Abstract Titel ”I väntan på ett intranät- internkommunikation som en framgångsfaktor i utvecklingen av ett intranät” Författare Tina Tibbling och Katrin Öberg Handledare Britt-Marie Leivik Knowles Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap C, VT 2004 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om internkommunikationen på en avdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset utgör ett hinder i utvecklingen av ett behovsanpassat intranät. Metod Undersökningen har fokus på hur internkommunikationen ser ut mellan tre grupper på en avdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom samtalsintervjuer med sju anställda, två chefsanställda och två IT-personer, totalt 11 personer. Avdelningen anonymiserades och undersökningen är gjord utifrån en explorativ ansats. Huvudresultat Inför implementeringen av intranätet finns det ett antal faktorer som påverkar internkommunikationen och utgör hinder. Det framkommer att det saknas formella forum för kontakt och att man behöver organisera sig kring uppgiften. För de som är ansvariga för intranätet uppträder tre sammanlänkade hinder. De ansvariga har dubbla roller, den befattning de har och den som ligger i utvecklingen av den för personerna nya tekniken intranät. Denna problematik utkristalliserar sig i en kunskaps- och en tidsfaktor där båda ses som en brist. För ledarskapet utgör ovanstående faktorer ett hinder i internkommunikationen gentemot de anställda.

Abstract Titel: Hur ser Västra banregionens externa kommunikation ut med politiker i projektet Västlänken? Författare: Ahlstedt Veronica och Laukka Tiina Typ av arbete: C-uppsats i media och kommunikationsvetenskap Antal sidor: 53 Institution och högskola: Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation Examinationsdatum: Vårterminen 2004 Handledare Britt-Marie Leivik Knowles Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att se hur Västra banregionen kommunicerar med berörda politiker i projektet Västlänken. Huvudfrågeställningar: Hur kommunicerar Västra banregionen externt med politiker som berörs av projektet Västlänken (det vill säga politiker från Göteborgs kommun/region, Västra Götalandsregionen, gränskommuner (Partille, Lerum) samt riksdagens trafikutskott). Varför ser kommunikationen ut som den gör? Hur ska Västra banregionen gå till väga för att förbättra kommunikationen? Använd metod och material: Kvalitativ ansats med fokus på samtalsintervjuer samt e-postintervjuer. Huvudresultat: Västra banregionen för en dialog med politiker inne i styrgruppen men utanför råder det till stor del envägskommunikation. Politikerna anser informationen överlag vara tydlig. Det sker ett samråd genom att man tar emot synpunkter från styrgruppen, dock inte på samma sätt utanför styrgruppen. Informationen är huvudsakligen muntlig (vid gruppmöten).

Abstract Titel: Konstruktionen av kvinnligt och manligt på ett Big Brother-forum Författare: Mirja Lundqvist och Marith Wallin Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2004 Handledare: Stina Bengtsson Sidantal: 73 Syfte: Syftet med vår uppsats är att se hur konstruktionen av kvinnligt och manligt gestaltar sig i diskussioner rörande Big Brother på ett Internetforum. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: 5 137 inlägg fördelat på 60 stycken olika trådar från AlltOmTv.se. Huvudresultat: Vårt huvudresultat visar att kvinnor granskas mer omfattande och mer kritiskt än män. Kvinnor bedöms och synliggörs ofta utifrån sitt utseende och beskrivs som lösaktiga eller dumma på olika sätt. ”Kvinnliga” genusegenskaper ges på olika sätt negativt laddade innebörder i diskussionerna på forumet. Både de kvinnliga och manliga medlemmarna medverkar med sina utsagor till att skapa och återskapa de ojämlikheter mellan könen som återfinns i stora delar av vårt samhälle.

