Syfte: Studiens syftet är att undersöka den gröna marknadsföringens varumärkesbyggande funktion för företag som verkar inom en sektor som ofta kritiseras för negativ inverkan på klimat och miljö.

Teori: Retorik, varumärke, Cororate Social Responsibility, legitimering

Metod: Kritisk retorikanalys

Material: Fyra reklamfilmer vardera från MAX respektive McDonald’s Sverige

Resultat: Klimatfrågan beskrivs inte explicit, istället talar man om sakfrågor relaterade till klimatfrågan. I reklamfilmerna presenteras en del problem relaterade till klimatfrågan, dock endast problem som man kan presentera en lösning på.
MAX varumärke förknippas med värden som seriositet, tillförlitlighet och kunskap och framställer sig själva som pålitliga, förstående och icke-dömande. McDonald’s varumärke förknippas med värden som innovation, en god relation mellan företag och civilsamhälle och att klimatförändringarna måste lösas både lokalt och globalt . McDonald’s framställer sig själva som en integrerad del av samhället och som en av Sveriges största aktörer.
MAX legitimerar köpet och således sina egna produkter genom moralisk värdering, att tillskriva diskurser värderande adjektiv. McDonald’s legitimerar sin existens och miljöinitiativ genom att anspela på sin egna auktoritet genom att tala om företagets storlek och etablering.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka gymnasieungdomars behov och attityder bakom deras nyhetskonsumtion, specifikt inriktat på nyheter från digitala plattformar. Målet med studien är att få en bättre förståelse för, och en indikation på hur, ungas nuvarande konsumtion av nyheter ser ut.

Teori: Uses & gratifications theory och Selective exposure theory.

Metod: Kvalitativ studie med fokusgrupper.

Material: Tre fokusgrupper med 4-6 personer i varje, i åldrarna 18​–​19 år.

Resultat: De flesta mönster som har framkommit i studiens resultat går att koppla till både tidigare forskning och studiens två valda teorier. Det går att skönja en bild som visar att dagens ungdomar ofta konsumerar nyheter efter intresse, samt har ett stort behov av nyheter som på något sätt berör dem själva som exempelvis lokala nyheter. De är mest intresserade av sådan information som de själva på något sätt kan ha användning av, till exempel i sociala sammanhang. De har en relativt ömsesidig attityd till nyhetsförmedling via digitala plattformar, då de menar att de gratisnyheter som når dem slumpmässigt via sociala plattformar är tillräcklig information. De menar att de inte har något behov av de nyheter som går att nå via betalprenumerationer.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur män uttrycker fettaktivism genom bilder på Instagram.

Teori: Hegemonisk maskulinitet, visuell kultur

Metod: Semiotisk bildanalys, kompositionell tolkning

Material: Profiler och bilder på Instagram från 7 manliga fettaktivister. Inläggen är publicerade 2019.

Resultat: Studien visar att det går att identifiera ett antal teman som återkommer i bilder publicerade av manliga fettaktivister. Det tema som är mest förekommande är nakenhet vilket manifesteras i att samtliga fettaktivister inkluderade i studien använder den nakna kroppen som ett verktyg för att kritisera manliga kroppsnormer och således uttrycka fettaktivism. Av resultatet framgår att den manliga fettaktivismen liknar andra former av digital aktivism. Den karaktäriseras av avsaknad av formell protest, istället uttrycks aktivism genom att publicera normkritiserande bilder i syfte att förändra hur tjocka människor representeras i medier. Genom att kommunicera visuellt och publicera bilder som skildrar den tjocka kroppen på ett positivt sätt tar aktivisterna makten över hur de porträtteras. Detta leder till att de kan nyansera den negativa bilden av tjockhet samt normalisera den tjocka kroppen. Resultatet visar även att de undersökta fettaktivisterna även kritiserar och bryter andra normer, såsom köns- och heteronorm, genom publicerade bilder på Instagram.

Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka åsiktsstormar i kommentarsfält på sociala medier som har blivit medialt uppmärksammade.

Teori: Computer mediated communication, parasociala relationer, Agenda setting theory och medielogik.

Metod: Kvantitativ innehållsanalys.

Material: Kommentarer under sex svenska Instagramprofilers kritiserade inlägg på Instagram. Totalt 925 kommentarer har analyserats.

Resultat: Studiens viktigaste resultat var att majoriteten av kommentarerna var stöttande till inlägget samt positiva i ton. Dessa resultat skiljer sig något när vi tar hänsyn till faktorer som kön på kommentarsförfattare och Instagramprofil, samt om kommentaren genererade svar eller om den i själva verket var ett svar på en annan kommentar. Kommentarens ställningstagande visade sig även få påverkan på ton.

Syfte: Studien syftar till att få en förståelse för hur ensamkommande killar från Afghanistan uppfattar medierapporteringen om dem och deras situation, samt om och isåfall hur det påverkar dem. Syftet är också att undersöka gruppens förtroende för medierna och om de upplever att rapporteringen om dem har förändrats över tid.

