kvinnan anpassar sig. Den kommersiella radions innehåll bär fram, förstärker samt reproducerar på detta sätt samhällets dominerande ideologi.

Abstract Institution: Institionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Kurs: Uppsatsarbete, fortsättningskurs Termin: Höstterminen 2005 Titel: Medieundervisningen och dess förutsättningar på den svenska gymnasieskolan -en kvalitativ studie styrdokument samt gymnasielärare och deras attityder till medieundervisning Författare: Frida Wall Syfte: Att beskriva medieundervisningen och dess förutsättningar på den svenska gymnasieskolan Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer av verksamma lärare samt kvalitativ innehållsanalys av styrdokumenten Material: Läroplanen för de frivilliga skolreformerna och kursplanerna för kärnämnena engelska, estetisk verksamhet, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska. Huvudresultat: Flera formuleringar kan knytas an till medieundervisning styrdokumenten, de tenderar dock att vara relativt vaga och tolkningsmöjligheterna är stora. Lärarna anser inte att det är deras roll att undervisa om medier istället anser de att källkritik, konsten att kommunicera och det kritiska perspektivet är viktigt. Detta stämmer även överens med styrdokumenten där undervisning om medier generellt saknas, samtidigt saknar samtliga lärare någon sort av medieutbildning. Analysen resulterade dock i två typer av lärare; den mediemedvetna och den medieomedvetna.. Den medieomedvetna läraren använder medier i sin undervisning, framförallt tidningar och TV/film. Detta medan den mediemedvetna läraren inte använder medier i undervisning då de anser att den källan inte speglar ett objektivt material att arbeta med. Ofta sker det ingen specifik medieundervisning, om det sker så sker det genom ett speciellt moment i kurserna hos de medieomedvetna lärarna. De mediemedvetna menar att medieundervisning är något som sker som en integrerad del genom hela undervisningen. Sammanfattningsvis behövs framförallt styrdokument med tydliga riktlinjer, utbildning för lärare och politikers intresse för att nå upp till den normativa synen på en god medieundervisning.

Abstract Kvinnan i Veckorevyn Stereotyper, myter och maktojämlikhet Natalie Gerami Medie- och kommunikationsvetenskap C Höstterminen 2005 Mitt syfte med uppsatsen är att genom ett feministiskt perspektiv analysera mediet Veckorevyn, en tidskrift som riktar sig till unga kvinnor, och då avgränsat dess omslag. Jag tittar på hur stereotyper och myter om kvinnan smyger sig in i materialet. Jag undersöker även hur omslagen förmedlar maktojämlikhet med avseende på kön. En central del i min analys blir även att nyttja en jämförande utgångspunkt då jag tittar på det ovan nämnda med ett viss historiskt perspektiv. Jag tittar på dessa aspekter och hur de har förändrats över tid från det att tidskriften började ges ut 1935, fram till i dag, 70 år senare. Jag vill förena ett feministiskt perspektiv med ett maktperspektiv inom ideologikritik, för att undersöka hur omslagen kan tänkas ge uttryck för och reproducera en rådande könsojämlikhet. I min analys tar jag framförallt hjälp av Stuart Halls teori om representation och stereotyper såväl som Roland Barthes teori om myter. Mina frågeställningar behandlar vad omslagen ger för helhetsintryck av kvinnan inom ramen för feministisk ideologikritik, och jag identifierar stereotyper, myter och maktojämlikhet som ligger till grund för de olika framställningarna av henne. Jag arbetar enligt en semiotisk analys i kombination med oppositionell tolkning utläst genom Halls encoding/decoding modell. Jag nyttjar semiotiska verktyg för att kunna få fram de dolda meningarna i bild såväl som i text med hjälp av denotation och konnotation. Jag utför sedan som sagt en jämförande analys för att få fram förändringen över tid. Avslutningsvis kan jag med hjälp av min analys konstatera att kvinnan med hjälp av stereotyper och myter målas upp som ett utseendefixerat objekt och att detta kraftigt förstärkts över tid. Nästan ända från början har hon mer eller mindre målats upp som underlägsen mannen. Jag har även funnit tecken på rådande maktojämlikhet kvinnor emellan.

