Abstract Titel: Astra Techs webbplats, www.astratech.se, Belyst ur två målgruppers syn på användbarhet, interaktivitet och förtroende Författare: Loraine Nöhr Jensen och Karin Pollak Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs, våren 2003 Handledare: Jan Strid, universitetslektor vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, JMG på Göteborgs universitet Extern handledare: Maria Orrebrant, Astra Tech AB Syfte: att belysa två målgruppers – privata och sjukvård – syn på användbarhet, interaktivitet och förtroende på Astra Techs webbplats Frågeställningar: Vilka i målgrupperna privata användare och yrkesarbetande inom vården använder Internet för att hitta information? Vilka faktorer har inverkan på om och hur man söker efter allmän information och hälsorelaterad information på Internet? Hur uppfattar användarna att Astra Techs webbplats svarar mot deras behov och förväntningar? Vilken sorts information letar man efter, skiljer det sig åt mellan användare och yrkesmän. Tycker besökarna att det finns utvecklingsmöjligheter för webbplatsen? Vad anser de båda målgrupperna privata användare och yrkesarbetande inom vården är viktigt för trovärdigheten på Astra Techs webbplats? Metod: Kvantitativ frågeenkät Huvudresultat: De två undersökta grupperna privata och sjukvård är relativt olika till sin sammansättning när det gäller ålder och utbildning, men båda grupperna är vana Internetanvändare. Man anger i båda grupperna att syftet med Internetanvändningen till största delen är att söka fakta och använda e-post. Det är kvinnorna som i största utsträckningen söker efter hälsorelaterad information. Resultatet visar att båda grupperna oftast söker på offentliga vårdens hemsidor samt att gruppen privata till största delen söker information om specifika sjukdomar. Gruppen sjukvård anser sig ha mest användning för den produktinformation som finns idag. De icke-interaktiva funktionerna, information om forskning och utveckling samt att kunna beställa broschyrer är de som båda grupperna anser att de kommer att ha användning för. När det gäller interaktiva funktioner har gruppen privata rangordnat funktionen tillgång till expertpanel, erfarenhetsutbyte, nyhetsbrev per e-post samt diskussionsforum som viktigast medan gruppen sjukvård rangordnar nyhetsbrev via e-post samt erfarenhetsutbyte som det de helst vill ha. Båda grupperna anser att viktigast för en webbplats trovärdighet är: att man vet att den som skrivit på webbplatsen är kvalificerad inom det område han/hon uttalar sig om.

ABSTRACT Titel: Gör det själv – en uppsats om genren heminredningsprogram och dess genustyper. Författare: Karolina Persson och Lovisa Wennerström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C, fördjupningskurs. Termin: HT 2003 Syfte: Att undersöka svenska gör-det-själv-program som en genre och analysera de genustyper som representeras i programmen. Metod: Kvalitativ textanalys med inslag av genreanalys och narrativ analys. Material: Två avsnitt av Äntligen Hemma, Roomservice och Sambo från höstsäsongen 2003. Huvudresultat: I vår analys har vi funnit att gör-det-själv-program inte är ett begrepp som är heltäckande för denna genre. I stället har vi via en större genre som vi kallar Inspirations-TV, och en lite mindre som vi kallar Förändrings-TV definierat genren och döpt den till Heminredningsprogram. Vi har funnit följande genustyper i vårt urval: – Manliga hantverkartypen – Kvinnliga hantverkartypen – Konfliktlösartypen – Kontrolltypen – Flexibla tyen – Elittypen – Osäkra sambotypen – Skeptiska sambotypen – Förföriska singeltypen – Manliga experttypen – Kvinnliga experttypen I deras relationer till varandra har vi funnit att heminrednings-programmen som genre både befäster och utmanar maktförhållanden och den traditionella uppgiftsuppdelningar mellan män och kvinnor. Vi har även funnit att det finns en större variation i representationerna av kvinnor än vad det gör av män.

