AbstractTitel” Identifikation och social interaktion i MMORPG”FörfattareMikael Gustafsson och Johan WestbergHandledareMonika Djerf-PierreKursMedie- och kommunikationsvetenskap C, VT 2004SyfteSyfte är att ge större förståelse för hur karaktärsidentiteter och sociala interaktioner ser ut i MMORPG spel.MetodUndersökningen har fokus på hur killar mellan 20 – 30 år som spelar MMORPG ser på identifikation och socialinteraktion. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom samtalsintervjuer med fem killar som spelar MMORPG spel. Intervjupersonerna anonymiserades då vi använder deras alias som de har när de spelar MMORPG spel.HuvudresultatMeningen med uppsatsen är att öka förståelsen för MMORPG spel. I resultaten har vi fått fram att mer ingående och djupare förståelse om spelarens identifikation och social interaktion i ett MMORPG spel än vad vi trodde från början. Det viktigaste är att vi fick fram att spelarna är vilka människor som helst som har ett visst intresse för datorspel och sociala interaktioner. Det är inte så att dessa människor är socialt inkompetenta, de utför bara sitt sociala liv i en annat social kontext som blir allt mer socialt accepterad men fortfarande är det inte lika accepterad som till exempel som att spela fotboll.

Abstract Titel: Höga Kusten- En studie av hur en turistregion profilerar sig. Författare: Marcus Berggren och Daniel Engström Kurs: Media och Kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Antal sidor: 63 st Handledare: Marie Elfving Syfte: Syftet är att undersöka hur olika aktörer arbetar för att profilera regionen Höga kusten som turistregion. Metod: Kvalitativ undersökning med informantintervjuer Material: Nyckelpersoner inom regionen Höga kusten Huvudresultat: Regionen vill framhäva naturen och lugnet som den viktigaste tillgången. Deras arbete bygger mycket på samarbete mellan organisationerna.

ABSTRACT Titel: Kvinnorna på SVT: s nyhetsredaktioner- en kartläggning av kvinnliga journalisters bakgrund, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, samt hur de upplevt jämställdheten på SVT: s nyhetsredaktioner Författare: Jessica Myrehag & Emma Wirenhed Kurs: Fördjupningskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2004 Handledare: Monika Djerf-Pierre Sidantal: 68 sidor ( 74 med bilagor) Syfte: Att kartlägga kvinnliga journalisters bakgrund, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, samt ta reda på hur de upplevt jämställdheten på SVT:s nyhetsredaktioner, från starten fram till och med 1995. Metod: Kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag Material: 33 Enkäter från kvinnor som arbetat på SVT: s nyhetsredaktioner Huvudresultat: Våra huvudresultat med undersökningen är att det har varit av oerhört stor betydelse att kvinnorna fick tillgång till det journalistiska fältet, då det har förändrat hela journalistiken. Vi kan också konstatera att kvinnorna besitter ett högt kulturellt kapital vilket gett dem tillträde SVT: s nyhetsredaktioner. Detta har medfört att deras symboliska kapital ökat vilket i sin tur har lett till en framgångsrik karriär. Redaktionerna har av många kvinnor upplevts som tuffa arbetsmiljöer vilka präglats av stress och konkurrens mellan individerna. Jämställdheten har uppfattats olika bland kvinnorna. Dock anser ingen av kvinnorna att jämställdhetsarbetet tagit för mycket tid i anspråk. Många menar att det fortfarande finns mer att göra gällande jämställdheten.

Abstract Titel: Bachelor eller Bildjournalen? Fyra klassresenärers medievanor. Författare: Mira Öhlin. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Termin: Höstterminen 2003. Syfte: Mitt syfte är att undersöka klassresenärers medievanor. Min utgångspunkt är att smak är en klassmarkör och att en klassförändring medför en smakförändring. Jag tror således att det finns en relation mellan social mobilitet, smak och livsstil. Metod: Kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer. Material: fyra kvinnor i åldern 24-29 år. Kvinnorna studerade på universitetet, eller hade studerat tidigare. Vidare hade ingen av dem barn, två stycken hade sambo. Kvinnornas föräldrar hade typiska arbetarklassyrken. Huvudresultat: Respondenterna hade i olika grad förändrat sina medievanor sedan de började läsa på universitetet, en av dem – Sara – hade nästan inte förändrat sig alls. Detsamma gällde den övriga livsstilen. Universitetet hade för flera inneburit möte med annan typ av kultur. Två av respondenterna hade tydligt förändrat sin livsstil och sitt förhållningssätt till den legitima kulturen. Dessa respondenter går idag på opera, konstutställningar, teater och en av dem dansar balett. De flesta av respondenternas mödrar hade läst romaner, några hade lyssnat mycket på musik. I övrigt utövade inte föräldrarna några särskilda kulturaktiviteter. Föräldrarnas syn på resenärernas studier var generellt positiva, åtminstone inte uttalat negativa. Under analysens gång har det utkristalliserats fyra möjliga typer som respondenterna kan tänkas förhålla sig till när det gäller lösningar på konflikten av medieval. Respondenterna förhandlar på olika sätt och olika mycket. Dessa fyra typer är: A. Tar helt till sig den nya kulturen. B. Tar helt avstånd från den nya kulturen. C. Tar till sig delar från den nya kulturen men behåller delar av den gamla D. total ambivalens i kulturellt förhållningssätt. Min analys visar att Carola kan placeras i typ A, Sara i typ B, Kersti i typ B och C, samt jag själv i typ D.

