Författararkiv: Anna Fredriksson

thumbnail of Arkiv H16-1 Malin Ekerstedt De som pratar om de andra hela uppsatsen

De som pratar om de andra

Frågor som handlar om immigration och integration har fått ett allt större utrymme, både på den politiska och mediala agendan och i människors medvetande. 2015 hamnade de högst när den svenska allmänheten fick uppge viktiga samhällsproblem.
Samtidigt är Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Aktuellt en av få arenor där politiker regelbundet får möjlighet att föra fram sina åsikter i direktsändning, via programmets studiodebattinslag som ofta förekommer flera gånger i veckan.
Det här arbetet sammanför dessa två faktorer genom att undersöka vilka debattörer som har medverkat i Aktuellts debattinslag om invandrings- och flyktingfrågor under perioden mars 2012 till mars 2016. Studien gör också en djupdykning i elva debatter för att titta närmare på budskap, retorik och beteende hos Sverigedemokraterna, ett parti som visat sig innebära en hel del problem för SVT:s riktlinjer om människors lika värde.
Sett till hela fyraårsperioden stämmer partiernas procentuella debattdeltagande relativt bra överens med deras storlek i riksdagen. Men bryter man upp åren blir bilden lite mer
komplicerad. Varför fick till exempel Sverigedemokraterna vara med i hälften av debatterna under valåret 2014? Varför hade Vänsterpartiet 18 procent av debattörerna innan valet 2014,
men bara sju procent efter, trots att deras valresultat var nästan exakt detsamma? Och varför har Centerpartiet knappt deltagit alls?
Studien visar också att Sverigedemokraternas budskap hållit sig ganska lika genom åren, men skruvats upp ett snäpp sedan hösten 2015, då huvuddelen av de andra partierna började styra sin politik i samma riktning som dem.

thumbnail of KV17-12

”Vi kallar dem för gatubarn”

Abstract
Title: “The kids of the street”- a discourse analysis about the reporting of the young people in
Nordstan.
Author: Nanna Nilsson, Hanna Dahlström och Johanna Sundquist
Subject: Undergraduate research paper in Journalism studies, Dept. Of Journalism, media and communication (JMG) Gothenburg University
Term: Autumn 2017 (2017-05-09)
Supervisor: Gabriella Sandstig, JMG Gothenburg
Keywords: Orientalism, Nordstan, immigrant youth in media, immigrants in media and critical discourse analysis.
The major objective of this study is to investigate the discourses and the construction of an “in”- and “outgroup” in the reporting of the young people in Nordstan in Swedish newspapers, and to study how media has depicted the young people. This has been done through a Critical Discourse Analysis (CDA) method, based on Berglez analysis schedule, together with our theoretical points of the construction of the “other”, framing, postcolonialism, orientalism and Frida Sandströms results of subject and object. To fulfil this aim, four questions were constructed:
1. What are the articles about?
2. What role are the youth given in the reporting?
3. How is an in- and outgroup constructed in the reporting?
4. What discourses dominate the news reporting?
We’ve sorted all articles covering Nordstan where young people were in focus during the period of 1st of June 2015 until the 15th of Mars 2017. The empirical part of this study was conducted in May 2017. After sorting out irrelevant articles for our phase, 112 articles remained.
We answered the first question using Berglez analysis schedule, element one and two, based on the 112 articles. We conclude that these articles contain five themes: “crimes”, “the youth situation”, “insecurity in Nordstan”, “politics” and “police work”. Question two, three and four were answered using the same method, based on twelve articles that were chosen through
a strategic selection. These articles were published during the period January 2016 to January 2017.
On the basis of the results of this research, we identified a number of trends in how the news depicted the youth – “quiet youngsters”, “detailed descriptions of the strangers”, “the problem”, “the group”, “ignoring the past” and “the authority”. We also identified that the youth are not the subject of the reporting and that an in- and outgroup were constructed in several ways in the reporting. Partly in how the text is built up, but also in how the articles
talked about the youth as strangers, who are not like us.
We essentially highlight three discourses. First, an authority discourse that revolves around the youth in Nordstan as an issue for the authorities to handle. Second – a discourse were the youth is seen as a problem that has consequences for both the police och the public. And third, a discourse in which the youth are talked about as strangers.

