Abstract Titel: ”Här är kaos. Bilar i poolerna. Hundratals döda” – En studie om Göteborgs Posten och GT:s krisrapportering från flodvågskatastrofen i Asien Författare: Erik Ask och Niklas Henrikson Kurs: Fördjupningskurs medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Att klargöra tydliga likheter och skillnader i Göteborgs Postens och GT:s krisrapportering från flodvågskatastrofen i Asien, med avseende på artiklarnas form och dess användande av källor. Metod och material: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys på tidningar och artiklar. Huvudresultat: Både Göteborgs Posten och GT skrev mycket om flodvågskatastrofen i Asien och de använde sig främst av privatpersoner som källor. Göteborgs Posten använde sig av bättre rubriksättning och formulerade sina ingresser på ett lämpligare sätt utifrån artiklarnas innehåll. Vi kunde i båda tidningarna se att rubrikerna hade täckning i artiklarnas brödtext, men att de stundtals fungerade missvisande. Detta gällde framförallt i GT. Det framgick även att GT i högre utsträckning än Göteborgs Posten placerat viktig information långt bak i sina artiklars brödtext, det vill säga där den riskerar att inte bli läst. Sammanfattningsvis kunde vi konstatera att Göteborgs Posten och GT i det undersökta materialet liknade varandra i flera avseenden. Där skillnader fanns berodde de ofta på att GT genomfört en sämre typ av krisrapportering än Göteborgs Posten.

Abstract Titel Barnen i Flodvågskatastrofen, En kvalitativ innehållsanalys av barnen i Rapport och Aftonbladet Författare Johanna Andersson och Malin Jahnson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation Termin Vårterminen 2005 Syfte Syftet är att genom kvalitativ innehållsanalys undersöka hur barnen framställts i Aftonbladet och Rapport när det gäller rapporteringen kring flodvågskatastrofen. Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Inslag hämtat från Rapport, samt artiklar från Aftonbladet från perioden 26/12 2005 till och med 12/1 Huvudresultat Huvudresultatet visar att Rapport och Aftonbladet i stor omfattning exponerat barnen från flodvågskatastrofen. Exponeringen av barnen har till stor del inte följt de pressetiska reglerna och materialet har dramatiserats. Barnen har också framställts som offer och ur ett eländesperspektiv.

Abstract Titel: ”Vad handlar det här om?” En studie om svt:s inrikespolitiska expertkommentatorer Författare: Malin Lundell & Anders Olson Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs VT 2005 Syfte: Att undersöka de inrikespolitiska expertkommentatorernas roll i Aktuellt och Rapport Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material De inslag i Aktuellt och Rapport under september 2004 där Mats Knutsson och K-G Bergström framträder i egenskap av expertkommentatorer. Vilket innebär tio inslag, fem med Knutsson och fem med Bergström. Huvudresultat: De inrikespolitiska expertkommentatorerna vid Aktuellt och Rapport talar i huvudsak om politik som spel och strategi. Det är endast vid enstaka tillfällen de fokuserar på sakförhållandena i politiken. Det är ofta förekommande att de fokuserar på vilka intentioner politikerna har i det politiska spelet. Expertkommentatorerna redovisar sällan hur deras slutsatser är underbyggda. Genom att med självklarhet ta på sig tolkningsrollen av politiken gör sig expertkommentatorerna till allmänhetens ombud. De markerar ibland att de är tolkande och ibland inte. När de visar att de är tolkande gör de det genom att använda sig av tolkningsmarkörer. Expertkommentatorerna bygger upp sin trovärdighet genom att för det första använda en klädsel och ett kroppsspråk som fungerar i genren de figurerar i. För det andra genom att visa vilken kunskap man besitter genom att exempelvis referera till sådant som hänt inom politiken. Och för det tredje byggs trovärdigheten upp genom deras samspel med nyhetsankaret. Nyhetsankaret hjälper till att förstärka expertkommentatorns ethos. Vidare legitimerar och marknadsför expertkommentatorerna sig själva genom att exempelvis använda viktiga källor, visa på privilegierad information. Det de säger framställs som att det är sanningen de kommer med. Detta märks bland annat genom att det inte vid ett enda tillfälle finns ett enda exempel där expertkommentatorerna reserverar sig för att det finns alternativa tolkningar till tolkningarna de själva gör.

