Abstract Titel: Får man säga pass? Blivande lärare diskuterar mobbning och dess nya vägar Författare: Märta von Feilitzen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs 60p Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Att belysa mobbningens nya vägar och blivande lärares syn på detta fenomen. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer som analyserats med hjälp av metoden meningskoncentrering Material: Sju stycken blivande lärare har intervjuats Huvudresultat: Den övergripande frågan som har följt mig genom uppsatsen lyder: hur tar sig mobbning via de digitala medierna uttryck? Min ambition är att sondera terrängen för mobbningens nya vägar och blivande lärares syn på detta. Jag har arbetat med tre frågeställningar i denna uppsats. Den första låter de blivande lärarna beskriva mobbning. Svaret på denna frågeställning överensstämde väl med det som teorierna för uppsatsen sagt, att mobbningen är en upprepande, kränkande handling mot en person av en eller flera personer. Trakasseringen kan vara såväl fysisk som psykisk. När de blivande lärarna redogjort för mobbning behandlades nästa frågeställning, hur de beskriver e-mobbning. Att mobbning och e-mobbning är samma sak fast i nya kanaler var det man kom fram till och att de digitala medierna ger mobbarna större möjlighet att nå sina offer som inte har någonstans att känna lugn. En enda handling kan ge stora effekter lång tid framåt. Den tredje frågeställningen var hur blivande lärare ser på sina IT-kunskaper och alla de blivande lärarna i min undersökning säger att de IT-kunskaper de har, har de främst lärt sig på egen hand och att lärarutbildningen borde följa utvecklingen med det ökade användningen av digitala medier. De anser att man som lärare bör ha en insikt i medierna som eleverna använder och hänga med i utvecklingen så att man kan ge sina elever goda medieupplevelser. E-mobbning är ett gammalt fenomen i nya kläder och förekommer via såväl mobiltelefoner som e-post och chatt-program. Att det är fler tjejer än killar som utför och blir utsatta för detta är också något som tidigare forskning visat och att man vågar mer när man är dold bakom en skärm än man vågar när man står öga mot öga är ett faktum. E-mobbningen är här och vi måste lära oss hur vi ska agera och arbeta med det ute i skolorna.

Abstracts Titel: ”Nyheter är när George Bush gör något dumt” – Fokusgruppintervjuer med gymnasieungdomar om deras nyhetssyn. Författare: Ingrid Karlsson och Pär Augustsson Handledare: Bengt Johansson Kurs: Fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, HT-06 Syfte: Att undersöka ungdomars nyhetssyn Metod och Material: Fokusgruppsintervjuer med 17 gymnasieelever Huvudresultat: Ungdomarna i våra fokusgrupper tar dagligen del av nyheter, främst genom TV-nyheter, dagspress eller Internet. Samtliga grupper diskuterar om gratistidningarna och att de gärna tar del av dem. Största delen deltar i nyhetsutbudet först och främst för att de vill känna sig uppdaterade om det som sker i deras omvärld. Ungdomarna har även andra motiv för att ta del av nyheter och de mest förekommande är att skapa samtalsämnen med vänner och familj, minska den personliga osäkerheten, bli underhållen och fördriva tiden. Gällande nyhetsvärderingen värderar och definierar våra deltagare nyheter efter den generella uppfattningen om nyhetsvärdering. Att de nyhetsvärderingskriterier som idag finns stämmer även på dem. Nyheter skall ha skett nära i tid och rum och påverka många. De flesta sade att en nyhet ofta har med politik att göra men även att det handlar om nya upptäckter, mord, olyckor, dödsorsaker och naturkatastrofer. Ungdomarna tenderar dock att vara mer intresserade av lätta och roande nyheter än det som de egentligen anser vara allmänt viktiga. Det som skiljer ungdomarna åt från vuxna och åldringar är att de inte känner samma pliktkänsla i att ta del av nyheter. De ser på nyheter för att känna sig uppdaterade om sin omvärld men gör det för att de själva känner att de vill det.