En digital marknad kräver digital kommunikation

Abstract
Titel: En digital marknad kräver digital kommunikation – En studie om hur företag
transformerar sin kommunikation med Inbound-metoden.
Författare: Jesper Björkman
Uppdragsgivare: Zooma
Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.
Termin: Vårterminen 2017
Handledare: Marie Grusell
Antal ord: 16182
Syfte: Att undersöka hur svenska företag transformerar sin kommunikation med hjälp av Inbound-metoden.
Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer.
Material: Analysen baseras på fem stycken samtalsintervjuer med
marknads/kommunikationschefer från företag verksamma i Sverige.
Huvudresultat: Företag upplever att sina kunder inte längre kan nås via traditionella metoder. De behöver utveckla och stärka sin närvaro digitalt. Inbound fungerar som ett verktyg för dem där de kan överse sin kommunikation och mäta data direkt efter kommunikationsinsatser. Något som gör att de kan anpassa sin kommunikation efter vad kunderna är intresserade av, något som förhoppningsvis innebär bättre kundrelationer och försäljning.
Nyckelord: Inbound, leads, content, modernitet, organisationsförändring,
transformering, digital, online, kommunikation.

”Formatet är ju inte hela världen, det är ju egentligen innehållet”

Abstract
Titel: ”Formatet är ju inte hela världen, det är ju egentligen innehållet”. Om
tabloidövergången och journalistiken.
Författare: Tatiana Castillo Madrid.
Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap MK1500 HT 2012.
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.
Termin: HT 2012. .
Handledare: Jan Strid.
Antal ord och sidor: 16540 ord, 57 sidor (inkl. referenser och bilagor).
Syfte: Att undersöka journalisternas upplevelser av tabloidövergången.
Metod & material: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer. Intervjuerna utfördes med åtta journalister från Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.
Huvudresultat: Tabloidövergången uppfattades som både en nödvändighet och som ett sätt att utveckla och modernisera morgontidningen i en förändrad mediemarknad. Implementeringen av tabloidformatet upplevdes till stor del som påfrestande på grund av bristande förberedelse på vad tabloidövergången skulle innebära för det redaktionella arbetet.
Reportrarna fick färre tecken till sitt förfogande när de skrev artiklar och bilderna fick en annan roll i tabloidformatet. Journalisternas arbete blev mindre atomistiskt och mer planerad, samordnad och kollektiv. Tabloidövergången upplevdes till viss del som något som påverkade journalistiken till det bättre, men upplevdes också som problematiskt vad gäller bildjournalistiken och artikellängderna. Studien är utförd på uppdrag av postdoktor Ulrika Andersson på JMG vid Göteborgs universitet, i anslutning till Tabloidiseringprojektet.
Nyckelord: journalistik, medier, morgontidning, dagspress, storstadspress, fullformat, tabloid, medieformat, organisationsförändringar, redaktionell praktik, de-professionalisering.

thumbnail of 1016

PÅ PLATS I FIKTIONEN

Abstract
Examensarbete: 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vt/2017
Handledare: Malin Svenningsson
Kursansvarig: Malin Svenningsson
Sidantal: 42
Antal ord: 18 608
Nyckelord:
Litterära resor, popkulturturism, media pilgrimages, mediekonvergens,
Skam, Tv-serier, Astrid Lindgrens Värld, Wallanderland.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka resenärers upplevelser av litterära resor, med inriktning på de resenärer som besöker Oslo för att vara på inspelningsplatserna från tvserien Skam.
Teori: Media pilgrimages, fandom, deltagarkulturer.
Metod: Kvalitativa intervjuundersökningar.
Material: Sex kvalitativa samtalsintervjuer med personer mellan 21 – 70 år, som besökt inspelningsplatser från tv-serien Skam i Oslo.
Resultat: Studiens resultat visar på deltagarnas upplevelser före, under och efter den litterära resan. Deras förväntningar och motivation bottnade i att vilja uppleva platserna från Skam i verkligheten, ta bilder på plats och – i ett drömscenario – träffa någon av seriens skådespelare. Väl i Oslo upplevde intervjupersonerna starka känslor i mötet med inspelningsplatserna. De jämförde platserna från skräm till verklighet, tog foton och återskapade scener från serien. För de flesta blev det viktigt att på olika sätt försöka leva
sig in i, och bli en del av Skams universum. Efter resan laddades foton upp på sociala medier, och serien sågs på nytt – men med nya ögon efter att även ha varit på dess platser i verkligheten.