Teori: Det teoretiska ramverket utgår från tidigare forskning om medieupplevelser och medieförtroende, samt har en grund i gestaltningsteorin

Metod: Fokusgrupper

Material: Tre fokusgrupper med sammanlagt 11 ensamkommande afghanska killar

Resultat: Resultatet visar att gruppens generella uppfattning om medierapporteringen om dem är negativ och att detta påverkar dem på olika sätt. Detta både på ett personligt plan, kring hur de pratar om sin bakgrund och bemöter andra men också deras medieförtroende. Det fanns nyanser i svaren där ett fåtal respondenter generellt litade på svenska medier och ett större antal upplevde skillnader mellan olika mediekanalers rapportering, där ett par upplevdes rapportera mer positivt. Alla respondenter upplevde att medierapporteringen om dem förändrats över tid och blivit mer negativ. De upplevde också att medierna rapporterade på ett sätt som inte stämmer överens med verkligheten, vilket var ett av de största skälen till det låga medieförtroendet.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska traditionella journalisters attityder gentemot swishjournalistik. Studien ämnar att undersöka generella åsikter kring fenomenet men även att kartlägga de attityder som finns angående swishjournalistik kopplat till det journalistiska idealet transparens.

Teori: Habermas teorier angående den offentliga sfären och Micheal Karlssons transparensritualer.

Metod: Kvalitativ intervjustudie

Material: Fem kvalitativa respondentintervjuer

Resultat: De resultat studien huvudsakligen visar på är att respondenterna inte anser att swishjournalistik är likvärdig den journalistik som de själva bedriver. Swishjournalistik ses inte som tillräcklig utan behöver stöttas upp av en stabil nyhetsbas skapad av traditionella mediebolag. De negativa attityder som identifierats angående swishjournalistik är: ensidig och pengastyrd nyhetsförmedling, ignorans av pressetiska regler och ett minskat förtroende för journalistiken. De positiva attityder som identifierats är: en bredare nyhetsförmedling och möjligheten att göra mindre och mer specifika reportage. Studiens resultat visar även på att transparens är ett viktigt journalistiskt ideal som alla respondenter värderar högt och själva använde sig av i sitt journalistiska arbete. Respondenterna anser att swishjournalisterna behöver vara mer transparenta i sitt arbete än journalister som arbetar för traditionella mediebolag. De områden där swishjournalisten anses behöva vara extra transparent är: transparens rörande hur de donerade pengarna används, transparens rörande vem som har donerat pengarna och transparens rörande vilken typ av journalistik som bedrivs.

Syfte: Studien syftar att undersöka unga mammors syn på fenomenet sharenting. Vilka moraliska dilemman finns det och hur resonerar de kring dess bilddelning på sociala medier?

Teori: Studiens teoretiska ramverk innefattar sharenting, moral, mediemoral, medieanvändning och självrepresentation.

Metod: Kvalitativ forskningsintervju.

Material: Fem intervjuer med unga mammor inom åldrarna 21–27 år.

Resultat: Resultatet visade att intervjupersonerna har en positiv syn till fenomenet sharenting. Främst delar de vardagsbilder på dess barn, vissa mer frekvent än andra. Anledningen till bilddelningen ligger i att de är stolta över sitt barn samt att uppdatera familj och vänner om vad som händer i deras liv. Vidare visade resultaten att intervjupersonerna är medvetna om vilka moraliska dilemman som finns med delandet av bilder, de väljer dock att undgå dessa och dela bilder ändå. Istället följer de den samhällsnorm som talar om vad som är acceptabelt att dela och inte. De är även medvetna om bilddelningens konsekvenser men väljer att bortse från dem. De påpekar även det faktum att de endast kan radera bilderna på sociala medier om barnen i framtiden skulle uttrycka sitt missnöje.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och i så fall hur de globala humanitära organisationerna, ActionAid och Plan International, förändrat sin kommunikation kring insamling över tid.

Teori: Representation, Sociosemiotik

Metod: Multimodal analys

Material: Tre insamlingsfilmer från vardera organisation, ActionAid och Plan International, hämtade från respektive organisations Youtube-kanal. Filmerna är hämtade från tidsperiod 2007–2019.

Resultat: Studiens resultat visar att det inte har skett någon större förändring över tid när det kommer till hur ActionAid och Plan International kommunicerar kring insamling. Stereotypa och förenklade bilder av människor och platser i utvecklingsländer är fortsatt förekommande i de tre undersökta tidsperioderna.
I samtliga filmer behandlas enbart de direkta konsekvenserna av den presenterade situationen och ingen film tar upp de djupgående och bakomliggande orsakerna till fattigdom ur ett större perspektiv. I en majoritet av filmerna är fadderskap den enda lösning som presenteras. Hur de avbildade framställs har till viss del förändrats över tid men fortsätter att upprätthålla maktstrukturer mellan de olika aktörerna.