Abstract Titel: Att läsa som det står – en kvalitativ receptionsstudie i relation till Volvokulturen Författare: Maria Kardborn, Emelie Rönnerfors Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (C-kurs) Institutionen för journalistik och masskommunikation Termin: Höstterminen 2006 Handledare: Marie Grusell, JMG och Bo Händel, Volvo Personvagnar Syfte: Att bidra med en djupare förståelse för läsaren i en organisationskultur, genom specifik förståelse för läsarna av ledaren i iMPULS i relation till Volvokulturen. Metod: Kvalitativ receptionsanalys Material: Djupintervjuer med tretton anställda inom avdelningen för produktutveckling, Volvo Personvagnar. Antal sidor: 61 Huvudresultat: Vi har identifierat fem olika läsartyper. Dessa är baserade på hur de har läst ett undersökt meddelande från ledningen till personalen, i förhållande till den organisationskultur som råder och deras känsla av tillhörighet till denna kultur. Vår undersökning visar att det mest väsentliga för om ett meddelande ska läsas enligt sändarens intention är läsaren egen förståelse för ämnet. Denna förståelse är i sin tur baserat på läsarens grad av internalisering i kulturen. Vår undersökning visar också att Volvokulturen är i en förändringsfas i och med sammanslagningen med Fordkulturen. Detta påverkar också den anställdes förståelse för meddelandet.

Abstract Titel: Att kommunicera eller inte(rn) kommunicera Författare: Niklas Andersson och Kristoffer Gutling-Tobiasson Kurs: Fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Att undersöka den interna kommunikationen mellan lärare och studenter på Medie- och kommunikationsvetenskap på institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborg. Metod: Surveyundersökning Material: 130 Enkätsvar Uppsatsen bygger på huvudproblemet: Hur väl fungerande är interaktionen när det gäller internkommunikation, elektronisk kommunikation och feedback mellan lärare och studenter på Medie- och kommunikationsvetenskap, inom institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborg Syftet var att undersöka den interna kommunikationen på medie- och kommunikationsvetenskap, samt ge JMG ett underlag på hur kommunikationen uppfattas inom institutionen och visa på eventuella problem när det gäller intern kommunikation, elektronisk kommunikation och feedback. Uppsatsen beskriver hur studenterna ser på internkommunikationen i allmänhet, kommunikationen via kursportalen, epostkommunikationen mellan dem och lärare och den kommunikativa feedbacken gällande examineringar. Vi använde oss av kvantitativ metod byggd på en enkät riktad till studenter på Medie- och kommunikationsvetenskap samt på Informationsproduktion. Respondenterna var således ett totalurval av medlemmarna på MKV vid institutionen JMG. Undersökningen inkluderade internkommunikation, elektronisk kommunikation som e-post och högskolans intranät, samt studentrelaterad feedback. Undersökningen visar på resultat att internkommunikationen vid MKV i stort sett uppfattas som positiv av studenterna. De studenter som har en något negativ inställning till kommunikationen har visat sig vara kvinnliga studenter. Förtroendet för de anställda vid MKV är starkt och i princip alla studenter känner sig välkomna och bra bemötta. Det finns en balans mellan formella och den informella kommunikationen som underlättar kommunikationen lärare och studenter emellan. Samtidigt gör detta att det blir en god kommunikationsmiljö. MKV får positiva svar på frågor som har med organisationen MKV att göra. Även de tydligaste resultaten om de medierade kommunikationsformerna visar på ett övervägande positivt omdöme från studenterna.

