Abstract Titel Intranätet på K3 – en jämförande studie om ett intranät i en strukturell organisation Författare Jenny Spetz Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin Höstterminen 2004 Handledare Jan Strid Sidantal 55 Syfte Mitt syfte är att jämföra hur intranätet används på K3 med hur det är avsett att användas Metod Kvalitativ och kvantitativ Material Intervjuer och enkäter Huvudresultat K3s intranät används i stor utsträckning av personalen. Ledningen använder intranätet enbart till att sprida information. För användarna fungerar intranätet som ett arbetsverktyg. Det behov som intranätet fyller är främst trygghetsbehovet i och med att intranätet tillhandahåller information som den enskilde organisationsmedlemmen behöver för att känna sig trygg i sitt arbete. Överlag är användarna nöjda med intranätet. De anser att informationen är trovärdig vilket ligger i linje med det strukturella perspektivet. De tycker dock inte informationen på intranätet är vidare intressant vilket kan förklaras med att intranätet endast fyller en sökfunktion. Vidare menar användarna att de inte i hög grad hittar vad de söker efter. Att det förhåller sig på det viset kan förklaras med att strukturen är rörig. Det avsedda användandet var att personalen skulle använda intranätet till att hitta rätt information för att klara av sina arbetsuppgifter. På grund av svårigheter att hitta i intranätet stämmer detta dock inte helt överens med det faktiska användandet.

ABSTRACT Titel: Go gubbe och gott mos – en kvalitativ undersökning av hur ett antal göteborgare upplever tidningen Vårt Göteborg. Författare: Julia Andersson och Annika Berne Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, 20p Termin: Höstterminen 2004 Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera om några av Vårt Göteborgs läsare kunde identifiera sig med innehållet i tidningen. Detta utifrån begreppen social och kulturell identitet. Metod och material: Vi valde att utgå från en kvalitativ metod som bestod i att vi utförde fyra fokusgruppsintervjuer som valdes ut med ett s k strategiskt urval. Analysmaterialet bestod av resultaten från de fyra intervjuerna. Huvudresultat: Resultatet vi fick fram visade på att de olika sociala och kulturella identiteterna hade stor betydelse för hur intervjupersonerna läste tidningen. Deras kön, etnicitet, intressen, kollektiva identiteter m.m. påverkade hur de uppfattade det som stod i Vårt Göteborg och sättet de läste tidningen på. Det resultat vi tyckte var mest intressant var att se att gruppen med invandrarkvinnor var mest kritiska i sin läsning medan de svenska grupperna och då främst gruppen med kvinnor, i stort sätt inte reagerade på något som stod i tidningen. Något annat som skilde grupperna åt var att den kritik som kom fram, både positiv och negativ, handlade i de svenska grupperna om tidningens layout och utformning medan den i gruppen med invandrare handlade om innehållet och framställningarna.