abstract Titel Ansvarsfullt företagande? – En receptionsanalys av Vårt Ansvar 2004, AstraZenecas arbete med företagets sociala ansvarstagande Författare Isabelle Göransson och Maria Zachau Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin HT2005 Handledare Magnus Fredrikson (intern) Anna Josefsson (extern) Sidantal 63 sidor Syfte Syftet med vår studie är att närmare undersöka hur regionpolitiker i Västra Götalandsregionen uppfattar och tolkar Vårt Ansvar 2004, AstraZenecas arbete med företagets sociala ansvarstagande. Metod & Material Kvalitativ receptionsanalys bestående av tio stycken samtalsintervjuer med politiker i regionfullmäktige, Västra Götalandsregionen Huvudresultat På en övergripande nivå har vi funnit likheter mellan politikernas syn på företagens roll i samhället. Vidare ses företag som en viktig drivkraft i samhället som skapar utvecklingsmöjligheter. Informanterna anser att företag bör ta ett socialt ansvar dock har de skilda åsikter kring hur detta bör uppnås. Informanter med borgerlig tillhörighet tenderar att prioritera ekonomiska dimensioner medan informanter med socialistisk tillhörighet istället tenderar att prioritera etiska dimensioner av begreppet. Regionpolitiker med borgerlig tillhörighet genomför i allt högre utsträckning en mer sympatisk läsning än de med socialistisk tillhörighet. De informanter som har en etablerad relation till AstraZeneca tenderar att tolka texten mer negativt, än de informanter som inte har en relation till företaget. Vi är av åsikten att detta kan bero på att de informanter som innehar en relation till AstraZeneca besitter förkunskaper och kännedom om företaget vilket kan medföra att deras förväntningar på företaget är högre än det som texten förmedlar. Det kan även bero på att informanterna upplever att policyn inte överensstämmer med det faktiska arbetat. Vidare har vi funnit att genom att informanterna väljer att ta del av den information som överensstämmer med deras egna åsikter. De informanter som inte sedan tidigare har kontakt med företaget innehar därmed inte någon tidigare bild av företaget vilket kan påverka deras uppfattning av texten.

ABSTRACT Informatören och demokratin, by Anders Carlsson Media and communication studies, second semester of 2005 The purpose of this essay is to study the ways in which public relations officers in decentralized municipality-councils work with the ideas of deliberative democracy. During the last decades Sweden has seen a decreasing participation in the parliamentary system which has caused the government to emphasize the municipalities’ independence and judicially offer ways to increase the citizens’ possibilities to take part in the process of decision making. Gothenburg’s municipality council is decentralized into 21 districts, which all have public relations officers. I examine their role in the carrying out of deliberative ideas and what conditions, obstructions and possibilities that exist. My method of choice is semi-structured interviews with 7 PR-officers. Results show that the PR-officers see as their main task to produce and distribute neutral information to all citizens, hence enabling participation. The politicians initiate meetings of dialogue and the PR-officers duties range from strictly informative tasks to the planning of the meetings and the discussion of topics. The PR-officers function more as a resource for the municipalities’ production and distribution of information than as a democratic resource for the inhabitants. Keywords: deliberative democracy, municipality, public relations officers, Sweden

:: Abstract Titel: Övergrepp mot människan och tanken Författare: Pardis Mehdizadegan Handledare: Jan Strid Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap III, 41-60 p. Höstterminen 2004 Antal sidor: 71 Uppsatsens Syfte: Att jämföra de iranska tryckfrihetslagarna i teori och praktik. Som bakgrund till mitt syfte kommer jag att jämföra de svenska tryckfrihetslagarna med de iranska och redogöra för tryckfrihetens historia i båda länder. Metod och material: För att studera hur de iranska tryckfrihetslagarna följts i praktiken har jag studerat två fall, journalister/författare med hjälp av personliga intervjuer. Huvudresultat: I grundlagarna som tryckfrihetsförordningen bygger på och regimen kan sägas ha samma mål, formulera samma värderingar. Skrifter skall inte kritisera regimen och är fria så länge det inte missgynnar någon av dom styrande. I praktiken vänder och vrider regimen på lagarna för att bevara och förstärka det rådande tillståndet i landet för profitbegär. Irans tryckfrihetslagar garanterar grundläggande mänskliga rättigheter men innehåller samtidigt inskränkningar av dessa rättigheter Det finns uppenbara brister i rättssäkerheten och lagstiftningen åsidosätts av politiska hänsyn och den enskildes möjligheter att skydda sig mot kränkningar och övergrepp är små i praktiken. Det legala ramverket i Iran är vagt, Odefinierat och tvetydigt. På papper kan de iranska tryckfrihetslagarna ha likheter med den svenska, dock rasar det hela när vi stöter på ordet Islam. Sverige är en stat, där stiftade lagar i allmänhet efterföljs och man kan föra en fri samhällsdebatt. I Iran är så inte fallet.

