Abstract Titel: Från Meloditävlan till Melodifestival – en kvalitativ textanalys av Melodifestivalen som ett medieevenemang, 1960-2002. Författare: Emma Borg & Malin Fors Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT-02 Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur den svenska Melodifestivalen konstrueras som ett medieevenemang i svensk television, 1960 – 2002. Vi vill också göra en jämförelse för att se på utvecklingen över tid. Metod: Kvalitativ textanalys Material: Statens ljud- och bildarkivs inspelning av Melodifestivalen från 1960, 1974, 1989 samt 2002. Huvudresultat: Uppsatsens huvudresultat är att Melodifestivalen har utvecklats till att successivt få allt fler drag av ett medieevenemang. Detta handlar t.ex. om hur evenemanget skapar gemenskap och samhörighet hos publiken. Programmet har utvecklats från ett förhållandevis regelstyrt och ”torrt” program till att innehålla alltmer ”gala och festival”. Evenemanget har också ändrats från att 1960 och 1974 fokusera på regler och dirigent, till att 1989 och 2002 allt mer hylla artisten och skapa hjältar.

ABSTRACT Titel Svensk Televisions bild av kvinnor i arbetslivet. En analys av fyra dokumentärer om kvinnors arbetsvillkor. Författare Pia Johansson, 720125-5085 Anita Londrén 410719-5408 Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin Vårterminen 2001 Syfte Att studera den bild som SVT i fyra dokumentärer ger av kvinnors arbetsvillkor. Därefter göra en jämförelse mellan olika årtionden Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Fyra dokumentärfilmer. Kvinnor i arbetslivet 1961-03-21 Arbetets kvinnor 1975-12-16 Arbetets döttrar 1987-02-02 Istället för grabbar i toppen 1993-05-31 Huvudresultat Bilden av kvinnor har ändrat karaktär mellan olika år. Kvinnor verkar få det bättre inom arbetsliv. Handledare Monica Djerf-Pierre

Abstract Titel: PRO:s roll och möjlighet till deltagande i det medierade offentliga samtalet En kvantitativ innehållsanalys Författare: Carina Frednäs, Anna-Karin Sagvall Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap fördjupningskursen Termin: Höstterminen 2002 Syfte: Att beskriva och tolka PRO:s roll och möjlighet till deltagande i det medierade offentliga samtalet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 199 artiklar hämtade ifrån Mediearkivet samt Presstext. Huvudresultat: PRO, Pensionärernas Riksorganisation känner sig inte tillfreds med dagens mediabevakning. De upplever att de blir ignorerade och i vissa fall felaktigt skildrade. Utifrån teorier om det medierade offentliga samtalet och mediernas roll, har vi undersökt PRO:s roll och möjlighet till deltagande i detta samtal. PRO fyller väl sin funktion som intresseorganisation. Man lyckas på ett tillfredställande sätt förekomma i de ämnen och frågor som man anser viktiga för sitt arbete. Undersökningen har visat att den geografiska anknytningen har en nyckelroll när det gäller vilka ämnessammanhang PRO figurerar i, vilken roll de tilldelas och vilken attityd de intar. Olika tidningstyper framställer organisationen på olika sätt och ger dem olika möjligheter till utrymme. Av de tidningar vi undersökt ger Göteborgs-Posten, GT samt Nerikes Allehanda PRO störst möjlighet till deltagande i det medierade offentliga samtalet. Detta på grund av att de har den mest omfattande rapporteringen kring organisationen, men även det faktum att de också har den mest varierade rapporteringen. Sämst möjlighet att föra fram sina åsikter har PRO i Dalarna där områdets tidningar har en förhållandevis låg rapportering. Vi antar att dessa skillnader beror på att man inom de olika geografiska områdena har skiftande kontakter med och bearbetar pressen på skilda sätt.