SAMMANFATTNING Syftet med denna uppsats är att jämföra vilka ideologiska feministiska perspektiv som förmedlas i tidningen Cosmopolitan och fanzinet Bleck. Jag undersöker detta i två skilda forum som vänder sig till samma kön och målgrupp. För att kunna svara på min huvudfråga; Vilka ideologiska perspektiv förmedlas i respektive tidning ? använder jag mig av två underfrågor, Hur beskrivs kvinnor och män? och Hur framställs könsöverskridande grupper ? I bakgrundskapitlet introduceras tidningarna för att ge en förståelse av deras olika ursprung. Bleck är ett uttalat feministisk fanzine. Tidningens innehåll är mediekritiskt och den innehåller inga reklamsidor och har få andra bilder. Blecks nummer ser alla olika ut och innehållet har ingen given struktur. Bleck ställer sig kritisk till många av de ideal som kommersiella tidningar likt Cosmopolitan förmedlar. Cosmopolitan är inte uttalad feministisk man väljer istället att profilera sig med ”är en tidning som uppmanar kvinnor att ta för sig så mycket som möjligt av livet” Cosmopolitan har en given struktur och kan ses som en stereotyp tidning med modereklam, sextester och kändisskvaller. Mitt urval av material består av två tidningar, en från varje tidning. De aktuella numren är valda utifrån att dels för att överensstämma relativt tidsmässigt men också på grund av deras tillgänglighet. I teoriavsnittet presenteras feministisk teori och queerteori. Feministiskt teori problematiserar kön och lyfter fram historiska och sociala dimensioner i de konstruktioner som finns idag. Queerteori har också en konstruktivistisk syn där man intresserar sig för hur olika grupper i samhället definieras utifrån det ”normala”, det normala definiera i queerteori som heteronormanitet. Min textanalys har gjorts med hjälp av semiotiska analysverktyg. Syftet med denna är att man genom ett aktivt läsande kan uppfatta strukturer i texterna som inte uppfattas vid en första anblick. Det som främst skiljer tidningarna åt är de sammanhang där män och kvinnor skildras. I Bleck beskrivs män i maktposition som osidosätter kvinnors intressen i mediala sammanhang medan kvinnorna i Cosmopolitan är självständiga singlar som letar efter potentiella älskare eller pojkvänner. Könsöverskridande grupper förekommer i båda tidningarna också där beskrivs de ur olika perspektiv. I Bleck tar man ställning för de homosexuella i frågan om homoadoption. De homosexuellas rättigheter i fråga om homoadoption ses som självklar. Det är istället politikernas inställning som synas. I Cosmopolitan närmar man sig de könsöverskridande grupperna ur ett individuell synvinkel där man uppmanar läserskan att utforska det sexuella fältet genom att prova att vara med någon av samma kön. Bleck har en radikal feministisk hållning som tydligt uttrycks. Huruvida Cosmopolitan kan sägas vara feministisk är tveksam då kvinnor vid flera tillfällen får ge utrymme åt självsäkra män.

Abstract Titel: Nya möjligheter i tidningsstället – en studie av nya funktioner på sex tidningars webbplatser. Författare: Eriksson, Ola. Liljequist, Björn. Handledare: Bergström, Annika. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs. Termin: Höstterminen 2004. Sidantal: 67 Syfte: Att studera hur de möjligeter som internet som medium erbjuder utnyttjas på svenska tidningars hemsidor. Metod: Kvalitativ innehållsanalys. Material: Sex svenska tidningars webbsidor. Tidningarna är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad samt Östgöta Correspondenten. Huvudresultat: Utbredningen av nya funktioner skiftar mellan de olika webbplatserna. Aftonbladet tar en klar ledning vad gäller utnyttjandet av nya möjligheter på internet. Flera funktioner är återkommande på de studerade sidorna. Likheten mellan funktionerna är stor. Stora delar av det material vi studerat, till exempel börsfunktioner och mobila tjänster produceras av externa leverantörer som sedan säljer samma innehåll till flera olika nyhetssidor. De webbspecifika möjligheterna är vanligare inom ämnen som nöje och resor. Nyhetsavdelningarna är ofta mer statiska och levererar samma material som papperstidningen skulle kunna göra. De studerade funktionerna erbjuder läsaren ett mervärde, utrymme ges för att besökaren ska kunna fördjupa sig inom olika ämnen. Pedagogiska knep och tillämpningar används. De nya möjligheterna används också till att erbjuda besökaren ett material som ej finns tillgängligt i tidningen, till exempel fotogallerier, bildspel och diskussionsforum. Även dessa funktioner skapar ett mervärde för besökaren.

A B S T R A C T Titel: Senmoderna tider – En studie om människors tolkningar av företags profileringsarbete och hur detta kan förstås i relation till individens identitetsskapande Författare: Sara Andersson och Andreas Peterson Antal sidor: 59 Handledare: Magnus Fredrikson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen, höstterminen 2004. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera människors tolkningar av företags profileringsarbete och hur detta kan förstås i relation till individens identitetsskapande. Metod och material: Studien baserar sig på tolv stycken samtalsintervjuer. Urvalet består av sex stycken resenärer som har en egenupplevd relation till tolkningsobjektet Stena Line. Tre stycken i ålderskategorin 20-30 år och tre stycken i ålderskategorin 50-60 år. Vidare har sex stycken icke-resenärer utan en relation till Stena Line intervjuats. Tre stycken i ålderskategoerin 20-30 år och tre stycken i ålderskategorin 50-60 år. Studierna bygger på individens tolkningar av Stena Lines profileringskampanj ”Making good time”. Huvudresultat: I vår studie visar resultaten på att individen finner identifikation med Stena Line och dess nya profileringskampanjs värden. Såväl resenärer som icke-resenärer verkar hitta något som passar dem oberoende om de har tagit del av Stena Line i verkligheten eller inte. Men detta betyder inte att verkligheten är utan betydelse. När det gäller förtroendet för företaget så kan resultaten förstås som att det spelar en avgörande roll om respondenten har tagit del av verkligheten eller inte. Detta då resenärerna hade ett stort förtroende för Stena Line medan icke-resenärerna var mer kritiska. Vad det gäller ålderns betydelse för tolkningen av Stena Line så verkar det inte ha någon större betydele. Både äldre och yngre respondenter knyter an till Stena Lines värden. En skillnad kunde dock skönjas mellan vilka typer av värden man knöt an till.