Abstract Titel: Äntligen hemma – TV-programmet som blev ett mediekoncept – En kvalitativ undersökning ur ett konceptmakarperspektiv. Författare: Minna Airenne och Maria Risemark Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikations-vetenskap. Institutionen för journalistik och mass-kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Våren 2002 Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur konceptmakarna har arbetat fram mediekonceptet Äntligen hemma samt vad som påverkar konceptets utformning och innehåll. Metod: Kvalitativa intervjuer. Material: Vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med mediekonceptet Äntligen hemma. Tre av dessa Håkan Fredlund, Eva Källström och Monika Robertsson arbetar på tidningsredaktionen Äntligen hemma på LRF Media. En intervju gjordes med Lotta Olsson från TV4, en med Marie Johansson på Meter Film & Television och den sista med Martin Timell, frontfigur för Äntligen hemma. Huvudresultat: Det finns flera olika faktorer som påverkat konceptet Äntligen hemmas utformning och innehåll. Den rådande mediemarknaden sätter ramarna för konceptet och val av mediekanaler. Konceptets innehåll är mycket trendkänsligt och har influerats från flera olika håll, bland dessa kan nämnas utländska trender, program inom samma genre, andra inredningstidningar och respons av TV-tittare och tidskriftsläsare. Konceptmakarna har valt hemmet som tema för konceptet eftersom hemmet är ständigt föränderligt och formbart.

Titel: Vem äger det offentliga rummet? Författare: Kristian Karlsson och Emil Sergel Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap III, 41-60 p. Hösttermin 2003 Uppsatsens syfte: Syftet är att undersöka gränserna för acceptabla samt oacceptabla aktörer och budskap i det offentliga rummet genom att studera gatumöbleringsföretagen JC Decaux och Clearchannel. Frågeställningar: · Vilka aktörer är tillåtna i det offentliga rummet? · Vilka budskap är tillåtna i det offentliga rummet? · Om det finns vissa aktörer och budskap som är tillåtna i det offentliga rummet och vissa som inte är tillåtna – vilka är skillnaderna och orsakerna? Metod och material: Uppsatsens undersökning genomfördes genom en kvalitativ metod. Vi genomförde personliga intervjuer med representanter från gatumöbleringsföretagen JC Decaux och Clearchannel. En avgörande del i undersökningen var diskussioner kring ”fejkkampanjer” som vi själva skapat, för att konkret diskutera gränserna för det acceptabla i det offentliga rummet. Huvudresultat: Aktören, eller budskapens avsändare, har betydelse. Vissa organisationer och företag, bemöts med mer skepsis än andra organisationer trots att budskapet i sig inte är stötande. Andra organisationer, associeras till något mer positivt. Budskapet i sig är också relevant. En mer ”utmanande” utformning av ett budskap kan nekas medan en snällare utformning kan godkännas. ”Utmanande” är svårt i sig att definiera men det kan handla om olika grader av nakenhet, anspeglingar på sex, kritik mot andra annonsörer m.m. Orsaken till att denna skillnad skapas på flera olika nivåer, men kanske främst genom: · Företagen, eller snarare ledningen, som genom företagens policy sätter gränserna för vad som är acceptabelt vilket i sin tur drivs av ett vinstintresse. · Annonsörerna har makt genom att gatumöbleringsföretagen inte vill stöta sig med dem. · Intresseorganisationer och allmänheten som styr genom opinionen. De representerar folket, de som ska påverkas av annonserna och slutligen konsumera. Gatumöblerings- företagen vill behålla en bra relation till denna allmänhet.

ABSTRACT Titel Livsstil till salu Författare Rebecka Holm och Vanja Wickman Kurs Media och kommunikationsvetenskap: Fördjupningskursen Termin Höst 2003 Syfte Syftet är att utröna hur IKEA:s inspirationskataloger presenterar livsstilsalternativ för den senmoderna människan. Metod Kvalitativ textanalys och kvantitativ innehållsanalys Material IKEA: s sex inspirationskataloger, 2003-2004 Huvudresultat IKEA: s inspirationskataloger presenterar ett stort antal olika livsstilsalternativ. De senmoderna influenserna såsom globaliseringen och medialiseringen har starkt påverkat hur dessa alternativ är utformade. Trots denna mångfald finns det alternativ inom olika områden som premieras. Variationer på dessa ligger ofta endast på ett ytligt plan. Våra tre utgångspunkter kön och könsroller, etnicitet och familjekonstellationer uppvisar alla reaktioner på dessa strömmningar. Ett av de starkaste exemplen på detta är familjekonstellationen kärnfamiljen som fortfarande tydligt är en idealiserad familjeform i katalogerna. Vissa variationer på detta uppvisas utan att egentliga förändringar skett.