Abstract Titel: ”Här är kaos. Bilar i poolerna. Hundratals döda” – En studie om Göteborgs Posten och GT:s krisrapportering från flodvågskatastrofen i Asien Författare: Erik Ask och Niklas Henrikson Kurs: Fördjupningskurs medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Att klargöra tydliga likheter och skillnader i Göteborgs Postens och GT:s krisrapportering från flodvågskatastrofen i Asien, med avseende på artiklarnas form och dess användande av källor. Metod och material: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys på tidningar och artiklar. Huvudresultat: Både Göteborgs Posten och GT skrev mycket om flodvågskatastrofen i Asien och de använde sig främst av privatpersoner som källor. Göteborgs Posten använde sig av bättre rubriksättning och formulerade sina ingresser på ett lämpligare sätt utifrån artiklarnas innehåll. Vi kunde i båda tidningarna se att rubrikerna hade täckning i artiklarnas brödtext, men att de stundtals fungerade missvisande. Detta gällde framförallt i GT. Det framgick även att GT i högre utsträckning än Göteborgs Posten placerat viktig information långt bak i sina artiklars brödtext, det vill säga där den riskerar att inte bli läst. Sammanfattningsvis kunde vi konstatera att Göteborgs Posten och GT i det undersökta materialet liknade varandra i flera avseenden. Där skillnader fanns berodde de ofta på att GT genomfört en sämre typ av krisrapportering än Göteborgs Posten.

Abstract Titel Barnen i Flodvågskatastrofen, En kvalitativ innehållsanalys av barnen i Rapport och Aftonbladet Författare Johanna Andersson och Malin Jahnson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation Termin Vårterminen 2005 Syfte Syftet är att genom kvalitativ innehållsanalys undersöka hur barnen framställts i Aftonbladet och Rapport när det gäller rapporteringen kring flodvågskatastrofen. Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Inslag hämtat från Rapport, samt artiklar från Aftonbladet från perioden 26/12 2005 till och med 12/1 Huvudresultat Huvudresultatet visar att Rapport och Aftonbladet i stor omfattning exponerat barnen från flodvågskatastrofen. Exponeringen av barnen har till stor del inte följt de pressetiska reglerna och materialet har dramatiserats. Barnen har också framställts som offer och ur ett eländesperspektiv.

Abstract Titel: ”Vad handlar det här om?” En studie om svt:s inrikespolitiska expertkommentatorer Författare: Malin Lundell & Anders Olson Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs VT 2005 Syfte: Att undersöka de inrikespolitiska expertkommentatorernas roll i Aktuellt och Rapport Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material De inslag i Aktuellt och Rapport under september 2004 där Mats Knutsson och K-G Bergström framträder i egenskap av expertkommentatorer. Vilket innebär tio inslag, fem med Knutsson och fem med Bergström. Huvudresultat: De inrikespolitiska expertkommentatorerna vid Aktuellt och Rapport talar i huvudsak om politik som spel och strategi. Det är endast vid enstaka tillfällen de fokuserar på sakförhållandena i politiken. Det är ofta förekommande att de fokuserar på vilka intentioner politikerna har i det politiska spelet. Expertkommentatorerna redovisar sällan hur deras slutsatser är underbyggda. Genom att med självklarhet ta på sig tolkningsrollen av politiken gör sig expertkommentatorerna till allmänhetens ombud. De markerar ibland att de är tolkande och ibland inte. När de visar att de är tolkande gör de det genom att använda sig av tolkningsmarkörer. Expertkommentatorerna bygger upp sin trovärdighet genom att för det första använda en klädsel och ett kroppsspråk som fungerar i genren de figurerar i. För det andra genom att visa vilken kunskap man besitter genom att exempelvis referera till sådant som hänt inom politiken. Och för det tredje byggs trovärdigheten upp genom deras samspel med nyhetsankaret. Nyhetsankaret hjälper till att förstärka expertkommentatorns ethos. Vidare legitimerar och marknadsför expertkommentatorerna sig själva genom att exempelvis använda viktiga källor, visa på privilegierad information. Det de säger framställs som att det är sanningen de kommer med. Detta märks bland annat genom att det inte vid ett enda tillfälle finns ett enda exempel där expertkommentatorerna reserverar sig för att det finns alternativa tolkningar till tolkningarna de själva gör.