Abstract Titel: Hela Sverige mot Cancer – vision eller verklighet? Författare: Maria Johansson och Camilla Lindblad Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2004 Handledare: Bengt Johansson Sidantal: 60 Syfte: Syftet med undersökningen är att se vilka olika förhållningssätt till Cancerfondens kampanj ”Hela Sverige mot cancer” som finns bland våra intervjuade. Metod: Kvalitativ receptionsstudie Material: 10 samtalsintervjuer angående Cancerfondens kampanjmaterial (utomhusreklam och annons) Huvudresultat: Vårt huvudresultat är att vi har funnit flera olika tolkningar bland våra resultatet av kampanjmaterialet. Cancerfondens syfte – att profilera sig som en icke-statlig organisation – har inte framgått på ett tydligt sätt för våra respondenter. Vi har vidare funnit att de olika förhållningssätten som finns gentemot kampanjen bygger på hur man upplever risken med cancer, vilket förtroende man har för organisationen samt hur kampanjen är utformad.

Abstract Titel Observera – hur tolkas publicitet? Författare Moa Hörnquist & Mikaela Östebro Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs (JMG) Termin Vårterminen 2003 Handledare Monika Djerf-Pierre Syfte Syftet med uppsatsen är att studera hur publicitet tolkas som positiv respektive negativ av TeliaSoneras intressenter. Metod Kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Material Två fokusgrupper och tre personliga intervjuer med medie- och aktieanalytiker samt med pressansvarig på segment Privat på TeliaSonera, Sverige. Huvudresultat Vi har kommit fram till att mediebilden har stor betydelse för ett företag. Samtliga intressenter menar att en dålig mediebild har en negativ påverkan för ett företag samt att den har betydelse för vad de olika intressenterna tycker om det. Vidare kan vi slå fast att det ofta är det negativa och avvikelser som träder fram på redaktionell plats. Även om företaget får kommentera kommer många inte att ta del av eventuella rättelser vilket kan leda till problem för företaget. Bolag som TeliaSonera har stort samhälleligt intresse och får ofta negativ publicitet. Exempel på positiv publicitet är när det skrivs om folkliga och engagerade chefer eller om det kommer fram att ett företag har bra personalpolitik. Publicitet om det nya TeliaSonera bedömdes också som positiv. Negativ publicitet kan vara nedskärningar och att jobb försvinner. Samtliga fokuserade på starka rubriker och vissa ord med negativ/positiv klang. Bilder kunde också spela in vid bedömningen. Vad gäller intressenternas erfarenheter och allmänna bild av TeliaSonera kunde vi se att Telias tidigare monopolställning på marknaden kan ha bidragit till att skapa den negativa bild av bolaget som många har. De som var positiva till företaget var också mer benägna att tolka artiklarna som positiva. Intressenterna tolkade olika utifrån den kontext de tillhör d.v.s. yrke, den bild de har av TeliaSonera, kunskap om näringslivet etc. Vi kunde även se att intressenterna tolkade olika utifrån förväntningar på nyhetsgenren och journalisten samt de kunskaper de hade i ämnet.

ABSTRACT Titel: Trovärdiga TV-nyheter – En kvalitativ innehållsanalys av hur trovärdighet skapas i TV:s nyhetssändningar Författare: Maria Norbäck & Nadia Rabit Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (c-kurs) Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2003 Handledare: Monika Djerf Pierre Antal sidor: 54 Syfte: Att undersöka hur trovärdighet skapas i TV:s nyhetssändningar, för att sedan lägga en genusaspekt på fenomenet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: En veckas sändningar av Rapport, Aktuellt och Nyheterna Huvudresultat: I de nyhetssändningar vi undersökte kunde vi identifiera alla de 12 symboliska makttekniker vi använde som analysinstrument. Bekräftelseteknikerna synliggörande, förhärligande, förstående och tillhandahållande av information har varit enkla att upptäcka då de är strategier som används mer eller mindre hela tiden. Erkännande och dubbelbelöning var svårare upptäcka, men vi hittade några exempel även på dessa. Också härskartekniker har vi kunnat spåra och även de fungerar ofta som stenar i nyhetsprogrammens trovärdighetsbygge. Förlöjligande och oförstående används ofta i interaktionen mellan reportrar och personer med makt. Osynliggörande och undanhållande av information har varit svårare att identifiera, då de per definition inte syns. Vi har dock sett situationer då man förstår att dessa tekniker används. Dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam är tekniker vi kunnat urskilja på en högre abstraktionsnivå. Användandet av makttekniker är också ett ”verktyg” nyhetsprogrammen använder för att mediera kvinnor och män, bl a genom att synliggöra kvinnor och män på olika sätt, osynliggöra kvinnor i större utsträckning än män och påföra skuld och skam på grupper som ofta består av kvinnor.