Abstract Titel: [yur-te-boy] – en kvalitativ textanalys av hur utländska guideböcker presenterar Göteborg Författare: Marie Eriksdotter och Michaéla Claesson Handledare: Marie Elfving Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kursen ht 2003 Sidantal: 60 Syfte: Undersöka hur Göteborg presenteras i utländska guideböcker Metod och material: Kvalitativ innehållsanalys av utländska guideböcker Sammanfattning av resultat: Resultatet av vår undersökning visar att vi kan se vissa mönster i hur Göteborg presenteras. Vi har dragit slutsatsen att djup kännedom om Göteborg inte är så vanligt förekommande. Vi har också konstaterat att den kulturell/historiska genren verkar vara en av de mer intressanta för dessa guideböcker, liksom att den kulturella kontexten inte så ofta lyser igenom i våra guideböcker. Beskrivningar med positiv värdeladdning anser vi vara använt i hög grad i vårt material. De olika texterna visar på olika sorters identitet som därmed blir till olika sorters identitet i de olika länderna. En identitet av Göteborg som vi upplever vara den mest framträdande i vårt material är den historiska. En slutsats vi anser oss kunna dra är att Göteborgs historia spelar en stor roll i identitetsskapandet. Vi ser även att Göteborgs kulturella sida framhålls i vårt textmaterial, liksom Göteborgs pittoreska och vänliga atmosfär. Vi anser att Göteborg framstår som en historiskt intressant, kulturellt tilltalande, pittoresk stad med industriella inslag.

ABSTRACT Titel: Trovärdiga TV-nyheter – En kvalitativ innehållsanalys av hur trovärdighet skapas i TV:s nyhetssändningar Författare: Maria Norbäck & Nadia Rabit Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (c-kurs) Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2003 Handledare: Monika Djerf Pierre Antal sidor: 54 Syfte: Att undersöka hur trovärdighet skapas i TV:s nyhetssändningar, för att sedan lägga en genusaspekt på fenomenet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: En veckas sändningar av Rapport, Aktuellt och Nyheterna Huvudresultat: I de nyhetssändningar vi undersökte kunde vi identifiera alla de 12 symboliska makttekniker vi använde som analysinstrument. Bekräftelseteknikerna synliggörande, förhärligande, förstående och tillhandahållande av information har varit enkla att upptäcka då de är strategier som används mer eller mindre hela tiden. Erkännande och dubbelbelöning var svårare upptäcka, men vi hittade några exempel även på dessa. Också härskartekniker har vi kunnat spåra och även de fungerar ofta som stenar i nyhetsprogrammens trovärdighetsbygge. Förlöjligande och oförstående används ofta i interaktionen mellan reportrar och personer med makt. Osynliggörande och undanhållande av information har varit svårare att identifiera, då de per definition inte syns. Vi har dock sett situationer då man förstår att dessa tekniker används. Dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam är tekniker vi kunnat urskilja på en högre abstraktionsnivå. Användandet av makttekniker är också ett ”verktyg” nyhetsprogrammen använder för att mediera kvinnor och män, bl a genom att synliggöra kvinnor och män på olika sätt, osynliggöra kvinnor i större utsträckning än män och påföra skuld och skam på grupper som ofta består av kvinnor.

Abstract Titel: uppMärksAmhet & beKräfTelse – en studie av Guldäggets betydelse för reklambyråer Författare: Eva Berglie & Malin Grund Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Termin: Vårterminen 2003 Sidantal: 59 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse Guldägget har för reklambyråer. Med betydelse menas dels betydelsen utåt – gentemot branschfolk, kunder och konkurrenter, och dels betydelsen inåt – för reklambyrån och den enskilde individen. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Sex anställda vid fyra olika Guldäggsbelönade reklambyråer i Stockholm, Malmö och Göteborg. Huvudresultat: Sammanfattningsvis uttryckte respondenterna många faktorer som gör Guldägget betydelsefullt. Guldäggsvinster ger byrån fler kunder, förbättrar relationen med gamla kunder, underlättar vid rekrytering och markerar reklambyråns särställning som kreativ. Priset och galan marknadsför till viss del också reklambranschen i allmänhet, och betonar yrkets särart. Guldäggsgalan är å ena sidan ett sätt för byråerna att få uppmärksamhet från omgivningen, och å andra sidan ett sätt att öka den interna samhörigheten. Priset gör det lättare för individen att motivera sin arbetsplats, och det ger denne ökade karriärmöjligheter och högre status. Det fungerar också som bekräftelse för ett väl utfört jobb, och stärker yrkesidentiteten och individens habitus. Följaktligen går reklambranschen att likna vid ett fält och Guldägget som ett symboliskt kapital. Som sådant ger det makt och status, och tillgång till fältets vinster. Att det accepteras av alla som betydelsefullt, gör att det bidrar till att reproducera den elit som finns. Makten som följer med att vinna är uppenbar. Enligt våra respondenter betyder dock Guldägget olika, och får olika effekt, beroende på vilken nivå reklambyråerna befinner sig på. För den mindre byrån i Malmö var vinsten mycket betydelsefull, men fördelarna med att ha vunnit varade inte så länge. För de större elitbyråerna i Stockholm och Göteborg har Guldägget minskat i betydelse i takt med att byråerna har vuxit och vunnit många internationella priser. Däremot varar effekterna av Guldägget fortfarande, eftersom byråerna tilldelats priset flera år i rad. Som titeln på vår studie anger, sammanfattar vi betydelsen av Guldägget i uppmärksamhet och bekräftelse. På extern nivå anser vi att det är uppmärksamheten som Guldägget genererar som är viktigast, och på intern nivå är det bekräftelse av individen som är prisets främsta fördel. Vilka faktor – de interna eller externa – som är viktigast framgick dock inte av våra intervjuer, och det var inte heller vårt syfte att undersöka det.