Abstract Titel: Bolibompa och den svenska medelklassmannen Författare: Johanna Lidgren & Lisa Öhman Handledare: Stina Bengtsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Fördjupningskurs Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Vårterminen 2004 Sidantal: 68 Syfte: Att beskriva hur verklighetsbilden av etnicitet, kön och klass representeras i Bolibompa, analysera vad det innebär för de olika grupperna (män/kvinnor, de olika samhällsklasserna samt svenskar och andra etniciteter) och sedermera också vad det kan innebära för barnet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Tre fiktiva veckor ur en strategiskt vald sexveckorsperiod (29/3 till 7/5 2004) av Bolibompa (kl. 1800 till 1830). Huvudresultat: I våra resultat kan vi inte se att Bolibompa ökar förståelsen förandra etniciteter genom att visa på kulturell individualism. Vi kaninte heller se att de motverkar den negativa bilden av arbetarklassen genom att ge den en lika mångsidig representation som de övriga klasserna. De jämställer inte heller könen genom att ifrågasätta mannen som norm. Representationen av kön, klass och etnicitet i Bolibompa anser vi varken stärker eller försvagar det patriarkaliska, klasskiktade och etniskt segregerade samhälle som vi idag lever i. I mångt och mycket fungerar Bolibompas representation som ett forum som bibehåller den dominerande ideologin där den svenska medelklassmannen är norm.

Abstract Titel: ”Kampen om legitimiteten -en kritiskretorisk analys av Systembolagets kampanj efter mutskandalen 2003” Författare: Victoria Bagge, Stefan Dahlkvist Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, vårterminen 2004 Syfte: Att beskriva hur Systembolaget strategiskt använder retoriken för att försöka bevara och förstärka sin legitimitet, i samband med mutskandalen 2003. Material: ”Hard copy” av Systembolagets annonskampanj som visats i landstäckande press mellan Jan. 2003 och Feb. 2004 Metod: Kvalitativ, kritiskretorisk analys Huvudresultat: Systembolaget har strategiskt använt sig av retoriken i sina kampanjer för att övertyga makthavare och opinionsbildare att det existerande alkoholmonopolet är det bästa för Sverige. De har strategiskt kommunicerat en bild av den egna organisationen som obyråkratisk, öppen och som villig att föra dialog med det svenska folket. Denna bild tolkar vi som överdriven och ”skräddarsydd”, för att på ett kalkylerat sätt skapa identifikation och därmed legitimitet för Systembolaget hos svenskarna.

Abstract Titel: På jakt efter den postkoloniala journalistiken Författare: Belma Kratovic Handledare: Karin Fogelberg Kurs och termin: Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Fördjupningskursen VT 2004 (seminariebehandling HT 2004) Syfte: Syftet med föreliggande undersökning är att studera mediebilden av invandrare i svensk dagspress. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 13 nummer (inkl. samtliga bilagor) av tidningen Dagens Nyheter under perioden mellan första januari och sista mars år 2004. (datum för dessa 13 nummer framgår av referenslistan) Sidantal: 63 Huvudresultat: DN:s journalistiska framställningar som relaterar till invandrare har visat på tendenser av postkolonial journalistik, bl.a. genom artiklarnas spridning över redaktionella avdelningar, sakområdets sport avsaknad av problematisering av kategorin invandrare, dominansen av artiklarna relaterade till invandrare där ”Vi och de” perspektiv saknas samt dominansen av artiklar där invandrare framställs som individ och skildras utan polariseringstekniker. Att DN:s journalistik avseende invandrare ändå inte kan bedömas som postkolonial, grundar sig i att dessa framställningar också har visat på mer särskiljande och stigmatiserande tendenser. Dessa utgörs bl.a. av att brott är det dominerande sakområdet, tidningen skildrar invandrare utifrån dess etnicitet huvudsakligen i de fallen då kategorin uppfattas som problematisk, skildringen av orientaler bekräftar orientalism och ”Vi och de” perspektiv framkommer i mest stigmatiserande former och utgör mer dolda markörer på kulturrasism. Detta skulle kunna betraktas som en konsekvens av redaktionens rutinerade arbetsformer samt att journalisterna inte reflekterar över sina framställningar och stereotypa ”koloniala” förväntningar på händelseförloppet.