Titel: Tv eller tidning? En explorativ studie om hur mediestrategerna resonerar kring valet av medier i marknadskommunikationen Författare: Mayada Al Bhagdady och Natalie Bygerius Kurs: Fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2003 Antal sidor: 58 Syfte: Hur resonerar mediestrateger kring valet av medier i marknadskommunikationen? Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Materialet består av intervjuer med sju stycken mediestrateger Huvudresultat: Under det första temat som behandlar medier visade resultaten att mediestrategerna får information från olika källor, från medierna själva, från olika databaser samt från egna initierade undersökningar. Denna information ligger till grund för medievalet och mediestrategerna gör an avvägning mellan de olika källorna för att komma fram till ett beslut gällande medievalet. Medieegenskaperna bedöms till stor del utifrån annonsörens syfte och de effekter som är önskvärda. Men det påpekas även att det finns medier som är bättre än andra vilket betyder att andra faktorer kan vara betydelsefulla. Under det andra temat som handlar om medievalsprocessen framkom det att medievalsprocessen inte alltid fungerar tillfredställande, utan att det finns vissa störande moment. Till dessa hör samarbetet mellan annonsör, reklambyrå och mediebyrå samt att annonsören inte alltid har budskapet och målgruppsdefinitionen klar. Dessa faktorer påverkar medievalsprocessen i negativ riktning, men mediestrategerna menar att de arbetar för att det ska förbättras. Mediestrategerna anser vidare att det allra viktigaste i medievalsprocessen är att ha rätt förutsättningar, det vill säga att syftet, målgrupp och önskade kommunikationseffekter är fastställt. Slutligen har vi det tredje och sista temat som behandlar synen på och kunskapen om konsumenten/publiken. Det som framkommit är att kunskapen om hur människor väljer och bedömer medier är begränsad. Respondenterna har dock kunskapen om hur en produkt bör bearbetas och behov stimuleras för att uppnå syftet med marknadskommunikationen. Vad de har för syn är svårare att avgöra. Dock menar de att människor inte handlar som de säger vilket tyder på en svag tilltro till människor.

Abstract Titel: Från händelse till nyhet, en innehållsstudie om kommunaljournalistik i Göteborgsregionen Författare: Peter Hedlund & Karin Holm Handledare: Lennart Weibull Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT 2002 Arbete: C-uppsats Sidantal: 70 Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera vilken bild den lokala samhällsjournalistiken ger av kommunerna, och om det lokala perspektivet har någon betydelse när medierna skapar sin bild av kommunerna. Fokus är främst inställt på den bild medierna ger av kommunerna som arbetsgivare och som arbetsplats Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys Materialval: Göteborgs-Posten, GP Nära samt Alingsås Tidning under perioden 1 april, 2002 till 30 april, 2002. Huvudresultat: De kommunala nyheterna är oftast små och placeras på undanskymda platser i tidningarna. Nyheterna är också generellt sett få till antalet, med undantag för GP Nära där de utgör över en tredjedel av tidningens nyhetsmaterial. De kommunala nyheterna med arbetsplatsperspektiv är genomgående få till antalet och presenteras oftast som varken negativa eller positiva, med en liten övervikt för positiv vinkel. Det är främst Medielogiken som har betydelse för om en händelse i den kommunala verksamheten blir till nyhet eller ej.

ABSTRACT Titel: Den synliga dagordningen – en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets och Dagens Nyheters presentation av krigsupptrappningen mot Irak Författare: Martin Karlsson & Axel Sjöberg Antal sidor: 60 Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2002 Handledare: Karin Fogelberg och Jan Strid Syfte: Att undersöka hur Dagens Nyheter och Aftonbladet presenterar konflikten mellan världssamfundet, med USA i spetsen, och Irak under perioden 1a september – 20e december 2002. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Alla artiklar rörande konflikten, i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, under den angivna tidsperioden. Huvudresultat: Tidningarna har inte lyckats med vare sig en allsidig rapportering eller att kontextualisera konflikten på tillfredställande sätt. Detta gäller Dagens Nyheter i större utsträckning än Aftonbladet. De har i sin presentation av konflikten fokuserat på ämnena krig, politik, vapeninspektioner och Iraks eventuella vapeninnehav. Dessa ämnen har generellt sett diskuterats med ett politiskt perspektiv. Mycket lite utrymme har givits åt civilbefolkningen i Irak medan Irak som nation, Saddam Hussein, USA, George W Bush och FN givits mycket större utrymme.