Abstract Titel: Man vill ju inte känna sig som ett blåbär – Studenters barriärer och informationsbehov i samband med ansökan till högre utbildning Författare: Elin Johansson och Linda Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Att identifiera studenters barriärer på sin väg mot högre studier samt se vilka nya barriärer som uppkommer efter det att studierna påbörjats. Metod: Kvalitativ intervjustudie, Time-Line intervju Material: Nio intervjuer med strategiskt utvalda studenter ur fyra kategorier, studievana eller ej samt svensk etnicitet eller ej. Samtliga är studenter på grundkurs vid samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Huvudresultat: Det övergripande resultatet i undersökningen är att vi ser två starka grupper bland studenterna, De krävande och De nöjda. Dessa två grupper har olika förhållningssätt till information och syn på sig själva då de stöter på sina barriärer. Samtliga i gruppen De krävande kommer från studievana hem och samtliga studenter i gruppen De nöjda från icke studievana hem. Det finns skillnader i vilka barriärer de två grupperna upplever. De krävande upplever mer praktiska barriärer i ansökningsprocessen, De nöjda däremot upplever istället övergripande problem som behörighetsproblematik som sin främsta barriär. Vi kan också se en stark etnisk aspekt bland De krävande där gruppen med annan än svensk etnicitet i högre utsträckning upplever ett krav och pådrivning hemifrån. I gruppen De nöjda ger samma etniska grupp det motsatta resultatet och visar på den minsta pådrivningen och istället sker allt på egna initiativ. Slutsatsen vi kan dra av denna indelning är att genom olika bakgrunder skapar studenten själv eller med hjälp av andra olika förutsättningar för sig själva. Både vad gäller att hamna i eller undvika grundläggande barriärer som behörighetsproblematik eller att uppleva fler barriärer av mer praktisk karaktär på grund av att man vet lite, men inte allt

ABSTRACT Titel: Den onde, den gode & deras offer En kvalitativ innehållsanalys av genuskonstruktioner i vardagens fiktionsvåld Författare: Dimakis, Angelica Kurs: Göteborgs Universitet: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Att undersöka hur genus konstrueras i TV-våldet under en period 2006. Metod: Kvalitativ innehållsanalys (ECA) Material: Tretton våldsskildringar hämtade ur fyra olika kriminalserier visade under prime-time i Sveriges television, TV3, TV4 och kanal 5 under vecka v.49 Huvudresultat: När de gäller de huvudsakliga mönstren i konstruktionerna av det manliga och det kvinnliga visade resultatet hur mannen huvudsakligen konstrueras på två sett. Å ena sidan är det genom den fysiska styrkan, musklerna och hårdheten det maskulina byggs upp. Denna typ av maskulinitet blev synlig främst i våldets aktörer. Å andra sidan konstruerades det maskulina utifrån intellektet, tankar och förmågan att dra slutsatser. Denna typ av maskulinitet blev synlig främst i dem som skulle utreda brotten. Båda dessa maskuliniteter var de mest framträdande. Ett intressant resultat som den här studien bidragit till är att det manliga offret förminskats till något anonymt. Utan synliga fysiska styrkor och utan någon skildrad personlighet verkar han hamna i en tredje typ av konstruktion nämligen i rollen som den som ska förstärka den ondes styrka och den godes förmåga att lösa brottet. Kvinnan i sin tur figurerade nästan uteslutande som offer och endast en gång tog hon initiativ för att skada en annan människa. Det kvinnliga offret konstruerades som ganska passiv, hjälplös och rädd. De kvinnor som i scenerna tog till försvarshandlingar gjorde inte detta för att fungera som hjältinna utan hade motiv som grundades i relationer och sexuella kontakter. Efter de skildrade trauman som de kvinnliga offren fått utså visades allvarliga psykiska konsekvenser. Kvinnan har genomgående konstruerats efter principen känslosam, labil, osjälvisk eller under influens av sexuella drifter. Vad gäller förhållandet och maktrelationerna könen emellan visade resultaten att det uteslutande är män som dominerar över andra personer, aldrig en kvinna om hon inte först varit i underläge och pressats till motattack. Dessutom visade sig stereotyperna ofta vara kvinnospecifika och var inte alltid, ur ett könsperspektiv sett, utbytbara. De våldsteman som blev synliga visar att det förmodligen skulle bli svårt att ta ett utav de typiskt mansdominerade temana och placera en kvinna i mannens roll och vise versa. Detta handlar om att konnotationerna förmodligen skulle bli olika beroendes på om det är en man eller kvinna som agerar i samanhanget och att dessa är svåra att motverka.