thumbnail of 1015

REKOMMENDERAT AV EN VÄN

Abstract
Examensarbete: 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vt 2017
Handledare: Mathias Färdigh
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 47 sidor exkl. referenser och bilagor
Antal ord: 18 421 ord exkl. referenser och bilagor
Nyckelord:
Influencer marketing, Influencers, Sociala medier, Instagram, Digital
marknadsföring, Förtroende, Trovärdighet
Syfte: Studiens syfte är att undersöka konsumenters syn på influencers och deras marknadsföring på Instagram. Influencer marketing studeras utifrån ett konsumentperspektiv där konsumenters uppfattning av fenomenet tolkas och analyseras. Detta för att möjliggöra en effektivisering av marknadsföringsmetoden både för företag och influencers som genomför denna typ av marknadsföring.
Teori: Word-of-mouth, Parasocial Interaction, Opinionsledare, Tvåstegshypotesen, Gestaltningsteorin
Metod: Detta är en litteraturstudie tillsammans med en empirisk undersökning i form av sju semistrukturerade samtalsintervjuer. Det empiriska materialet har analyserats genom en kvalitativ dataanalys.
Resultat: Konsumenterna ser på influencer marketing som en effektiv marknadsföringsmetod som föredras framför företags egen marknadsföring. Enligt konsumenterna bör företag och influencers prioritera rätt matchning mellan varumärke och influencer, att samarbetena är genuina och inspirerande samt att rätt innehåll passar in i den kontext
där det kommuniceras. Detta för att marknadsföringsbudskapet ska uppfattas som så trovärdigt som möjligt.

thumbnail of 1014

MEDIERNAS RÄVSAX

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Kurs:
Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs
universitet
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vt 2017
Handledare: Johanna Arnesson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 37
Antal ord: 16 104
Nyckelord: Livsstilsmagasin, konsumtion, framingteori, innehållsanalys
Syfte: Att undersöka hur konsumtion framställs i svenska livsstilsmagasin med avseende på hur mycket konsumtion behandlas, hur bilden av den ser ut och vilken roll den spelar i magasinen.
Teori: Framing, teorier om livsstilsjournalistik och representation, Burkes poetiska kategorier
Metod: Kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys
Material: Sju svenska livsstilsmagasin publicerade under 2016 och 2017
Resultat: Mediebilden av konsumtion i magasinen präglas av variation och ambivalens, både avseende utrymme, huruvida konsumtion behandlas som ett problem, och vilka konsekvenserna är. För det undersökta materialet gäller att magasinen i stor utsträckning föreslår konsumtion som lösningen på många olika typer av problem, och att konsumtionens problem har sin lösning i konsumtion av andra varor. Individen antyds kunna lösa en stor del av problemen genom individuella val, medan orsaken till problemen ofta är ospecificerade. Konsumtion resulterar enligt mediebilden i positiva känslor kopplade till lycka.