Abstract Titel: Glattiga broschyrer eller innehållsrik information? En kvalitativ studie om informationen kring Läkemedelsförsäkringen Författare: Annika Berg och Martina Bernhardt Kurs: Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för Journalistik och Masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur patientombuden/-nämnderna i Västra Götalandsregionen ser på informationen kring Läkemedelsförsäkringen, hur den passar in i deras arbetssituation idag och hur de vill ha den i framtiden. Metod: Kvalitativa djupintervjuer. Material: Patientombuden/-nämnderna i Västra Götalandsregionen. Huvudresultat: Ombuden upplever sig själva som tillgängliga för patienterna. En del av ombuden upplever tidvis sitt arbete som stressigt. Oavsett stress eller ej säger sig alla ombuden vara motiverade till sitt arbete. Vi har sett att nästan alla Herzbergs motivationsfaktorer är uppfyllda. Då det gäller formen av information ger ombuden inget entydigt svar. Några vill helst få information via e-post, någon annan via brev och något ombud vill gärna få det muntligen på informationsträffar. Svaren är individuella och baseras på ombudens identitet och erfarenheter. Hur de konsumerar information är kopplat till deras livsstil, vilket Jedbratt och Lindgren diskuterar i konsumtionstrenderna. Det viktigaste med ny information de skall konsumera, anser ombuden är att den är lättillgänglig och att de kan tillgå den när de vill och har behov av den nya informationen. Ombuden är relativt nöjda med informationen och mängden av information de hittills fått kring Läkemedelsförsäkringen. Ombuden är dock kritiska till skadeanmälningsblanketten som produceras av försäkringsbolaget Zürich. Något som ombuden efterfrågar inför framtiden är främst kontinuerlig information i form av ett nyhetsbrev när det sker förändringar inom Läkemedelsförsäkringen.

Abstract Titel: Tsunamirapporteringens aktörer – en studie av Göteborgs Posten och Göteborgs Tidningens bevakning av tsunamikatastrofen Författare: Ida Nilsson och Josefin Hjörne Handledare: Britt Börjesson Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Vt 2005 Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilka huvudaktörer som förekommit i GP:s och GT:s tsunamirapportering samt på vilket sätt de framställts? Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Vi har använt oss de artiklar som berört tsunamikatatstrofen i GT respektive GP från den 27 december 2004 till och med den 10 januari 2005, samt den 3 april och den 26 juni 2005. Huvudresultat: Vårt resultat tyder på att GT är mer personifierad än GP. GT har mer än dubbelt så många personifierade artiklar än GP. Detta innebär en skillnad mellan 56 stycken personifierade artiklar i GP och 138 stycken personifierade artiklar i GT. Medierna följer gärna upp vissa aktörer och särskilda personligheter vilket innebär att vissa aktörer blir mer personifierade än andra. Vårt resultat visar också på att det är en viss typ av aktör som förekommer mer frekvent än andra. Generellt tyder vårt resultat på att personifiering i GT och GP:s rapportering är ett relativt vanlig fenomen.

diskett finns, men abstract saknas

Abstract Titel: ”Jag är chef – vad anser jag mig behöva?” Författare: Sarah Dahlsten och Christina Svensson Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2005 Handledare: Jan Strid Sidantal: 59 sidor Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad chefer i Västra Götalandsregionen anser om en ny intranätsida enbart för dem, och vad de skulle vilja ha på en sådan webbsida. Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: 195 enkätsvar Huvudresultat: Vårt resultat visade att övervägande delen av cheferna (61,6 procent) är positivt inställda till införandet av en intranätsida enbart för chefer. 73,3 procent av cheferna ville även att denna sida skulle vara lösenordsskyddad. Vi kan se att majoriteten av cheferna var klart positivt inställda till de flesta av svarsalternativen, vilket vi kan härleda till olika slags behov. Framför allt verkar personlig identitet och informationsbevakning vara de grundläggande behoven hos de svarande cheferna. Information från ledningen var det populäraste alternativet, vilket kan tyda på en viss önskan om kommunikation och identifiering med ledningen. Överhuvudtaget visar det stora intresset för information av olika slag att cheferna har ett visst behov av bevakning av information.

Abstract Titel: Nätgemenskaper – en studie om vilken betydelse livet på nätet har för unga kvinnor i deras vardagsliv. Författare: Maria Danielsson & Sara Gunnarsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2005 Handledare: Monika Djerf – Pierre Syfte: Hur ser förhållandet ut mellan livet på nätet och livet i irl i unga kvinnors vardagsliv? Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Material: Intervjuer med två grupper bestående av fyra unga kvinnor i sjutton till arton års ålder. Huvudresultat: I vår undersökning har vi kommit fram till att nätet har blivit en naturlig del av vardagen, där den struktureras in bland alla andra aktiviteter. Både det sociala livet på nätet och det i irl är viktiga eftersom de fungerar som komplement till varandra. Detta medför en strävan efter en samstämmighet i identiteten, vilket exempelvis uttrycks genom ett autentiskt namn och bild. En seriös identitet är viktig i skapandet av relationer, då de utvecklas i en växelverkan mellan nätet och irl. De båda världarna samspelar med varandra och kan därför inte ses som åtskilda fenomen, utan bör istället ses som en verklighet.