Abstract Titel: uppMärksAmhet & beKräfTelse – en studie av Guldäggets betydelse för reklambyråer Författare: Eva Berglie & Malin Grund Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Termin: Vårterminen 2003 Sidantal: 59 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse Guldägget har för reklambyråer. Med betydelse menas dels betydelsen utåt – gentemot branschfolk, kunder och konkurrenter, och dels betydelsen inåt – för reklambyrån och den enskilde individen. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Sex anställda vid fyra olika Guldäggsbelönade reklambyråer i Stockholm, Malmö och Göteborg. Huvudresultat: Sammanfattningsvis uttryckte respondenterna många faktorer som gör Guldägget betydelsefullt. Guldäggsvinster ger byrån fler kunder, förbättrar relationen med gamla kunder, underlättar vid rekrytering och markerar reklambyråns särställning som kreativ. Priset och galan marknadsför till viss del också reklambranschen i allmänhet, och betonar yrkets särart. Guldäggsgalan är å ena sidan ett sätt för byråerna att få uppmärksamhet från omgivningen, och å andra sidan ett sätt att öka den interna samhörigheten. Priset gör det lättare för individen att motivera sin arbetsplats, och det ger denne ökade karriärmöjligheter och högre status. Det fungerar också som bekräftelse för ett väl utfört jobb, och stärker yrkesidentiteten och individens habitus. Följaktligen går reklambranschen att likna vid ett fält och Guldägget som ett symboliskt kapital. Som sådant ger det makt och status, och tillgång till fältets vinster. Att det accepteras av alla som betydelsefullt, gör att det bidrar till att reproducera den elit som finns. Makten som följer med att vinna är uppenbar. Enligt våra respondenter betyder dock Guldägget olika, och får olika effekt, beroende på vilken nivå reklambyråerna befinner sig på. För den mindre byrån i Malmö var vinsten mycket betydelsefull, men fördelarna med att ha vunnit varade inte så länge. För de större elitbyråerna i Stockholm och Göteborg har Guldägget minskat i betydelse i takt med att byråerna har vuxit och vunnit många internationella priser. Däremot varar effekterna av Guldägget fortfarande, eftersom byråerna tilldelats priset flera år i rad. Som titeln på vår studie anger, sammanfattar vi betydelsen av Guldägget i uppmärksamhet och bekräftelse. På extern nivå anser vi att det är uppmärksamheten som Guldägget genererar som är viktigast, och på intern nivå är det bekräftelse av individen som är prisets främsta fördel. Vilka faktor – de interna eller externa – som är viktigast framgick dock inte av våra intervjuer, och det var inte heller vårt syfte att undersöka det.

ABSTRACT Titel: Konsten att skapa tillväxt – en kvalitativ studie av IT-företags omvärldsbevakning Författare: Malin Heidenfors & Angelica Sandström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kurs. Termin: VT-03 Handledare: Marie Elfving Sidantal: 57 Syfte: Att undersöka hur omvärldsbevakningen ser ut i inom IT-företag, samt varför den ser ut som den gör. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Informantintervjuer med sex personer på ledningsnivå inom företagen. Huvudresultat: Det viktigaste för företagen i deras omvärldsbevakning är att hålla koll på kunder och konkurrenter. Företagen har en tendens att fokusera på den egna branschmiljön. Samtliga företag anser att alla medarbetare skall vara delaktiga i omvärldsbevakningen, men att det yttersta ansvaret bör ligga på ledningen. Företagen ägnar sig främst åt informellt informationsinhämtande som t.ex. att läsa bransch-tidningar, besöka och delta i mässor. Inget av företagen har någon enhet som uteslutande arbetar med att samla in information. Utan betonar vikten av att alla i företaget är delaktiga i företagets informationinhämtande. Företagen arbetar varken systematiskt eller yrkesmässigt med omvärldsbevakning. Företagen tycker att bra relationer med omgivningen är viktigt och då främst med deras kunder. Därav består företagens omvärldsbevakning till stor del av bevaka och ha bra relationer med deras kunder. Till stor del handlar den omvärldsbevakning som företagen gör om att förutse möjligheter och hot som kan väntas uppkomma i framtiden. Företagen anser att det är viktigt att göra framtidsanalyser med tanke på den bransch dem befinner sig i. Fast för det mesta tittar de inte längre fram än 1-1  år eftersom de inte anser att det är givande att försöka förutse saker som kan väntas uppkomma längre fram än så.