thumbnail of 1013

CROWDFUNDING CAMPAIGNS, OPEN SOURCE AND COMMUNITIES

Uppsats/Examensarbete:
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp
Kurs:
MK1500 Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
VT/2017
Handledare:
Malin Sveningsson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
38
Antal ord:
20,133
Nyckelord:
Crowdfunding, open source, communities, hackarkultur,
teknomeritokrati, relation, kommunikation
Syfte:
Studiens syfte är att studera de sociotekniska relationerna mellan communities och crowdfunding-kampanjer med open source-produkter.
Teori:
Kärnan i teorin utgör teknomeritokratisk kultur samt hackarkultur. Teorier för datormedierad kommunikation, virtuella nätgemenskaper, social identitet och självbestämmande är basala för denna uppsats.
Metod:
Uppsatsen har en kvalitativ ansats och består av 13 semi-strukturerade personliga intervjuer.
Material:
Vetenskapliga artiklar, böcker och websidor har använts i denna uppsats för att underbygga delar av introduktionen, bakgrundskapitlet, teoriavsnittet och metodologin.
Resultat:
Gemensamma kännetecken. Resultaten visar bland annat att open source crowdfunding-supportrar mest sannolikt stödjer projekt som består av hårdvara. När projektanordnare väljer att utveckla sina produkter med open source-nätgemenskapen som målgrupp, förväntas produkten att också vara open source och bli finansierad via crowdfunding. Projektorganisatörerna var försiktiga med att inte verka alltför ”affärssamma”, då de menade på att community-medlemmarna inte uppskattar alltför penga-medvetna entreprenörer.
Relation och påverkan. Nästan alla organisatörer visade på att de försökte engagera sig med communityn. Det var en ge-och-ta-relation, byggd på ömsesidighet och osjälviskhet. Organisatörerna lyssnade, svarade och ställde frågor, diskuterade och tog till sig feedback. I gengäld blev deras produkter finansierade, marknadsförda via word-of-mouth och förbättrade med hjälp av communityns framförda synpunkter.

thumbnail of 1012

”SCHYSSTA VINER OCH ETT BRA HÄNG”

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
MK1500 Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Vt 2017
Handledare:
Malin Sveningsson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
51
Antal ord:
19 959
Nyckelord:
Alkohol, reklam, semiotik, kändisar, Instagram och ungdomar.
Syfte:
Att undersöka på vilket sätt svenska kända profiler marknadsför och porträtterar egenlanserad alkohol på Instagram. Vidare syfte är att undersöka om marknadsföringen följer den rådande lagstiftningen för alkohol och marknadsföring samt om inläggen är i enlighet med Konsumentverkets råd för alkoholreklam.
Teori:
Semiotik, deskriptiv norm, preskriptiv norm, referensmakt, parasociala relationer och identitetsmarkörer.
Metod:
Bildanalys med utgångspunkt i semiotik.
Material:
Fem kvalitativa bildanalyser med semiotisk utgångspunkt.
Resultat:
Studiens huvudresultat visar att inläggen inte är i enlighet med varken alkohollagen eller Konsumentverkets råd. Inläggen är däremot i enlighet med marknadsföringslagen. I inläggen återfinns moment som anspelar på känslor och/eller stämningar, värdeord och i några av inläggen även uppmanande aspekter.

LOKALA, SMÅSKALIGA MATPRODUCENTER I DET NYA MEDIELANDSKAPET

Examensarbete: 15 hp
Kurs: Examensarbete i Medie- & kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT 2017
Handledare: Gustav Persson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 37 exkl. bilagor
Antal ord: 17 589
Nyckelord: Lokal/småskalig matproduktion, varumärkesidentitet, autenticitet, det nya medielandskapet
Syfte: Studiens syfte är att undersöka om/hur lokala, småskaliga mathantverkare kommunicerar varumärkesidentitet för att skapa en föreställning om autenticitet.
Teori: Building brand authenticity, autenticitet, digitalisering
Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer
Material: 6 intervjuer med lokala, småskaliga matproducenter i Västra Götaland
Resultat: Resultatet visar att de lokala, småskaliga mathantverkarnas kommunikationsarbete inte i särskilt stor utsträckning planeras. Digitaliseringen har inverkat på det kommunikativa arbetet där den undersökta gruppen, i varierande omfattning, använder digitala och
sociala kanaler. Personlig kontakt och kommunikation via nätverk framstår dock vara de viktigaste kommunikationskanalerna. Trots viss brist på kunskap och resurser framstår den undersökta gruppens kommunikationsarbete kunna bidra till att öka uppfattningen av varumärkena som autentiska – exempelvis genom att kommunicera
genom ett inte allt för professionellt uttryck, genom att inkorporera varumärket i det omgivande samhället, genom att kommunicera ärligt samt genom förmedling av kärlek till produkten. Varumärkesidentiteten kommuniceras, i varierande utsträckning, runt värden som naturlighet, personlighet, kulturarv och lokal förankring. Dessa bör bidra till att öka uppfattningen av varumärkena som autentiska. Resultatet av denna studie
säger inget om mottagarens uppfattning av budskap och därför inte heller något om bedömningen av upplevd autenticitet.