ABSTRACT Titel: Svenska skivrecensioner – en analys av den musikjournalistiska diskursen i svensk press Författare: Andréas Nilsson Tobias Isaksson Handledare: Karin Fogelberg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs VT 2005 Syfte: Att analysera och beskriva den musikjournalistiska diskursen i svenska skivrecensioner Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Ett antal skivrecensioner ur stora svenska tidningar Huvudresultat: Bedömningen av en skivas kvalitet utifrån ett diskursteoretiskt perpektiv uttrycks genom dess relation till närstående artister och traditioner. Nodalpunkter inom den musikjournalistiska diskursen är ”karaktäristik”, ”hjärta”, ”känsla”, ”stämning” och ”ny”. Livlig metaforik skapar nya innebörder och sammanhang. Recensioner bidrar med nya tolkningsmöjligheter. Kulturellt kapital och smakhierarkier har stor betydelse för diskursen och ”god smak” har en central plats. Journalisterna kämpar om positioner inom sitt fält. Många artister nämns som självklart legitima. Referenser är är klassificierande och hierarkier finns på både svensk och internationell nivå. Tidsfaktorn och exklusivitetsfaktorn har också betydelse. Det finns även synliga genusstrukturer inom diskursen, men olika journalister är olika uppmärksamma på genusaspekter. Rockmusikens autencitetsnormer har satt spår och ger kvinnan en underordnad position. Manliga artister står ofta i toppen av statushierarkierna. Artisterna omskrivs som subjekt, men vissa ord och uttryck får en genusrelaterad innebörd i diskursen. Även ordval har viss betydelse för genusstrukturer.

Abstract Titel: När allvar blir underhållning – en kvalitativ textanalys av samhällssynen i samhällsmagasinet Faktum Författare: Petter Blomqvist & Helena Larsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Vilken samhällssyn präglar journalistiken i samhällsmagasinet Faktum? Metod: Kvalitativ textanalys Material: Ett avsnitt av Faktum från vårsäsongen 2005 Huvudresultat: Huvudresultaten av analysen av Faktum visar att de postmoderna berättardragen är betydande för framställningen av de personer som medverkar i programmet. De tre inslagen iavsnittet föjer samma berättarstruktur med en hög grad av exempelvis dramatisering, förenkling och tillspetsing men inslagen skiljer sig däremot åt vad gäller användandet av humor. De finns tre nivåer av seriositet i programmet, vilket speglas i humorns funktion i tre inslagen. Det första inslaget om det danska försvaret använder en slags svart ironisk humor där en allvarlig kontext iförhållande till ett relativt oseriöst innehåll skapar en slags tragikomisk humor. I tragikomiken ligger en kritik mot det danska försvaret. De andra inslaget om Värmlands hemvärn använder en direkt form av humor samt ironi som uppstår när det oseriösa innehållet sätt i en kontext av allvar. Humorn i detta inslag har en sketchliknande funktion utan någon direkt kritisk betydelse. Det tredje inslaget om en vapenvägrare i Israel har en avsaknad av humor och ironi, vilket gör att inslaget framställs som väldig seriöst och viktigt. Det finns tydliga mönster i hur Faktum framställer olika människor. De finns en tydlig polarisering mellan kollektiv-individ och makt-vanmakt där de personer som framställs som individer och vanmäktiga utgör ett ”vi” medan de som framställs som företrädare för ett kollektiv och som mäktiga istället utgör ett ”de”. De som framställs som vanmäktiga individer ges stort utrymme i programmet och det är ur deras synvinkel berättandet görs medan de som framställs som företrädare för maktkollektiv ges litet utyrymme. Det finns i Faktum en kritik mot maktkollektiv och en syn på den lilla människan som vanmäktig gentemot ett system. Den makttyp som framställs som eftersträvansvärd är den kompetensbaserade auktoritetsmakten, vilken till exempel vapenvägraren i Israelinslaget representerar medan man i Faktums framställaning ser mycket negativt på den typ av tvångsmakt som militären och polisen representerar. Binära motsatser var lätta att urskilja i två av inslagen, vilket tyder på tydliga roller och på ett ”vi” och- ”de”-tänkande i programmet. I det sketchliknande inslaget om hemvärnet var de binära motsatserna svårare att urskilja eftersom detta inslag inte skildrar en konflikt. Människosynen är överlag optimistsik i programmet men det finns även drag av pessimistisk människosyn beroende på hur man väljer att betrakta de danska soldaterna. Samhällsynen i Faktum kan överlag benämnas som individualistisk och anti-elitistisk men med drag av kollektivistisk samhällssyn.