AbstractTitel” Identifikation och social interaktion i MMORPG”FörfattareMikael Gustafsson och Johan WestbergHandledareMonika Djerf-PierreKursMedie- och kommunikationsvetenskap C, VT 2004SyfteSyfte är att ge större förståelse för hur karaktärsidentiteter och sociala interaktioner ser ut i MMORPG spel.MetodUndersökningen har fokus på hur killar mellan 20 – 30 år som spelar MMORPG ser på identifikation och socialinteraktion. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom samtalsintervjuer med fem killar som spelar MMORPG spel. Intervjupersonerna anonymiserades då vi använder deras alias som de har när de spelar MMORPG spel.HuvudresultatMeningen med uppsatsen är att öka förståelsen för MMORPG spel. I resultaten har vi fått fram att mer ingående och djupare förståelse om spelarens identifikation och social interaktion i ett MMORPG spel än vad vi trodde från början. Det viktigaste är att vi fick fram att spelarna är vilka människor som helst som har ett visst intresse för datorspel och sociala interaktioner. Det är inte så att dessa människor är socialt inkompetenta, de utför bara sitt sociala liv i en annat social kontext som blir allt mer socialt accepterad men fortfarande är det inte lika accepterad som till exempel som att spela fotboll.

Abstract Titel: Höga Kusten- En studie av hur en turistregion profilerar sig. Författare: Marcus Berggren och Daniel Engström Kurs: Media och Kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Antal sidor: 63 st Handledare: Marie Elfving Syfte: Syftet är att undersöka hur olika aktörer arbetar för att profilera regionen Höga kusten som turistregion. Metod: Kvalitativ undersökning med informantintervjuer Material: Nyckelpersoner inom regionen Höga kusten Huvudresultat: Regionen vill framhäva naturen och lugnet som den viktigaste tillgången. Deras arbete bygger mycket på samarbete mellan organisationerna.

ABSTRACT Titel: Kvinnorna på SVT: s nyhetsredaktioner- en kartläggning av kvinnliga journalisters bakgrund, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, samt hur de upplevt jämställdheten på SVT: s nyhetsredaktioner Författare: Jessica Myrehag & Emma Wirenhed Kurs: Fördjupningskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2004 Handledare: Monika Djerf-Pierre Sidantal: 68 sidor ( 74 med bilagor) Syfte: Att kartlägga kvinnliga journalisters bakgrund, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, samt ta reda på hur de upplevt jämställdheten på SVT:s nyhetsredaktioner, från starten fram till och med 1995. Metod: Kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag Material: 33 Enkäter från kvinnor som arbetat på SVT: s nyhetsredaktioner Huvudresultat: Våra huvudresultat med undersökningen är att det har varit av oerhört stor betydelse att kvinnorna fick tillgång till det journalistiska fältet, då det har förändrat hela journalistiken. Vi kan också konstatera att kvinnorna besitter ett högt kulturellt kapital vilket gett dem tillträde SVT: s nyhetsredaktioner. Detta har medfört att deras symboliska kapital ökat vilket i sin tur har lett till en framgångsrik karriär. Redaktionerna har av många kvinnor upplevts som tuffa arbetsmiljöer vilka präglats av stress och konkurrens mellan individerna. Jämställdheten har uppfattats olika bland kvinnorna. Dock anser ingen av kvinnorna att jämställdhetsarbetet tagit för mycket tid i anspråk. Många menar att det fortfarande finns mer att göra gällande jämställdheten.