Abstract Titel ”Blodbad när Israel anföll Hamas” eller ”Dråpslag mot fredstrevare” – Verkligheten i nyhetstexter Författare Maria Jonsson Antal sidor 62 Kurs Medie- och kommunikationvetenskap, fördjupningskurs, Institutionen för Journalistik och Masskommuniktion vid Göteborgs Universitet Termin Höstterminen 2002 Handledare Anders Svensson Syfte Syftet är att beskriva och jämföra hur GP och Metro konstruerar nyhetstexter utifrån samma händelser Metod Kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys med vissa kvantitativa inslag Material Nyhetstexter som behandlar samma händelser ur Metro och GP perioden 8/10-11/10 samt 4/11-8/11 Huvudresultat Analyserna visade att nyhetstexterna från de båda tidningarna i hög grad är lika. Vad gäller den mer allmänna konstruktionen, med avseende på storlek och ursprung, visar analysen att GP:s nyhetstexter får ta större plats dock har nyhetstexterna i hög utsträckning samma ursprung och många texter är påtagligt lika. Vad gäller konstruktionen av nyhetstexter utifrån hur väl de svarar på grundläggande frågor och använder sig av olika berättartekniska grepp uppvisar tidningarna också vissa likheter. Båda tidningarna svarar väl på de sex frågorna vem, vad, när, var, hur och varför och texterna innehåller drag av bland annat human interest inslag, aktörsval och värdeladdade ord. De berättartekniska greppen blir dock tydligare i GP och i den tidningen behandlas ofta bihändelser vid sidan av huvudhändelsen. Även om GP exempelvis har fler aktörer och värdeladdade ord blir diskurserna minst lika synliga i Metro som i GP. Analyserna visar exempelvis på en diskurs om ”mannen som norm” då det exempelvis är män i ledande positioner som är de aktiva aktörerna och en moralisk diskurs om vad som är rätt och fel i nyhetstexter om pedofili och en ministers mottagande av dubbla inkomster.

Abstract Titel: Naturvetaren special – speciellt lockande? – Elevers tolkningar av ett rekryteringsmagasin. Författare: Maria Larsson. Kurs: Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Höstterminen 2002. Syfte: Att undersöka hur ungdomar tolkar innehållet i tidningen Naturvetaren special. Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Material: Elever som studerar på det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet. Huvudresultat: Tidningen ges ut i syfte att få eleverna att fortsätta studera naturvetenskap. Eleverna menar generellt, att tidningen utgör ett bra sätt att ta del av yrkes- och utbildningsinformation. Min uppsats styrs av ett utpräglat ”livsstilstänkande”- alltså att en människas livsstil leder till olika uppfattningar kring skola, utbildning, yrkesliv och uppfattningar kring naturvetenskap, vilka i sin tur influerar tolkningen av tidningens innehåll. Beroende på elevernas skilda livsstilar tolkas tidningen på olika sätt. För att nämna några av de resultat som framkom kan sägas: Eleverna föredrar två huvudsakliga massmedier när det gäller att ta del av utbildnings- och yrkesinformation, tidningar och Internet. Eleverna utan studiemotivation och kunskapstörst, tillika de som endast ser på utbildning som något nödvändigt ont för att nå fram till ett specifikt yrke, tolkade tidningens yrkespresentationer som relativt ointressanta. Dessa elever lockades istället av faktorer i yrkeslivet som hög lön, makt och status- kanske beroende på detta så lockades de inte i lika stor utsträckning av tidningens yrkespresentationer. De mer studiemotiverade eleverna, som har ett intresse för naturvetenskap, finner dock överlag yrkesporträtten som tilltalande och intressanta. När det gäller bilden av naturvetare kan eleverna med högre social bakgrund identifiera sig med denna. De menar att de inte alls ser naturvetare som trista och världsfrånvända människor, dock så framhåller eleverna att de ju är naturvetare själva. Men att andra säkerligen har detta synsätt. Eleverna med lägre social bakgrund kan, eller vill, i mindre utsträckning identifiera sig med bilden av naturvetare. Beträffande tidningens bilder så tilltalas ungdomar med lägre kulturelltkapital med sig hemifrån av de mer verklighetsbaserade bilderna i större utsträckning. Medan de mer ambitiösa eleverna i större utsträckning föredrar abstrakta, naturvetenskapliga bilder. Jag menar att tidningsproducenterna inte bör underskatta elevernas intresse för naturvetenskap. Vid tidningsutformandet bör fakulteterna tänka på vilken målgrupp av elever de vänder sig till.