abstract Titel: Ingeting Har Hänt – En Kvatitativ Studie av Kvällspressens Layout Författare: David larsson och Daniel Jonsson Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap C Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Vårt syfte är att jämföra layouten i kvällspress mellan två olika veckor med olika mykcet sensationella nyheter. Metod: Vi har med hjälp av ett kodshema gått igenom fyra vckor av kvällstidningar. Vår enhet är tidningsuppslag. Under kodningan har vi bland annat tittat på disposition av rubriker, text och visuella element utifrån en indelnning av uppslagen i 16 zoner. Utöver detta har vi mätt totalt utrymme visuellt material, vilka inkluderar fotografier, serieteckningar, illustrationer och så vidare. Vi har även räknat antaler visuella material på varje uppslag. Den här behandlingen har även rubriker, uppslagsrubriker, extra-rader, tabeller samt brödtext fått gå igenom. Material: En veckas exemplar av Aftonbladet och GT vardera, under en vecka 2005 och samma vecka 2006. Totalt 29 tidningar inklusive en extraupplaga av GT år 2005. Huvudresultat: När det gäller dispositionen har vi dels sett att den generellt sett är oförändrad. Men under en sensationell händelse blir en typisk kvällstidnings layout ännu tydligare. Samma saker placeras på samma ställe. Det tyder på att en sensationslayout alltid finns i kvällspressen. Men att den blir tydligare vid en större händelse. Generellt sett ökar blidmaterialet vid en större händelse. Men det görs olika i GT och Aftonbladet. GT ökar det till antalet, medan Aftonbladet ökar det till utrymmet. Det finna alltså fortfarande en sensationslayout som blir tydlig här, emn med olika varianter beroende på de olika tidningarnas förutsättningar och spridning. Både brödtexten och rubrikerna ökar vid en sensationell händelse. Rubrikerna tar mer plats genom att de så kallade uppslagsrubrikerna blir vanligare under en händelserik vecka. Brödtexten ökas till utrymmet mest i GT vilket är att grepp som går emot den vanliga medielogiken i kvällspressen. Det finns både likheter och skillnader mellan veckorna och tidningarna vi undersökt. Skillnaderna tyder på en reaktion på en stor händelse. En stor händelse får hög prioritet och ges mer utrymme och det kan vi se genom att alla delarna i layouten ökar något i och med kidnappningen. Skilnaderna mellan tidningarna är två olika sätt att anpassasig till denna händelse. Här kan GT:s lokala perspektiv spela en stor roll i varför det skiljer sig åt. Samtidigt är skilnaderna inte särkilt stora, varken mellan veckorna eller tidningarna. Det pekar på en likriktning och ett väl etblerat medieformat i kvällspressen. Det är ett tydligt medieformat som alltid ärute efter att skapa sensation, oavsett nyheter. Det är ett format som använder sig av layouten för att skapa denna sensation.

Abstract: Titel: Lika värde – men inte lika rättigheter? Författare: Erika Hansson Kurs: Fördjupningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Syftet är att beskriva hur tidningen Världen idag skriver om homosexualitet Metod: Kvalitativ innehållsanalys (ECA) Material: Artiklar från ”Världen idag” mellan den 23 jan-2 maj, 2006 Huvudresultat: De som främst kommer till tals är de journalister som skriver för tidningen, samt olika röster inom kyrkan. De som kommer till tals inom kyrkan är från flera olika samfund och organisationer. Synen på homosexualitet präglas av den heteronormativa normen där homosexualitet ses som en avvikande sexualitet som jämförs med den ”normala” heterosexualiteten. Sexualitet beskrivs även återkommande i ett ”vi” – ”de”- perspektiv, där heterosexualitetens ”vi” är överordnad homosexualitetens ”de”. Återkommande ifrågasätts, kritiseras eller fördöms homosexualitet. Då synen på homosexualitet förankras i den kristna tron beskrivs det exempelvis som ett avfall från bibeln och emot Guds ord. I ett fåtal fall förekommer en alternativ syn, men belyses då mycket kortfattat. Oftast kopplas diskussionen om homosexualitet till kyrkan och den kristna tron. Svenska kyrkans liberala hållning till homovälsignelser är här centralt, men även kd och ärkebiskopsvalet diskuteras återkommande.