AbstractTitel” Identifikation och social interaktion i MMORPG”FörfattareMikael Gustafsson och Johan WestbergHandledareMonika Djerf-PierreKursMedie- och kommunikationsvetenskap C, VT 2004SyfteSyfte är att ge större förståelse för hur karaktärsidentiteter och sociala interaktioner ser ut i MMORPG spel.MetodUndersökningen har fokus på hur killar mellan 20 – 30 år som spelar MMORPG ser på identifikation och socialinteraktion. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom samtalsintervjuer med fem killar som spelar MMORPG spel. Intervjupersonerna anonymiserades då vi använder deras alias som de har när de spelar MMORPG spel.HuvudresultatMeningen med uppsatsen är att öka förståelsen för MMORPG spel. I resultaten har vi fått fram att mer ingående och djupare förståelse om spelarens identifikation och social interaktion i ett MMORPG spel än vad vi trodde från början. Det viktigaste är att vi fick fram att spelarna är vilka människor som helst som har ett visst intresse för datorspel och sociala interaktioner. Det är inte så att dessa människor är socialt inkompetenta, de utför bara sitt sociala liv i en annat social kontext som blir allt mer socialt accepterad men fortfarande är det inte lika accepterad som till exempel som att spela fotboll.

ABSTRACT Titel: Kvinnorna på SVT: s nyhetsredaktioner- en kartläggning av kvinnliga journalisters bakgrund, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, samt hur de upplevt jämställdheten på SVT: s nyhetsredaktioner Författare: Jessica Myrehag & Emma Wirenhed Kurs: Fördjupningskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2004 Handledare: Monika Djerf-Pierre Sidantal: 68 sidor ( 74 med bilagor) Syfte: Att kartlägga kvinnliga journalisters bakgrund, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, samt ta reda på hur de upplevt jämställdheten på SVT:s nyhetsredaktioner, från starten fram till och med 1995. Metod: Kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag Material: 33 Enkäter från kvinnor som arbetat på SVT: s nyhetsredaktioner Huvudresultat: Våra huvudresultat med undersökningen är att det har varit av oerhört stor betydelse att kvinnorna fick tillgång till det journalistiska fältet, då det har förändrat hela journalistiken. Vi kan också konstatera att kvinnorna besitter ett högt kulturellt kapital vilket gett dem tillträde SVT: s nyhetsredaktioner. Detta har medfört att deras symboliska kapital ökat vilket i sin tur har lett till en framgångsrik karriär. Redaktionerna har av många kvinnor upplevts som tuffa arbetsmiljöer vilka präglats av stress och konkurrens mellan individerna. Jämställdheten har uppfattats olika bland kvinnorna. Dock anser ingen av kvinnorna att jämställdhetsarbetet tagit för mycket tid i anspråk. Många menar att det fortfarande finns mer att göra gällande jämställdheten.

Abstract Titel: Hela Sverige mot Cancer – vision eller verklighet? Författare: Maria Johansson och Camilla Lindblad Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2004 Handledare: Bengt Johansson Sidantal: 60 Syfte: Syftet med undersökningen är att se vilka olika förhållningssätt till Cancerfondens kampanj ”Hela Sverige mot cancer” som finns bland våra intervjuade. Metod: Kvalitativ receptionsstudie Material: 10 samtalsintervjuer angående Cancerfondens kampanjmaterial (utomhusreklam och annons) Huvudresultat: Vårt huvudresultat är att vi har funnit flera olika tolkningar bland våra resultatet av kampanjmaterialet. Cancerfondens syfte – att profilera sig som en icke-statlig organisation – har inte framgått på ett tydligt sätt för våra respondenter. Vi har vidare funnit att de olika förhållningssätten som finns gentemot kampanjen bygger på hur man upplever risken med cancer, vilket förtroende man har för organisationen samt hur kampanjen är utformad.