Abstract Titel ”…och så är den framförallt gratis!” En studie av hur och varför ungdomar på Angeredsgymnasiet använder sig av Metro. Författare Åsa Björklund och Camilla Riis. Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Termin Hösten 2002 Handledare Anders Svensson Antal sidor 57 Syfte Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur och varför ungdomar på Angeredsgymnasiet använder sig av Metro samt konsekvenser av användandet enligt elevers och lärares uppfattning. Metod Kombination av enkätundersökning och strukturerade kvalitativa djupintervjuer. Material Knappt 300 enkäter och nio intervjuer med elever, samt två intervjuer med lärare på Angeredsgymnasiet. Alla undersökningar är utförda på Angeredsgymnasiet i Göteborg under november 2002. Huvudresultat 87 procent av eleverna på Angeredsgymnasiet läser Metro. De flesta av dem läser den minst en gång i veckan. Mer än hälften av dem läser Metro 3-5 gånger i veckan. Tidningen läses i högre grad av skolans invandrare än svenskar, samt i något högre grad av tjejerna än av killarna. Metro har fått en stor och betydelsefull plats i ungdomarnas konsumtion av nyheter. Ungdomarna läser framförallt Metro för att få nyheter och information, för att de tycker att den är bra, intressant och rolig samt för att den är lättillgänglig och gratis. De allra flesta av ungdomarna tycker att språket i Metro är lätt att förstå. Av olika anledningar anser respondenterna att det är viktigt att ta del av nyheter. Vi anser att ungdomarna genom sin läsning av Metro har fått en vana att läsa en nyhetstidning. Detta ger dem i längden möjlighet att bilda egna åsikter för att bli mer delaktiga och medvetna medborgare. Elevernas lärare anser att Metro är en bra tidning för eleverna och att den på flera sätt passar dem. De anser att det är mycket positivt och betydelsefullt för just dessa elever att de får en vana att läsa tidningen.

Abstract Titel: Bakom spegeln – Reklamskapares resonemang kring hur reklam kan forma unga kvinnors kroppsuppfattning. Författare: Therese Berglund och Caroline Hansson. Kurs: Fördjupningskurs medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Höstterminen 2002. Syfte: Att undersöka hur reklamskapare resonerar kring huruvida reklamens bild av kvinnan kan bidra till att forma unga kvinnors kroppsuppfattning. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Semistrukturerade intervjuer med fem reklamskapare. Huvudresultat: Reklamskaparna tror att det finns en koppling mellan reklam och kroppsuppfattning. De menar att kvinnoidealet, som består av en smal kropp och ett vackert utseende, är förskönat och ibland ouppnåeligt. De anser att de är en del av den stora massan som är med och förstärker, för vidare och ibland skapar dessa ideal. Reklamskaparna vill att man ska förhålla sig kritiskt till reklam, men tycker samtidigt att ärlighet är något de prioriterar högt.