ABSTRACT Titel: Konsten att skapa tillväxt – en kvalitativ studie av IT-företags omvärldsbevakning Författare: Malin Heidenfors & Angelica Sandström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kurs. Termin: VT-03 Handledare: Marie Elfving Sidantal: 57 Syfte: Att undersöka hur omvärldsbevakningen ser ut i inom IT-företag, samt varför den ser ut som den gör. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Informantintervjuer med sex personer på ledningsnivå inom företagen. Huvudresultat: Det viktigaste för företagen i deras omvärldsbevakning är att hålla koll på kunder och konkurrenter. Företagen har en tendens att fokusera på den egna branschmiljön. Samtliga företag anser att alla medarbetare skall vara delaktiga i omvärldsbevakningen, men att det yttersta ansvaret bör ligga på ledningen. Företagen ägnar sig främst åt informellt informationsinhämtande som t.ex. att läsa bransch-tidningar, besöka och delta i mässor. Inget av företagen har någon enhet som uteslutande arbetar med att samla in information. Utan betonar vikten av att alla i företaget är delaktiga i företagets informationinhämtande. Företagen arbetar varken systematiskt eller yrkesmässigt med omvärldsbevakning. Företagen tycker att bra relationer med omgivningen är viktigt och då främst med deras kunder. Därav består företagens omvärldsbevakning till stor del av bevaka och ha bra relationer med deras kunder. Till stor del handlar den omvärldsbevakning som företagen gör om att förutse möjligheter och hot som kan väntas uppkomma i framtiden. Företagen anser att det är viktigt att göra framtidsanalyser med tanke på den bransch dem befinner sig i. Fast för det mesta tittar de inte längre fram än 1-1  år eftersom de inte anser att det är givande att försöka förutse saker som kan väntas uppkomma längre fram än så.

Abstract Titel: Vad påverkar observation av annonser? Författare: Jenny-Marie Ohlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, 20 poäng Termin: Vårterminen 2003 Syfte: Undersökningens syfte är att se vad som kan påverka observation av annonser. Vad i kommunikationsprocessen rörande samhälle, omgivning, sändare, mottagare eller budskap kan påverka observationen av en annons? Metod: Data som jag utgått från i resultatredovisningen kommer från FLT Medias databas för observationsmätningar. Mitt tillvägagångssätt har varit enligt följande: § Kartläggning av gällande teorier. § Behandling av observationsmätningsdatabas § Analys av resultat som kommit fram utifrån utvalda teorier. § Framtagande av exempel ur databas för att belysa resultaten och svaren på frågeställningarna. Material: Avgränsning har skett till data från FLT: s observationsmätningsdatabas tidsperioden 1997 09 26 till och med 2002 11 28 då det inte finns fullständiga observationsdata innan detta mätdatum. Intressant för denna undersökning har varit att kunna använda sig av så mycket data som möjligt. 41 observationsmätningsomgångar ingår. I snitt har 350 olika personer intervjuats per omgång. Detta medför att underlaget till observationsmätningsdatabasen baseras på ca 14 350 intervjupersoners svar och att ca 75 600 intervjuer genomförts. De 216 olika annonserna har 93 olika annonsörer som avsändare. Resultat: Analysen har visat att: § Helsidorna är starkast av alla annonsformat. § Uppmärksamhetsknep fungerar. § Fyrfärg ger högre observation än svartvitt. § Det är en större skillnad mellan fyrfärg och svartvitt än vi tidigare trott. § Utbudsannonser får högre observation än varumärkesannonser. § Branscherna kläder och skor och klockor och smycken får högst observationsvärden. § Annonsörens kännedom spelar roll för påverkan. § De bästa annonserna följer eye-flowmodellen. § Selektiv perception spelar stor roll för påverkan. § I snitt har observationsvärdena legat över medelvärdena så observationen generellt är högre än vi tidigare trott.