Abstract Titel: Vem döljer sig i garderoben? – En kvalitativ innehållsanalys av mediernas framställning och osynliggörande/synliggörande av homosexuella/homosexualitet Författare: Ida Johansson Handledare: Monika Djerf-Pierre Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs VT – 06 Syfte: Mitt syfte är att undersöka och jämföra hur homosexuella/homosexualitet skildras i GP och GT vid tiden omkring pastor Åke Greens friande dom i hovrätten februari 2005. Metod: Kvalitativ innehållsanalys – ECA-metoden Material: Artiklar i GT och GP som skildrar homosexuella/homosexualitet i tidsperioderna 050113-050126 och 050205-050217. Huvudresultat: Homosexuella osynliggörs inte men synliggörs inte fullt ut heller. Framför allt lesbiska är de som ”döljer sig i garderoben”. Och i artiklar kring Åke Green-fallet, ett ämne som berör homosexuella i hög grad, kommer bara två homosexuella själva till tals. I Green-fallet är det den manliga elitens röst vi hör. I övriga artiklar hörs mer homosexuella själva, men innehållet i dessa artiklar är oftast av ”den lättsamma karaktären”. De homosexuella som syns är en ganska homogen grupp, där ett kön, en ålder och en yrkesbransch dominerar. Det är de homosexuella männen i 25-35-årsåldern som både är de som syns mest i tidningarna och som man allmänt förknippar homosexualitet med. De flesta av de lesbiska och bögar som själva kommer till tals i tidningarna befinner sig yrkesmässigt inom den kulturella branschen. Tidningarna väljer att fokusera på den lesbiska kärleksrelationen och de homosexuella männens yrke och karriärer.

Abstract Titel: Personifieringen – en halv sanning. En kvantitativ studie av personifieringen i dagspressen under valkampanjens sista vecka, 1970-2002. Författare: Erica Litzén Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2006 Sidantal: 62 Syfte: Att undersöka personifieringen i dagspressen under valkampanjen. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Tre dagstidningar, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under sju dagar innan fem val, 1970, 1979, 1988, 1998 och 2002. SvD utgår dock från valet 1988, på grund av att tidningarna inte gått att få tag i. Det ingår således 98 tidningar i undersökningen. Huvudresultat: Resultatet av min undersökning är att det går att tala om en personifiering. Men att säga att den utvecklingen skett över tid är inte lika tydlig, utan det är mest i kvällspressen det finns en utveckling att tala om. När det gäller skillnader mellan morgontidningar i fullformat och de som övergått till tabloid finns ingen anledning till oro, någon tydlig tabloidiseringseffekt är inte möjlig att finna. De delar av personifieringen som ökar är att personer är mest framträdande i en större andel artiklar nu än förr, även om sakfrågorna fortfarande dominerar. De personliga egenskaperna om politikerna ökar och dessutom ökar antalet artiklar där partiledarnamnet ersätter partiets namn. De delar av personifieringen som minskar är de övriga politikerna, de omnämns mindre och förekommer mindre på bild. Men de har fortfarande samma möjligheter att göra uttalanden när de väl bli omnämnda som de hade tidigare. Varierande över tid är partiledarnas möjlighet till uttalanden och politikers förekomst i privata sammanhang. De offentliga icke-politiska sammanhangen är så få att det inte är någon mening att diskutera dem. Klart är att det är de offentliga politiska sammanhangen som dominerar och detta är stabilt över tid. Dessa resultat gäller för valkampanjens sista vecka.